Temperatur och klimat

Arbetsplatser och personal­utrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Arbets­platser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

Förebygg när det är kallt inomhus

Ibland kyls lokaler medvetet för att hålla låg temperatur, till exempel inom livsmedels­industrin. I andra fall är det utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer som gör att det blir kallt inomhus. Dåligt isolerad och otät byggnads­konstruktion kan tillsammans med ett under­dimensionerat värme­system medföra att temperaturen inomhus blir för låg.

Värmesystem för lämplig temperatur

Det ska i regel finnas värme­installationer i alla lokaler där arbete bedrivs året om. De ska ha sådan kapacitet att lämplig temperatur kan hållas. Vid stilla­sittande arbete, som är fysiskt mindre ansträngande, bör temperaturen vinter­tid ligga inom området 20-24 °C. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 °C.

Värmesystemet dimensioneras normalt inte för att klara de mest extrema ute­temperaturerna. Det gäller dels enstaka extremt kalla dagar, dels kortare så kallade köld­knäppar. Man får alltså acceptera att det någon enstaka gång blir kallare än vad som upplevs som komfortabelt. Under normala vinter­temperaturer kan man dock kräva att värme­systemet klarar av att hålla lämplig temperatur.

Ibland kan det vara svårt att hålla en lämplig temperatur i hela lokalen på grund av den produktion man bedriver. Det gäller till exempel inom livsmedels­industrin eller på ett glas­bruk. Man måste då försöka hålla en lämplig temperatur i de delar av lokalen där människor framförallt befinner sig.

Om det inte är möjligt krävs andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycks­fall. Arbetstiden kan behöva anpassas med pauser i lämplig temperatur. Det kan också krävas lämpliga skydds­kläder för den aktuella situationen.

Luftdrag uppfattas ofta som allmän kyla och ska därför undvikas. Endast när det är väldigt varmt uppfattas drag som något positivt. Höga luft­hastigheter i en lokal kan skapas av kallras från fönster, av kalla golv och väggar, eller av ventilations­systemet.

Tilluft ska alltid tillföras så att inte besvärande drag uppstår. Vid stilla­sittande arbete vinter­tid brukar luft­hastigheter mindre än 0,15 – 0,2 m/s uppfattas som dragfria. Man bör placera uppvärmnings­anordningar under fönster för att undvika kallras.

Om det finns en dörr nära en permanent arbets­plats som går till utsidan eller till en kallare lokal, ska den ha skydd mot drag. Det kan till exempel vara en sluss eller en luft­ridå.

Tillfälliga åtgärder vid kyla

• Förstärkt klädsel
• Flytt till andra lokaler
• Användning av tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
• Användning av provisoriska vindfång
• Justering av arbetstider
• Om möjligt arbeta hemma

Förebygg när det är varmt inomhus

I många industrilokaler är det verksamheten som gör att det blir varmt inomhus. I industrier med varma processer, till exempel ugnar, kommer det dominerande värme­tillskottet därifrån. I andra lokaler är det sol­instrålning genom fönster och sol­strålning mot ytter­tak och väggar som ger hög temperatur.

Skydda kroppen mot uppvärmning

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot upp­värmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysio­logiska konsekvenser. Det gäller i första hand rörligt kropps­arbete i industr­ilokaler med stark värme och/eller hög luft­fuktighet, till exempel gjuteri och tvätteri.

Redan efter några dagars vistelse i värme påbörjas en värme­acklimatisering. Det är en anpassning av kroppens funktioner så att svettningen aktiveras vid en lägre kropps­temperatur. Även regleringen av blod­cirkulationen förbättras. Största tolerans för värme nås dock först efter 8 – 10 dagars acklimatisering.

Vid denna typ av arbete måste arbetstiden i värme anpassas så att den totala påfrestningen på kroppen inte blir för stor. Med värme­träning kan kroppen klara högre värme men efter ett av­brott i arbetet, till exempel semester, behöver kroppen värme­tränas på nytt.

I andra lokaler hänger höga temperaturer intimt ihop med både utomhus­klimatet, byggnadens konstruktion och hur mycket värme som verksamheten ger. I kontor är belysning och dator­utrustning normalt de värme­källor som ger det största värme­tillskottet.

I byggnader med till exempel lätt stomme, låg rums­höjd och små rum, dåligt isolerade tak­konstruktioner, stora fönster­partier utan sol­avskärmning och luf­tintag i solen stiger temperaturen inomhus snabbt. Även dålig ventilation kan leda till för höga temperaturer.

Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Utvändigt placerad avskärmning ger normalt bästa verkan. Avskärmningen blir för:

• gardin cirka 20 procent
• persienn mellan glas cirka 30 procent
• markis eller utvändig persienn cirka 60 procent.

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande. Ventilationssystem och komfortkyla dimensioneras normalt inte för att klara den övre gränsen vid extrema utetemperaturer. Det gäller dels enstaka extremt varma dagar, dels kortare perioder med förhöjda utomhustemperaturer (värmebölja). Enligt SMHI är det värmebölja då utomhustemperaturen är 25 °C eller mer under minst 5 dagar i sträck. Man tillåter alltså att det under några dagar per år blir så varmt att det inte upplevs som komfortabelt.

Förebygg besvär genom att dricka

När det är varmt bör man dricka mycket för att undvika vätskebrist. Den vätskeförlust man får på grund av svettning kompenseras enklast med att dricka vanligt vatten.

Man bör dricka även innan man känner törst eftersom törsten inte ger tillräcklig information om hur stor mängd vätska som måste ersättas. En bra tumregel är att dricka så mycket att törstkänslan försvinner plus lika mycket till. Särskilt salttillskott behövs normalt inte. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen. Vilket avstånd som är rimligt beror på verksamhetens art.

Öka lufthastigheten

Ett sätt att lindra obehag av värme är att öka lufthastigheten till exempel med fönstervädring eller eventuell fläkt. Normalt uppfattas luftdrag som kyla men i varmt klimat accepteras mycket högre lufthastighet, som då uppfattas som behaglig. 

Fönster och takfönster ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning. Exempel på solavskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner, värmereflekterande glas och gardiner. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan. 

Tillfälliga åtgärder vid värme

• Begränsa solinstrålningen
• Använd mer informell klädsel
• Ha god tillgång till vätska
• Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
• Stänga av onödiga värmekällor
• Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
• Kör ventilationen nattetid
• Använd bordsfläktar
• Justera arbetstiderna
• Om möjligt arbeta hemma

Förebygg vid arbete utomhus

Arbetsplatser utomhus bör ordnas så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan transportera bort stora värmemängder från kroppen. Vid arbete utomhus under sommartid bör man även använda sig av solavskärmning för att minska värmetillskottet och UV-strålningen från solen. På skolgårdar och liknande miljöer bör tillgång till skugga finnas på någon del av gården.

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller till exempel för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar, till exempel vid vägarbete.

Arbetsmiljöreglerna har ingen lägre temperaturgräns som säger när arbetet måste avbrytas. Inom till exempel byggnadsbranschen brukar det istället regleras i avtal mellan parterna.

Tillfälliga åtgärder vid utomhusarbete

• Byt till andra arbetsuppgifter
• Prioritera arbete i skugga när det är stark sol
• Ta längre pauser
• Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen
• Använd så varma eller svala kläder som möjligt
• Se till att dricka när det är varmt