Temperatur och klimat
Huvudsakliga risker med temperaturer som påverkar hälsan
Inom det så kallade neutrala temperaturområdet (från +10 till +30 °C) är de direkta riskerna för hälsan små. Däremot påverkas man indirekt av det obehag och den bristande komfort som för hög eller låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan också ge ergonomiska problem.
Vid temperaturer utanför det neutrala temperaturområdet är risken för hälsan större. Dessa temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metallindustrin, men också vid utomhusarbete.
Risker när det är kallt inomhus
Det finns en ideal temperatur för varje människa som beror på klädsel och aktivitet. Värme som förloras till omgivningen ersätts normalt av kroppens egen värmeproduktion. Om det är svalt eller om man avkyls ojämnt, upplever man en obalans och ett tilltagande obehag.
Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. Förmågan att tänka och observera påverkas. Koncentrationsförmågan kan minska vilket ökar risken för misstag och olyckor.
Risken för belastningsskador ökar om delar av leder och muskler kyls ned. Det gäller till exempel nacke och axlar vid kontorsarbete. Nedkylning ger nedsatt muskelfunktion och sämre kraft och precision. Det är speciellt svårt att arbeta med kalla fingrar vilket blir tydligt vid monteringsarbeten men också vid kontorsarbete. En företagsekonomisk aspekt samverkar alltså med arbetsmiljökraven. Ett bra klimat brukar löna sig.
Vid lägre temperaturer finns en risk för nedkylning även om den är ovanlig vid arbete i uppvärmda lokaler. Risken finns framförallt vid arbeten då den fysiska aktiviteten är låg.
Det kan då vara svårt att behålla en normal kroppstemperatur, särskilt i de yttre delarna av kroppen. Problem kan uppstå om den inre kroppstemperaturen sjunker, men också om kroppsdelar blir kalla.
Vissa individer kan vara särskilt känsliga för kyla. Det kan bero på normal variation bland friska individer, men också bero på skador och sjukdom.
På vår sida om kylda livsmedelslokaler kan du läsa mer om vad man bör tänka på när man arbetar i kylda livsmedelslokaler.
Risker när det är varmt inomhus
Människan upplever obehag även vid små avvikelser uppåt från den ideala temperaturen. Värme är också en verklig fysisk belastning för kroppen. Det innebär bland annat ett merarbete för hjärtat. I kombination med tungt arbete och/eller hög luftfuktighet kan hög värme därför bli skadlig.
Hög temperatur kan medföra obehag i form av hudrodnad, huvudvärk, retlighet och illamående. Olika individer reagerar olika på värmebelastning. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njurbesvär eller kraftig övervikt är extra känsliga. Vid arbete som är mindre fysiskt krävande, till exempel kontorsarbete, är dock risken liten för allvarliga hälsoeffekter så som värmeslag.
I en varm omgivning ökar kroppen sin värmeavgivning för att uppnå värmebalans. Det sker genom att kroppens ytliga blodkärl utvidgas och att blodflödet till huden ökas. Även svettning bidrar till nedkylning av kroppen. Svettning gör att man förlorar mycket vätska och en del salt. Sommartid är det svårare att bli av med överskottsvärme genom svettning på grund av luftens höga fuktinnehåll.
Olycksfallsrisken ökar vid hög värme
Även arbetsförmågan påverkas eftersom hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbetstakten för att minska kroppens värmeproduktion. Uppmärksamhet och omdöme försämras och olycksfallsrisken ökar. Humöret påverkas av värmebelastningen på samma sätt som av annan stress.
Risker vid utomhusarbete i värme eller kyla
Vid arbete utomhus är man mer utsatt för både värme och kyla. Samma risker finns som vid arbete inomhus. Samtidigt är den fysiska aktiviteten oftast högre vid utomhusarbeten och klädseln är oftast väl anpassad för det aktuella arbetet. Största riskerna finns vid kombinationen låg temperatur och hög vindhastighet, då avkylningen kan bli kraftig. Sommartid kan kraftig solstrålning innebära en risk om det inte finns möjlighet till skugga.
Ansvar för klimatet på arbetsplatsen
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att klimatet i arbetslokaler följer reglerna. Men även fastighetsägare och byggherrar och projektörer har ett ansvar.
Arbetsgivarens ansvar för klimatet
Du som är arbetsgivare är skyldig att se till att klimatet i arbetslokaler följer föreskrifterna. Att kontrollera och åtgärda klimatet hör till det löpande skyddsarbetet på arbetsplatsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska tidsplaneras, till exempel i den årliga handlingsplanen. Installationerna ska underhållas så att de behåller sin funktion, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02, 114 §).
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02), föreskrifter
Om du inte äger lokalerna utan hyr dem, har du ändå samma ansvar för arbetsmiljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyresvärden. Om uppvärmningen ingår i hyresvärdens åtagande kan man normalt begära att temperaturen följer gällande regler. Som arbetsgivare kan du eventuellt begära ersättning för egna uppvärmningskostnader eller skadestånd. En del fastigheter har komfortkyla. Om komfortkyla ingår i hyresvärdens åtaganden kan man eventuellt begära ersättning eller skadestånd när den inte fungerar. När du hyr en lokal där arbetstagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimatkraven, till exempel vid sommarvärme.
Fastighetsägarens ansvar för klimatet
Även fastighetsägaren har ett ansvar, i och med att Arbetsmiljöverket kan förbjuda att fastigheten hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge god arbetsmiljö, enligt arbetsmiljölagen 7:8.
Vid arbete utomhus har du som arbetsgivare ansvar för att utforma arbetsplatserna så att arbetstagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind. Det förekommer att arbete avbryts vid kyla då stark kyla (eller kyla i kombination med blåst) kan vara farlig. Avbrott görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.
Byggherrens och projektörens ansvar för klimatet
Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar att vid projekteringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljöreglerna.
Förebyggande åtgärder mot olämpligt klimat
Arbetsplatser och personalutrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Arbetsplatser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.
Förebygg när det är kallt inomhus
Ibland kyls lokaler medvetet för att hålla låg temperatur, till exempel inom livsmedelsindustrin. I andra fall är det utomhusklimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer som gör att det blir kallt inomhus. Dåligt isolerad och otät byggnadskonstruktion kan tillsammans med ett underdimensionerat värmesystem medföra att temperaturen inomhus blir för låg.
Värmesystem för lämplig temperatur
Det ska i regel finnas värmeinstallationer i alla lokaler där arbete bedrivs året om. De ska ha sådan kapacitet att lämplig temperatur kan hållas. Vid stillasittande arbete, som är fysiskt mindre ansträngande, bör temperaturen vintertid ligga inom området 20-24 °C. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 °C.
Värmesystemet dimensioneras normalt inte för att klara de mest extrema utetemperaturerna. Det gäller dels enstaka extremt kalla dagar, dels kortare så kallade köldknäppar. Man får alltså acceptera att det någon enstaka gång blir kallare än vad som upplevs som komfortabelt. Under normala vintertemperaturer kan man dock kräva att värmesystemet klarar av att hålla lämplig temperatur.
Ibland kan det vara svårt att hålla en lämplig temperatur i hela lokalen på grund av den produktion man bedriver. Det gäller till exempel inom livsmedelsindustrin eller på ett glasbruk. Man måste då försöka hålla en lämplig temperatur i de delar av lokalen där människor framförallt befinner sig.
Om det inte är möjligt krävs andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall. Arbetstiden kan behöva anpassas med pauser i lämplig temperatur. Det kan också krävas lämpliga skyddskläder för den aktuella situationen.
Luftdrag uppfattas ofta som allmän kyla och ska därför undvikas. Endast när det är väldigt varmt uppfattas drag som något positivt. Höga lufthastigheter i en lokal kan skapas av kallras från fönster, av kalla golv och väggar, eller av ventilationssystemet.
Tilluft ska alltid tillföras så att inte besvärande drag uppstår. Vid stillasittande arbete vintertid brukar lufthastigheter mindre än 0,15 – 0,2 m/s uppfattas som dragfria. Man bör placera uppvärmningsanordningar under fönster för att undvika kallras.
Om det finns en dörr nära en permanent arbetsplats som går till utsidan eller till en kallare lokal, ska den ha skydd mot drag. Det kan till exempel vara en sluss eller en luftridå.
Tillfälliga åtgärder vid kyla
- Förstärkt klädsel
- Flytt till andra lokaler
- Användning av tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
- Användning av provisoriska vindfång
- Justering av arbetstider
- Om möjligt arbeta hemma
Förebygg när det är varmt inomhus
I många industrilokaler är det verksamheten som gör att det blir varmt inomhus. I industrier med varma processer, till exempel ugnar, kommer det dominerande värmetillskottet därifrån. I andra lokaler är det solinstrålning genom fönster och solstrålning mot yttertak och väggar som ger hög temperatur.
Skydda kroppen mot uppvärmning
Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller i första hand rörligt kroppsarbete i industrilokaler med stark värme och/eller hög luftfuktighet, till exempel gjuteri och tvätteri.
Redan efter några dagars vistelse i värme påbörjas en värmeacklimatisering. Det är en anpassning av kroppens funktioner så att svettningen aktiveras vid en lägre kroppstemperatur. Även regleringen av blodcirkulationen förbättras. Största tolerans för värme nås dock först efter 8 – 10 dagars acklimatisering.
Vid denna typ av arbete måste arbetstiden i värme anpassas så att den totala påfrestningen på kroppen inte blir för stor. Med värmeträning kan kroppen klara högre värme men efter ett avbrott i arbetet, till exempel semester, behöver kroppen värmetränas på nytt.
I andra lokaler hänger höga temperaturer intimt ihop med både utomhusklimatet, byggnadens konstruktion och hur mycket värme som verksamheten ger. I kontor är belysning och datorutrustning normalt de värmekällor som ger det största värmetillskottet.
I byggnader med till exempel lätt stomme, låg rumshöjd och små rum, dåligt isolerade takkonstruktioner, stora fönsterpartier utan solavskärmning och luftintag i solen stiger temperaturen inomhus snabbt. Även dålig ventilation kan leda till för höga temperaturer.
Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Utvändigt placerad avskärmning ger normalt bästa verkan. Avskärmningen blir för:
- gardin cirka 20 procent
- persienn mellan glas cirka 30 procent
- markis eller utvändig persienn cirka 60 procent.
Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande. Ventilationssystem och komfortkyla dimensioneras normalt inte för att klara den övre gränsen vid extrema utetemperaturer. Det gäller dels enstaka extremt varma dagar, dels kortare perioder med förhöjda utomhustemperaturer (värmebölja). Enligt SMHI är det värmebölja då utomhustemperaturen är 25 °C eller mer under minst 5 dagar i sträck. Man tillåter alltså att det under några dagar per år blir så varmt att det inte upplevs som komfortabelt.
Förebygg besvär genom att dricka
När det är varmt bör man dricka mycket för att undvika vätskebrist. Den vätskeförlust man får på grund av svettning kompenseras enklast med att dricka vanligt vatten.
Man bör dricka även innan man känner törst eftersom törsten inte ger tillräcklig information om hur stor mängd vätska som måste ersättas. En bra tumregel är att dricka så mycket att törstkänslan försvinner plus lika mycket till. Särskilt salttillskott behövs normalt inte. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen. Vilket avstånd som är rimligt beror på verksamhetens art.
Öka lufthastigheten
Ett sätt att lindra obehag av värme är att öka lufthastigheten till exempel med fönstervädring eller eventuell fläkt. Normalt uppfattas luftdrag som kyla men i varmt klimat accepteras mycket högre lufthastighet, som då uppfattas som behaglig.
Fönster och takfönster ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning. Exempel på solavskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner, värmereflekterande glas och gardiner. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan.
Tillfälliga åtgärder vid värme
- Begränsa solinstrålningen
- Använd mer informell klädsel
- Ha god tillgång till vätska
- Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
- Stänga av onödiga värmekällor
- Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
- Kör ventilationen nattetid
- Använd bordsfläktar
- Justera arbetstiderna
- Om möjligt arbeta hemma
Förebygg vid arbete utomhus
Arbetsplatser utomhus bör ordnas så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan transportera bort stora värmemängder från kroppen. Vid arbete utomhus under sommartid bör man även använda sig av solavskärmning för att minska värmetillskottet och UV-strålningen från solen. På skolgårdar och liknande miljöer bör tillgång till skugga finnas på någon del av gården.
Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller till exempel för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar, till exempel vid vägarbete.
Arbetsmiljöreglerna har ingen lägre temperaturgräns som säger när arbetet måste avbrytas. Inom till exempel byggnadsbranschen brukar det istället regleras i avtal mellan parterna.
Tillfälliga åtgärder vid utomhusarbete
- Byt till andra arbetsuppgifter
- Prioritera arbete i skugga när det är stark sol
- Ta längre pauser
- Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen
- Använd så varma eller svala kläder som möjligt
- Se till att dricka när det är varmt
Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter
Arbete i stark värme (AFS 1997:2), föreskrifter
Senast uppdaterad 2015-07-01