Kränkande särbehandling och mobbning

Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker, att kränkande särbehandling förebyggs och att drabbade tas om hand.

Vad är kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. 

Huvudsakliga risker med kränkande särbehandling

En utgångspunkt för att förebygga risker för kränkande särbehandling är att arbetsgivaren i första hand ser över de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen. Det handlar om hur man organiserar sin verksamhet, hur man samarbetar och kommunicerar samt hur arbetet leds.

Krav som ställs på organisationen från omgivningen och som inte har kunnat hanteras på ett bra sätt kan öka risken för kränkande särbehandling.

Risker kan vara:

  • otydlighet vad gäller arbetsfördelning, förväntningar på prestationer och arbetssätt
  • hög arbetsbelastning
  • konflikter
  • omorganisation, rationaliseringar och omstrukturering vilket leder till otrygghet och konkurrensförhållanden mellan de anställda.

Signaler och tecken på kränkande särbehandling kan vara:

  • samarbetssvårigheter
  • personkonflikter
  • sökande efter syndabockar
  • arbetsklimat som präglas av tryckt stämning
  • en jargong eller skämt som alla inte är bekväma med
  • hög sjukfrånvaro
  • hög personalomsättning
  • minskande effektivitet och produktivitet

Ansvar för att förebygga kränkande särbehandling

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har arbetsgivaren ansvaret för att kränkande särbehandling förebyggs.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Det är viktigt att arbetsgivaren tydligt klargjort att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Det är lämpligt att detta uttrycks inom ramen för den arbetsmiljöpolicy som ska finnas. Som med allt arbetsmiljöarbete är det nödvändigt att arbetstagarna får vara med och påverka. Diskutera vad som kan vara kränkande särbehandling på er arbetsplats. Kom ihåg att det måste vara acceptabelt för alla, även för till exempel nyanställda och inhyrd personal.

Arbetsgivaren behöver ha en beredskap för om det skulle inträffa. Genom att ha klara och tydliga rutiner kan detta tillgodoses. Skyddsombud och arbetstagare ska ges förutsättningar att medverka i arbetet med att ta fram rutinerna.

Rutinerna ska klargöra:

  • Vem ska man säga till? Den personen bör ha kunskap och möjlighet att ta emot informationen snabbt.
  • Vem pratar man med om den som kränker är närmaste chefen eller annan som man är beroende av? Det bör finnas alternativ.
  • Vad händer med det jag berättar? Det ska vara klart vilka som får del av informationen och vad som händer.
  • Vilken hjälp finns att få för den som är utsatt? Den kan ges av någon med rätt kompetens från personalavdelningen, företagshälsovård, konsult eller motsvarande. Det är viktigt att det sker snabbt och professionellt.

Arbetsmiljöverket utreder inte individärenden om kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagen och våra föreskrifter reglerar inte frågor som rör upprättelse för en enskild individ som blivit utsatt för kränkande särbehandling. Våra regler sätter istället krav på att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande, samt ha rutiner för hur man hanterar kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska ha beredskap och erbjuda stöd för den som drabbats. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) anger hur man ska arbeta förebyggande mot kränkande särbehandling i arbetslivet.

Arbetsmiljöverket utreder alltså inte individärenden gällande kränkande särbehandling. Den enskilde individen kan inte få hjälp med skadestånd och upprättelse från oss. Om man som enskild vill driva sitt ärende så kan man kontakta sitt fackförbund eller ett eget juridiskt ombud.

Kunskaper för att förebygga kränkande särbehandling

Arbetstagare med personalansvar, chefer och arbetsledare, ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. De ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga att kränkande särbehandling uppstår. Det handlar bland annat om att organisera verksamheten så att arbetsfördelning, förväntningar på arbetsprestationer och arbetssätt är tydliga och förankrade hos alla på arbetsplatsen.

Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad?

Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. Du kan läsa mer om detta under frågor och svar.

Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket vill framhålla att kränkande särbehandling på arbetet i första hand är en fråga för arbetsgivare och skyddsorganisationen på arbetsplatsen. 

Det är bra att känna till att Arbetsmiljöverket inte: 

  • biträder någon part i en konflikt på en arbetsplats
  • tar ställning till vem som bär skuld för mobbning och kränkande särbehandling 
  • behandlar frågor som rör kompensation eller ersättning för det inträffade.

Om det brister när det gäller att följa reglerna som omfattar kränkande särbehandling bör man i första hand ta upp det med arbetsgivaren. Man kan även vända sig till sitt skyddsombud som kan kontakta arbetsgivaren.

Skyddsombuden kan göra en framställan till Arbetsmiljöverket om inte bristerna rättas till. Kränkande särbehandling kan också vara en fråga för de fackförbund som organiserar arbetstagarna på arbetsplatsen.

Om man som enskild arbetstagare vill tipsa Arbetsmiljöverket om att arbetsgivaren saknar eller har brister i sina rutiner för kränkande särbehandling, så gör man det via vår e-tjänst Tipsa om risker i arbetsmiljön. Ange att du arbetar på den aktuella arbetsplatsen.

Tipsa om risker i arbetsmiljön

Senast uppdaterad 2023-03-21