Utbildning för byggarbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U

Arbetsmiljöverket har tagit fram ett förslag på vad en utbildning för byggarbetsmiljösamordnare kan behöva innehålla. Arbetsmiljöverket godkänner inte utbildningar eller utbildare.

Utbildning BAS-P – Byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering av arbetet

Utbildning BAS-P

Kursavsnitt

 

Innehåll Tid (tim)

Totalt

  48 tim
Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter som helhet Översiktlig genomgång av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, struktur, att EG-direktiven är grund för många regler, att Arbetsmiljöverket bedriver tillsyn 4
Grundläggande arbetsmiljökunskap
  • Kort statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom bygg och anläggningsbranschen
  • Målet med arbetsmiljöarbete är att förebygga olycksfall och ohälsa
  • Riskbedömning, metoder 
  • Hur man åtgärdar risker på bästa sätt
  • Belastningsergonomiska risker
  • Fysikaliska arbetsmiljörisker
  • buller och vibrationer
  • Kemiska arbetsmiljörisker, kemikalier, damm, mikrobiologiska risker
  • Sociala och organisatoriska arbetsmiljörisker
8
Bas-P:s roll
  • Utses av byggherren enl. 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen
  • Krav på utbildning, kompetens och erfarenhet enl. 6 § AFS 1999:3
  • Bas-P:s uppgifter enl. 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen
  • Bas-P:s uppgifter enligt 11-12 b §§ AFS 1999:3
8
Föreskrifter    
Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Goda kunskaper om följande:

  • De olika aktörernas roller och ansvarsfördelning mellan dem; Byggherren, eventuellt uppdragstagare, BAS-P, BAS-U, projektörer, tillverkare av monteringsfärdiga objekt, de som driver verksamhet på byggarbetsplatsen (arbetsgivare, egenföretagare)

  • Förhandsanmälan, arbetsmiljöplan, AMP, dokumentation för framtida arbeten, de olika aktörernas roller och arbetsfördelningen dem emellan

  • Arbete med särskild risk enligt 12 a §, lämpliga åtgärder

  • Upprättande av arbetsmiljöplan- övning

  • Paragrafer som är särskilt viktiga för Bas-P (utöver 11-12b§§) till exempel 5-5b, 6, 10-10a, 19-22, 24-28, 32, 36, 38-41, 45-47, 53, 55-56, 56 a-60 a, 61-63, 65-70, 72-75, 77-84, 86 a-92 a §§.
6
Arbetsplatsens utformning AFS 2020:1
  • Goda kunskaper
8

Andra föreskrifter

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1
  • Belastningsergonomi AFS 2012:2
  • Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19
  • Ställningar AFS 2013:4
  • Stegar och arbetsbockar AFS 2004:3
  • Asbest AFS 2006:1
  • Goda kunskaper om innehållet i stort
10
Praktisk samordning
  • Tillvägagångssätt för hur Bas P samordnar projektörerna så att arbetsmiljörisker i bygg och bruksskedet förebyggs
4

Utbildning BAS-U – Byggarbetsmiljösamordnare under utförandet av arbetet

Utbildning BAS-U
Kursavsnitt Innehåll Tid (tim)
Total   48
Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter som helhet Översiktlig genomgång av arbetsmiljölagen och  arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifters struktur, EU-direktiv är grund för många regler, att Arbetsmiljöverket bedriver tillsyn 4
Grundläggande arbetsmiljökunskap
  • Kort statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar inom bygg- och anläggningsbranschen
  • Målet med arbetsmiljöarbete är att förebygga olycksfall och ohälsa
  • Riskbedömning, metoder
  • Hur man åtgärdar risker på bästa sätt
  • Belastningsergonomiska risker
  • Fysiska arbetsmiljörisker (fallrisker, rasrisker)
  • Fysikaliska arbetsmiljörisker (buller vibrationer)
  • Kemiska arbetsmiljörisker (kemikalier, damm, mikrobiologiska risker)
  • Sociala och organisatoriska arbetsmiljörisker
8
Bas-U:s roll
  • Utses av byggherren enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen
  • Krav på utbildning, kompetens
  • Bas-U: roll enligt 3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen
  • Bas-U:s roll enligt 13-16 §§ AFS 1999:3
8
Föreskrifter    
Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Goda kunskaper om följande
  • De olika aktörernas roller och ansvarsfördelningen mellan dem; Byggherren, eventuellt uppdragstagare, BAS-P, BAS-U, projektörer, tillverkare av monteringsfärdiga objekt, de som driver verksamhet på byggarbetsplatsen (arbetsgivare, egenföretagare)

  • Förhandsanmälan, arbetsmiljöplan, dokumentation för framtida arbeten

  • Arbete med särskild risk enligt 12 a §, lämpliga åtgärder

  • Upprättande av arbetsmiljöplan – övning

  • Paragrafer som är särskilt viktiga för Bas-U (utöver 13-16 §§)
8

Andra föreskrifter

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1
  • Belastningsergonomi AFS 2012:2
  • Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19
  • Ställningar AFS 2013:4
  • Stegar och arbetsbockar AFS 2004:3
  • Asbest AFS 2006:1
  • Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 2006:6
  • Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2003:6
  • Maskiner AFS 2008:3
  • Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4
  • Buller AFS 2005:16
  • Vibrationer AFS 2005:15
  • Kvarts – stendamm i arbetsmiljön AFS 2015:2
  • Goda kunskaper om innehållet i stort
17
Praktisk samordning - Tillvägagångssätt för hur Bas-U samordnar entreprenörerna så att arbetsmiljörisker i byggskedet förebyggs 4

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. De innehåller bland annat regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Bild på omsaget av föreskriften "Arbetsplatsens utformning afs 2020:1"
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning. Nytt är bland annat regler om byggherrars, Bas-P:s och projektörers ansvar för arbetsmiljön på den färdiga arbetsplatsen och skärpta regler om tillgänglighet.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna anger hur arbete ska planeras och utföras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Ändrad och omtryckt i AFS 2014:43, föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Ställningar (AFS 2013:4), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna för ställningar gäller ställningar och väderskydd. Föreskrifterna innehåller till exempel materialkrav, regler för typkontroll, märkning och instruktioner samt regler och råd för placering och dimensionering.

Stegar och arbetsbockar (AFS 2004:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna innehåller grundläggande krav på bärbara stegar och arbetsbockar. Här finns regler för användning, konstruktion, certifiering och märkning.

Asbest (AFS 2006:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering av asbest och asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-03-04