Städning
Städare, eller lokalvårdare, arbetar inom många olika branscher och arbetsförhållandena kan variera mycket. Det innebär olika risk för skador.
Att arbeta med städning
På de här sidorna hittar du råd om hur man systematiskt kan arbeta för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö och minska risken för arbetsskador. Sidorna vänder sig främst till dig som är arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud, men informationen berör även dig som är beställare av städtjänster.
Huvudsakliga risker inom städbranschen
Det finns många arbetsmiljörisker inom städbranschen. De vanligaste är belastningsbesvär, överkänslighet och smitta.
Fallolyckor och belastningsbesvär inom städbranschen
Besvär i axlar, armar och rygg är vanligt bland städare. Besvären kan till exempel orsakas av
- fallolyckor
- påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser
- lyft och annat fysiskt tungt arbete
- repetitivt arbete.
Fallolyckor står för nästan hälften av arbetsskadorna bland städare. Fall beror oftast på att golven är hala eller att man snubblar i trappor.
Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser är inte ovanligt vid städarbete. Arbetsställningar och arbetsrörelser som ger höga belastningar på kroppen är de som sker i framåtböjt eller vridet läge. Det kan till exempel vara när man måste komma åt under möbler, eller när badkar ska rengöras och sängar bäddas. Dåligt anpassade städredskap kan också ge onödiga påfrestningar.
Att bära material eller hinkar långa sträckor eller i trappor är också påfrestande. Det är bättre att dra eller rulla tunga föremål. En sopsäck som väger mycket ska inte lyftas manuellt. Även våttorkning är ett tungt arbete, som orsakar påfrestningar på muskler och leder men även på cirkulationsorgan. Det bör därför undvikas vid normal städning. Man bör också undvika våttorkning eftersom det kan leda till fuktskador i byggnaden.
Rörelser som inte är direkt påfrestande kan orsaka besvär i längden. Vid städarbete är det vanligt att likartade rörelser upprepas ofta och under en längre tid, till exempel vid moppning och fönsterputs. Det innebär att vissa muskelgrupper och leder utsätts för en stor belastning om de inte får möjlighet att vila och återhämta sig.
Arbetssjukdomar bland städare kan också bero på sociala och organisatoriska faktorer. Mycket arbete ensam utan sociala kontakter, särskilt om man känner sig otrygg, kan bidra till upplevelser av stress. Att tiden inte räcker till för att utföra ett gott arbete kan också bidra till upplevelsen av stress. När kraven blir övermäktiga, det vill säga när kontrollen, stödet och återhämtningen saknas, och vi saknar erfarenhet av eller kunskap att hantera situationen, kan det leda till fysiska, psykiska, beteendemässiga och tankemässiga/kognitiva besvär. Effekten av stress påverkar inte bara den enskilda arbetstagaren utan kan också få återverkningar på en grupp och i en organisation.
Läs mer om risker för belastningsbesvär på sidan om arbetsställning och belastning - ergonomi och effekter av stress på sidan om psykisk ohälsa.
Arbetsställning och belastning - ergonomi
Psykisk ohälsa, stress, hot och våld
Allergi och annan överkänslighet inom städbranschen
Traditionellt städarbete innebär att det hanteras mycket vatten och rengöringsmedel under lång tid. Våtarbete irriterar huden och kan orsaka irritativa kontakteksem. Tvätt- och rengöringsmedel löser upp hudens skyddande fettlager och vatten luckrar upp huden och gör den mer känslig för allergiframkallande ämnen. I tvätt- och rengöringsmedel kan finnas enzymer, blekmedel, konserveringsmedel och parfymer som kan ge upphov till allergi. Kontakteksem orsakade av vatten och rengöringsmedel har länge varit en vanlig yrkessjukdom hos städpersonal. Långa sjukskrivningsperioder är ofta följden och många är tvungna att byta arbete på grund av eksem.
Smittrisker inom städbranschen
Smittor av olika slag måste uppmärksammas vid städarbete. Som städare måste man känna till riskerna och veta hur man kan skydda sig mot dem (det kan till exempel handla om att använda skyddshandskar). Riskerna för smitta varierar, bland annat beroende på vilken verksamhet som finns i lokalerna som städas; på till exempel sjukhus och förskolor finns det fler smittrisker att beakta än på kontor. Riskerna kan också variera över tid beroende på epidemier.
Ansvar för städning
För att skapa en bra arbetsmiljö där städarbetet utförs är det viktigt att alla tar sitt ansvar. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att städarnas arbetsmiljö är bra. Tillsammans med anställda och skyddsombud tar arbetsgivaren fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras i praktiken. När städarbete utförs på arbetsplatser där arbetsgivaren inte råder över arbetsförhållandena ska en ansvarig för samordningen finnas (Arbetsmiljölagen 3 kap. 7d §).
Senast uppdaterad 2022-11-30