Städning

Städare, eller lokalvårdare, arbetar inom många olika branscher och arbetsförhållandena kan variera mycket. Det innebär olika risk för skador.

Att arbeta med städning

På de här sidorna hittar du råd om hur man systematiskt kan arbeta för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö och minska risken för arbetsskador. Sidorna vänder sig främst till dig som är arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud, men informationen berör även dig som är beställare av städtjänster.

Huvudsakliga risker inom städbranschen

Det finns många arbetsmiljörisker inom städbranschen. De vanligaste är belastningsbesvär, överkänslighet och smitta.

Belastningsbesvär inom städbranschen

Besvär i axlar, armar och rygg är vanligt bland städare. Besvären kan till exempel orsakas av 

  • fallolyckor
  • påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser
  • lyft och annat fysiskt tungt arbete
  • repetitivt arbete. 

Fallolyckor står för nästan hälften av arbetsskadorna bland städare. Fall beror oftast på att golven är hala eller att man snubblar i trappor.

Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser är inte ovanligt vid städarbete. Arbetsställningar och arbetsrörelser som ger höga belastningar på kroppen är framåtböjda och vridna ställningar. Det kan till exempel vara när man måste komma åt under möbler, eller när badkar ska tvättas och sängar bäddas. Dåligt anpassade städredskap kan också ge onödiga påfrestningar. 

Att bära material eller hinkar långa sträckor eller i trappor är också påfrestande. Det är bättre att dra eller rulla tunga föremål. En sopsäck som väger mycket ska inte lyftas manuellt. Även våttorkning är ett tungt arbete, som orsakar påfrestningar på muskler och leder men även på cirkulationsorgan. Det bör därför undvikas vid normal städning.  

Rörelser som inte är direkt påfrestande kan orsaka besvär i längden. Vid städarbete är det vanligt att likartade rörelser upprepas ofta och under en längre tid, till exempel vid moppning och fönsterputs. Det innebär att vissa muskelgrupper och leder utsätts för en stor belastning om de inte får möjlighet att vila och återhämta sig. 

Arbetssjukdomar bland städare kan också bero på sociala och organisatoriska faktorer. Mycket arbete ensam utan sociala kontakter, särskilt om man känner sig otrygg, kan bidra till upplevelser av stress, eller när tiden för att utföra ett gott arbete inte räcker till. När kraven blir övermäktiga, det vill säga när kontrollen, stödet och återhämtningen saknas och vi saknar erfarenhet av eller kunskap att hantera situationen, kan det leda till fysiska, psykiska, beteendemässiga och tankemässiga/kognitiva besvär. Effekten av stress påverkar inte bara den enskilda arbetstagaren utan kan också få återverkningar på en grupp och i en organisation.  

Läs mer om risker för belastningsbesvär på sidan om arbetsställning och belastning - ergonomi och effekter av stress på sidan om arbetsrelaterad stress.

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Arbetsrelaterad stress

Allergi och annan överkänslighet inom städbranschen

Traditionellt städarbete innebär att det hanteras mycket vatten och rengöringsmedel under lång tid. Våtarbete irriterar huden och kan orsaka irritativa kontakteksem. Tvätt- och rengöringsmedel löser upp hudens skyddande fettlager och vatten luckrar upp huden och gör den mer känslig för allergiframkallande ämnen. I tvätt- och rengöringsmedel kan finnas enzymer, blekmedel, konserveringsmedel och parfymer som kan ge upphov till allergi. Kontakteksem orsakade av vatten och rengöringsmedel har länge varit en vanlig yrkessjukdom hos städpersonal. Långa sjukskrivningsperioder är ofta följden och många är tvungna att byta arbete på grund av eksem.

Smittrisker inom städbranschen

Smittor av olika slag måste uppmärksammas vid städarbete. Som städare måste man känna till riskerna och veta hur man kan skydda sig mot dem (det kan till exempel handla om att använda skyddshandskar). Riskerna för smitta varierar, bland annat beroende på vilken verksamhet som finns i lokalerna som städas; på sjukhus finns det fler smittrisker att beakta än på kontor. Riskerna kan också variera över tid beroende på epidemier.

Vem har ansvaret för säker städning?

För att skapa en bra arbetsmiljö där städarbetet utförs är det viktigt att alla tar sitt ansvar. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att städarnas arbetsmiljö är bra. Tillsammans med anställda och skyddsombud tar arbetsgivaren fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras i praktiken. När städarbete utförs på arbetsplatser där arbetsgivaren inte råder över arbetsförhållandena ska en samordnare finnas.

Arbetsgivarens ansvar för städning

Arbetsgivaren ska se till att arbetet för en bra arbetsmiljö är en del av den dagliga verksamheten. Arbetsgivaren ska också undersöka om det finns risk att skada sig i olika arbetssituationer som förekommer i det aktuella städarbetet. 

Om det finns risker ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga att någon skadas. Arbetsgivaren kan fördela uppgifter inom arbetsmiljöarbetet på chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. De som tilldelas uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska också ha kunskaper, befogenheter och resurser i form av pengar och tid. Om någon har särskilt riskfyllda arbetsuppgifter kan den behöva speciellt anpassad utbildning eller träning. 

Arbetsgivaren ska se till att det finns beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Utrustningen ska anpassas efter riskerna på arbetsplatsen och vara väl skyltad och lättillgänglig. Det är viktigt att kunskaperna om första hjälpen och krisstöd är aktuella. 

Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem de ska vända sig med frågor. Arbetsgivaren har även ansvar för att organisera arbetet med anpassning och rehabilitering.

Samordning inom städbranschen

Företag där städningen sker har ett ansvar för att arbetsmiljöfrågorna samordnas. En samordningsansvarig på företaget ska samarbeta med arbetsgivaren för städföretaget för att ordna säkra arbetsförhållanden. Du kan läsa mer i broschyren ”Samordningsansvarig för arbetsmiljön” (ADI 203).

Samordningsansvarig för arbetsmiljön (ADI 203), broschyr

Skyddsombudets ansvar inom städbranschen

Skyddsombudet har ett särskilt ansvar för att hålla ögonen på arbetsmiljöfrågor (se arbetsmiljölagen 6 kap, 4 §, 6 §, 6a § och 7 §).

Arbetsmiljölagen

Skyddsombudets uppgifter är att

  • bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning
  • delta i planeringen
  • begära de åtgärder som ombudet anser behövs av arbetsgivaren.

Arbetstagarens ansvar inom städbranschen

Arbetstagaren har inget formellt ansvar, men deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts.

Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombuden är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor, men har inget eget ansvar för arbetsmiljön.

Förebygg risker och besvär inom städbranschen

Kontrollera och åtgärda problem

Arbetsmiljöarbetet ska vara en del av det dagliga arbetet och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Arbetsgivaren bör komma överens med de anställda och skyddsombuden hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras och ta fram rutiner för det. Inflytande och delaktighet i att organisera och planera arbetet är viktigt för att förebygga och reducera risker i arbetet. 

Ett sätt att undersöka arbetsförhållandena och upptäcka risker på arbetsplatsen är att göra skyddsronder. Till sin hjälp kan man ha en checklista. Om man upptäcker en arbetsmiljörisk ska den åtgärdas. Om det finns risker som man inte kan åtgärda omedelbart ska de föras in i en handlingsplan.

Städning, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Handlingsplan riskbedömning, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster

Använd metoder som gör arbetet skonsammare

En del risker och besvär kan undvikas med hjälp av städmetoder som underlättar arbetet fysiskt och skonar huden. Det kan till exempel vara torra städmetoder där man använder mindre vatten och mindre rengöringsmedel. Detta skonar inte bara kroppen utan även miljön. 

Ett annat sätt att förbättra arbetsmiljön är genom att anpassa städredskapen så det går att utföra arbetet på ett ergonomiskt riktigt sätt. Om längden på moppskaftet kan regleras så underlättar det även trappstädning. Det är också viktigt att variera arbetet med olika arbetsuppgifter så att inte samma kroppsdelar belastas hela arbetsdagen. 

Städmaskiner gör arbetet både skonsamt och mer effektivt. Om man använder städmaskiner är det viktigt att se till att använda rätt utrustning till varje städområde. Maskinens kapacitet och storlek i förhållande till lokalernas förutsättningar avgör vilken maskin som lämpar sig bäst. Hänsyn ska också tas till städaren så att handtag och reglage är rätt anpassade. 

Det är också viktigt att städmaskiner, redskap och utrustning förvaras i utrymmen där det går att arbeta ergonomiskt rätt. Det måste också finnas bra ventilation för att redskapen ska kunna torka. Städmaskiner behöver ha anvisade platser för laddning.

Fördjupande information om städning 

Här hittar du fördjupande information om städning som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-07-01