Fördjupning om buller och ljud

Ljudnivå och decibel.

Ansvar för buller

Det är viktigt att alla medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljön och till vem man ska vända sig med frågor. Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras.

När arbetsgivaren ska arbeta med arbetsmiljön behöver hen göra det systematiskt och planerat. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete består av ett antal aktiviteter samt förutsättningar för dessa aktiviteter

Arbeta med arbetsmiljön

Andra myndigheters ansvar för buller

En rad olika myndigheter har ansvar för olika frågor kopplat till buller. Här ger vi exempel på några myndigheters ansvar:

Boverket ansvarar för att ge vägledning om planeringsaspekter och följer upp målen för buller i "God bebyggd miljö".

Boverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndighetens uppdrag är att främja hälsa, förebygga ohälsa samt skydda mot hälsohot. Ansvarar för tillsynsvägledning enligt miljöbalken om buller inomhus och höga ljudnivåer.

Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Försvarsinspektören för hälsa och miljö har ansvar för den operativa tillsynen i fråga om verksamheter och åtgärder inom Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt.

Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Försvarets webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för buller och andra störningar i havs- och vattenmiljön.

Havs- och vattenmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Konsumentverket har tillsynsansvar när det gäller produkter, till exempel leksaker och hushållsmaskiner.

Konsumentverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Luftfartsverket ansvarar för flygplatser och flygtrafikledning.

Luftfartsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Naturvårdsverket ansvarar för att ge vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas och har ett nationellt samordningsansvar för omgivningsbuller. Ansvar för tillsynsvägledning enligt miljöbalken om buller utomhus.

Naturvårdsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Sjöfartsverket ansvarar för sjöfartens säkerhet och framkomlighet.

Sjöfartsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart och ansvarar även för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Ansvaret omfattar miljöfrågor inklusive buller.

Trafikverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Transportstyrelsen utformar regler om järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. Transportstyrelsen arbetar också för att luftfartens negativa miljöpåverkan ska minimeras och har ett övergripande ansvar för flygtransportsystemets miljöanpassning.

Transportstyrelsens webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad är ljud?

Det vi uppfattar som ljud är variationer i lufttrycket, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan.

Decibelskalan

Örat klarar av ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet – ljudtrycksnivån  anges då i decibel (dB).

På grund av den speciella skalan gäller att två lika starka ljudkällor, till exempel två likadana maskiner, ger 3 dB högre ljudtrycksnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 dB högre nivå och hundra lika starka ljudkällor 20 dB högre nivå.

Olika frekvenser hörs olika starkt

Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i dB (A) och i vissa fall som ljudnivå i dB (C).

Ljudet varierar ofta

I de flesta miljöer varierar ljudets styrka under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod till exempel en åttatimmars arbetsdag. För en arbetsdag på 8 timmar används även begreppet daglig bullerexponeringsnivå (LEX,8h). Läs mer om grundläggande begrepp i handboken Buller och bullerbekämpning och rapporten Musik och höga ljudnivåer.

Musik och höga ljudnivåer, rapport 2009:1, pdf, öppnas i nytt fönster

Krav för olika bullernivåer

Buller och bullerbekämpning (H003), bok

Bullertermometer

Ljud utomhus och inomhus

Om man är utomhus minskar ljudets styrka när man rör sig bort från en ljudkälla som till exempel ett vägarbete. Inomhus reflekteras ljudet mer eller mindre på väggar tak och golv vilket förstärker ljudet. Ljudet lever också kvar en stund i rummet när ljudkällan tystnat.

Ljud utomhus avtar med avståndet

Om det inte finns några reflekterande föremål i närheten, så avtar ljudnivån från en enstaka ljudkälla utomhus med 6 dB per fördubbling av avståndet till ljudkällan. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart. 

Ljudreflexer förstärker ljudet inomhus

Inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet, även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla för efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar är rummets efterklangstid i sekunder. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns.

Lång efterklang gör det svårare att uppfatta tal

I en stor lokal med hårda väggytor, till exempel en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med mycket ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid får vi svårare att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Vi får också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. Genom att öka mängden ljudabsorberande material kan man minska efterklangstiden och förbättra möjligheterna att uppfatta ljud. 

Ökad ljudabsorption minskar ljudnivån

Även inomhus avtar ljudnivån nära ljudkällan med avståndet, på samma sätt som utomhus. Ju längre bort från källan man befinner sig, desto större betydelse får reflektionerna från rummets begränsningsytor. På ett visst avstånd blir reflektionerna bestämmande för ljudnivån som därefter upphör att minska med avståndet från ljudkällan. Ju större ljudabsorptionen i rummet är desto längre bort från ljudkällan fortsätter ljudnivån att avta med avståndet. Ljudnivån på avstånd från ljudkällan blir också totalt sett lägre.

Ljudabsorberande material

Man kan öka rummets ljudabsorption genom att förse tak- och väggar med ljudabsorberande material. Det kan vara särskilda porösa plattor som man kan sätta under tak och på väggar. De finns i olika utföranden och material och har ofta någon form av ytskikt för olika användningar. Tjockleken har också betydelse – ju lägre frekvenser man vill absorbera, desto tjockare material behöver man. Vill man absorbera riktigt låga frekvenser kan man spara material genom att montera absorbenten med en luftspalt bakom. Det finns också speciella konstruktioner för att absorbera lågfrekvent ljud. Även textilier som gardiner och draperier kan absorbera ljud, fast inte lika bra som ljudabsorbenter som är speciellt gjorda för det. Vid val av material är det också viktigt att tänka på brandrisken och på möjligheten att rengöra materialen med tanke på bland annat allergiproblem.

Ljudmätning

Man kan behöva göra mätningar för att avgöra om det finns risk för hörselskada eller bullerstörning. Man kan också behöva mätvärden som underlag när man ska välja hörselskydd eller göra bullerminskande åtgärder. Den som utför mätningar behöver ha kunskaper och vara väl förtrogen med de instrument som används. Det är också viktigt att man gör mätningarna vid tillfällen som är representativa för den aktuella verksamheten i ett längre tidsperspektiv.

Regler - föreskrifter

Buller (AFS 2005:16), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), föreskrifter

Böcker

Buller och bullerbekämpning (H003), bok

Broschyrer

Bort med bullret - en bra ljudmiljö lönar sig (ADI 598), broschyr

Buller och hörselskydd (ADI 344), broschyr

Övrigt

Hörselhälsa - Ett studiematerial för grundskolan, pdf, öppnas i nytt fönster

Barn och ungdomar är idag i hög grad utsatta för höga ljudnivåer på fritiden men även i skolan, där ljudmiljön många gånger är livlig och påfrestande.

Musik, musiker och hörsel - En kunskapssammanställning om höga ljudnivåer och hörselskaderisker i musik- och underhållningsbranschen, pdf, öppnas i nytt fönster

Musik och höga ljudnivåer - Praktiska riktlinjer för musik- och underhållningssektorn, rapport 2009:1, pdf, öppnas i nytt fönster

Utvärdering av hörselvårdsprogram, pdf, öppnas i nytt fönster

Den här skriften ger råd och anvisningar om hur man utför hörselmätningar och bedömer resultaten.

Hörtröskelnivåer - referensdata för hörtröskelvärden, pdf, öppnas i nytt fönster

Störande buller i arbetslivet (RAP 2013:3), kunskapssammanställning

Hörsel och hörselskador i arbetslivet (RAP 2013:2)

Buller och bullerbekämpning (H003), bok

Bokomslag - Buller
Den här handboken är till för dig som arbetar systematiskt och långsiktigt med bullerfrågor. Du får kunskap om bullrets uppkomst och spridning samt hur du mäter och åtgärdar. Det är en handbok med praktisk inriktning. Handboken är rikt illustrerad med figurer som beskriver principer samt diagram som du kan använda för att avläsa olika värden. Dessutom innehåller boken en mängd formler och tabeller.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-06-03