Användning av mikroorganismer

Den här sidan riktar sig till dig som har ansvar för användning av mikroorganismer och behöver riskbedöma och i vissa fall anmäla eller ansöka om tillstånd för verksamheten.

Mikroorganismer odlas och anrikas avsiktligt i vissa arbetsmiljöer, till exempel i forskningslaboratorier, för mikrobiologisk analys eller inom industriella processer. Det är sådan avsiktlig användning som denna sida handlar om.

Vad är mikroorganismer?

Mikroorganismer är till exempel virus, bakterier, parasiter, jäst- eller mögelsvampar och andra liknande organismer. Några mikroorganismer är smittämnen som kan infektera människor och ge upphov till sjukdom. Om mikroorganismer förekommer i arbetsmiljön kan de i vissa fall vara en möjlig riskkälla enligt föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1).

Skadliga mikroorganismer kan finnas i många olika slags arbetsmiljöer. Man kan till exempel råka ut för smittämnen vid rengöring av ytor med mycket fågelspillning, vid omvårdnad av infekterade patienter eller vid arbete i avloppsreningsverk. Både när smittämnen förekommer spontant i arbetsmiljön och när man använder mikroorganismer avsiktligt i arbetet gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1), föreskrifter

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

Smittrisker i arbetsmiljön

Vem får använda mikroorganismer?

För att få använda mikroorganismer som är smittämnen behöver du i vissa fall ha tillstånd eller anmäla din verksamhet. Användning av mikroorganismer som inte är smittämnen behöver inte anmälas. Ett sådant exempel är jäsning med öljäst inom öltillverkning. Du behöver inte heller tillstånd om mikroorganismerna bara förekommer oavsiktligt. Exempel på det är tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier i vattenreningsbassänger i avloppsreningsverk.

Om du ska använda mikroorganismer som är genetiskt modifierade, GMM, behöver du anmäla det till Arbetsmiljöverket. Du kan läsa mer på sidan om innesluten användning av GMM. Genetiskt modifierade mikroorganismer kan ibland kallas rekombinanta, genförändrade, genmanipulerade eller transgena.

Innesluten användning av GMM

Grundläggande begrepp

Mikroorganismer som bakterier, virus, mögel och andra mikrosvampar samt endopatogena parasiter som malariaparasiten, kallas i föreskrifterna AFS 2005:1 för biologiska agens. Begreppet biologiska agens omfattar också cellkulturer av högre organismer och toxiner som förekommer i direkt anslutning till något annat biologiskt agens.

Smittämnen är sådana biologiska agens som kan orsaka infektion hos människor. Smittämnena klassificeras i fyra riskklasser, beroende på hur allvarliga konsekvenser en infektion kan få för människor.

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna handlar om de säkerhetsåtgärder som krävs när det finns mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Det handlar om allt från riskbedömning och planering till skyddsutrustning och rapportering av oönskade händelser.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-10-03