Temperatur och klimat

Hur varmt får det egentligen vara på kontoret på sommaren? Hur kallt får det vara i klassrummet på vintern? Hur kallt får det vara om man ska arbeta utomhus? Svaren på de frågorna – och andra som rör klimatet på våra arbetsplatser – hittar du på denna sida.
Byggställning

Huvudsakliga risker med temperaturer som påverkar hälsan

Inom det så kallade neutrala temperatur­området (från +10 till +30 °C) är riskerna för friska människor små. Däremot påverkas man indirekt av det obehag och den bristande komfort som för hög eller låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan också ge ergonomiska problem.

Vid temperaturer utanför det neutrala temperatur­området är risken för hälsan större. Dessa temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metall­industrin, men också vid utomhus­arbete.

Risker när det är kallt inomhus

Det finns en ideal temperatur för varje människa som beror på klädsel och aktivitet. Värme som förloras till omgivningen ersätts normalt av kroppens egen värme­produktion. Om det är svalt eller om man avkyls ojämnt, upplever man en obalans och ett tilltagande obehag.

Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. Förmågan att tänka och observera påverkas. Koncentrationsförmågan kan minska vilket ökar risken för misstag och olyckor.

Risken för belastnings­skador ökar om delar av leder och muskler kyls ned. Det gäller till exempel nacke och axlar vid kontors­arbete. Ned­kylning ger nedsatt muskel­funktion och sämre kraft och precision. Det är speciellt svårt att arbeta med kalla fingrar vilket blir tydligt vid monterings­arbeten men också vid kontors­arbete. En företags­ekonomisk aspekt samverkar alltså med arbetsmiljö­kraven. Ett bra klimat brukar löna sig.

Vid lägre temperaturer finns en risk för ned­kylning även om det är ovanligt vid arbete i uppvärmda lokaler. Risken finns framförallt vid arbeten då den fysiska aktiviteten är låg.

Det kan då vara svårt att behålla en normal kropps­temperatur, särskilt i de yttre delarna av kroppen. Problem kan uppstå om den inre kropps­temperaturen sjunker, men också om kropps­delar blir kalla.

Vissa personer kan vara särskilt känsliga för kyla. Det kan bero på normal variation bland friska individer, men också bero på skador och sjukdom.

På vår sida om kylda livsmedelslokaler kan du läsa mer om vad man bör tänka på när man arbetar i kylda livsmedelslokaler.

Kylda livsmedels­lokaler

Risker när det är varmt inomhus

Människan upplever obehag även vid små avvikelser uppåt från den ideala temperaturen. Värme är också en verklig fysisk belastning för kroppen. Det innebär bland annat ett mer­arbete för hjärtat. I kombination med tungt arbete och/eller hög luftfuktighet kan hög värme därför bli skadlig.

Hög temperatur kan medföra obehag i form av hud­rodnad, huvud­värk, retlig­het och illamående. Olika individer reagerar olika på värme­belastning. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njur­besvär eller kraftig övervikt är extra känsliga. Vid arbete som är mindre fysiskt krävande, till exempel kontors­arbete, är dock risken liten för allvarliga hälso­effekter så som värme­slag.

I en varm omgivning ökar kroppen sin värme­avgivning för att uppnå värme­balans. Det sker genom att kroppens ytliga blod­kärl utvidgas och att blodflödet till huden ökas. Även svettning bidrar till ned­kylning av kroppen. Svettning gör att man förlorar mycket vätska och en del salt. Sommar­tid är det svårare att bli av med överskotts­värme genom svettning på grund av luftens höga fukt­innehåll. Det gör att avdunstning från huden blir svårare och därmed blir den avkylande effekten mindre.

Olycksfallsrisken ökar vid hög värme

Även arbetsförmågan påverkas eftersom hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbets­takten för att minska kroppens värme­produktion. Uppmärk­samhet och omdöme försämras och olycksfalls­risken ökar.

Risker vid utomhusarbete i värme eller kyla

Vid arbete utomhus är man mer utsatt för både värme och kyla. Samma risker finns som vid arbete inom­hus. Samtidigt är den fysiska aktiviteten oftast högre vid utomhus­arbeten och klädseln är oftast väl anpassad för det aktuella arbetet. Största riskerna finns vid kombinationen låg temperatur och hög vind­hastighet, då av­kylningen kan bli kraftig. Sommartid kan kraftig sol­strålning innebära en risk om det inte finns möjlighet till skugga.

Ansvar för klimatet på arbetsplatsen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att det termiska klimatet på arbetsplatsen uppfyller reglerna. Men även fastighetsägare och byggherrar och projektörer har ett ansvar.

Arbetsgivarens ansvar för klimatet

Att kontrollera och åtgärda det termiska klimatet hör till det löpande skydds­arbetet på arbets­platsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska tidplaneras, till exempel i den årliga handlings­planen. Installationerna ska underhållas så att de behåller sin funktion, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1, 88 §).

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Om du inte äger lokalerna utan hyr dem, har du ändå samma ansvar för arbets­miljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyres­värden. Om upp­värmningen ingår i hyres­värdens åtagande kan du normalt begära att temperaturen följer gällande regler. Som arbets­givare kan du eventuellt begära ersättning för egna uppvärmnings­kostnader eller skade­stånd. En del fastigheter har komfort­kyla. Om komfort­kyla ingår i hyres­värdens åtaganden kan du eventuellt begära ersättning eller skade­stånd när den inte fungerar. När du hyr en lokal där arbets­tagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimat­kraven, till exempel vid sommar­värme.

Fastighetsägarens ansvar för klimatet

Även fastighetsägaren har ett ansvar, i och med att Arbetsmiljö­verket kan förbjuda att fastigheten hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge god arbets­miljö, enligt arbetsmiljö­lagen 7:8.

Arbetsmiljölagen

Vid arbete utomhus har du som arbets­givare ansvar för att utforma arbets­platserna så att arbets­tagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1, 86 §). Det förekommer att arbete avbryts vid kyla då stark kyla (eller kyla i kombination med blåst) kan vara farlig. Avbrott görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.

Byggherrens och projektörens ansvar för klimatet

Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar att vid projekt­eringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljö­reglerna.

Förebyggande åtgärder mot olämpligt klimat

Arbetsplatser och personal­utrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Fasta arbets­platser utomhus ska utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbets­platser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

Ibland kyls lokaler medvetet för att hålla låg temperatur, till exempel inom livsmedels­industrin. I andra fall är det utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer som gör att det blir kallt inomhus. Dåligt isolerad och otät byggnads­konstruktion kan tillsammans med ett under­dimensionerat värme­system medföra att temperaturen inomhus blir för låg.

Arbetsplatser kan också bli för varma på grund av verksamheten, till exempel inom metallindustrin. Utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer kan också innebära att det blir varmt inomhus.

I många industrilokaler är det verksamheten som gör att det blir varmt inomhus. I industrier med varma processer, till exempel ugnar, kommer det dominerande värme­tillskottet därifrån. I andra lokaler är det sol­instrålning genom fönster och sol­strålning mot ytter­tak och väggar som ger hög temperatur.

Riktlinjer för temperaturer på olika typer av arbetsplatser

Det finns inget exakt svar på frågan om vilken lufttemperatur som är lämplig för en arbetsplats. Olika personer upplever klimatet på olika sätt. Den temperatur som passar de flesta normalt friska personer kan beräknas med hjälp av standarden SS-EN 7730. En sådan beräkning är dock något man kan behöva lämna till en sakkunnig på området, en arbetsmiljöingenjör eller en konsult.

Standarden anger det temperaturområde inom vilket 90 % av en normalbefolkning tycker att temperaturen är acceptabel. När beräkningen görs med standarden tas hänsyn till aktivitet och klädsel. Den temperatur som standarden anger är den så kallade operativa temperaturen. Den temperaturen är ett medelvärde av lufttemperaturen, som är den temperatur vi normalt anger, och omgivande ytors medeltemperatur. För att bestämma de omgivande ytornas temperatur krävs speciella temperaturgivare.

Lämpliga temperaturområden för olika aktiviteter och klädsel

Aktivitet

Normal klädsel

Förstärkt klädsel

Termoklädsel

Stillasittande arbete

21-25 °C

19-23 °C

17-18 °C

Stående arbete

13-19 °C

10-18 °C

(8)-16 °C

Gående arbete

10-17 °C

(6)-14 °C

-

De temperaturgränser som kan beräknas med standarden SS-EN ISO 7730:2006 är bara tillförlitliga inom temperaturområdet 10 - 30 °C. Beräknade temperaturer under 10 °C är därför angivna inom parantes.

Utöver klädsel och fysisk aktivitet finns andra faktorer som påverkar vad som är lämplig temperatur:

  • Lufthastigheten, det vill säga drag.
  • Omgivande ytors temperatur.
  • Vem man är, vi är alla olika känsliga för om det är för varmt eller kallt.
  • Hur långa arbetspass man har, hur ofta kan man ha paus i mer lämplig temperatur.

Nedanstående tabell ger en fingervisning om vilka lufttemperaturer som kan vara lämpliga:

Kontor, Skola 20-24 °C*
Gymnastiksal 18 °C
Verkstadslokal 16-20 °C
Lager och godsterminal 10-14 °C
Arbete med bara händer Minst 16 °C**
Personalutrymmen 20-24 °C
Livsmedelsbutik 16-18 °C

*Sommartid kan temperaturer upp till 26 °C accepteras

** Fingerrörligheten avtar något vid hudtemperaturer kring 20-22 °C och kraftigt vid ca 15-16 °C.

Arbetet i vissa lokaler kan ses som utomhusarbete där byggnaden bara ger skydd mot nederbörd, solstrålning och vind. En sådan lokal kan till exempel vara ett lager för byggnadsvaror. För dessa lokaler är det extra viktigt med kurer eller liknande med högre lufttemperatur eller strålningsvärme.

Enligt Health and Safety Executive (Storbritannien) är en rimlig temperatur inomhus under arbetstid en temperatur som medför rimlig komfort utan speciell klädsel. Denna temperatur är normalt minst 16 °C eller 13 °C om arbetet är fysiskt tungt.

Värmesystem för lämplig temperatur

För att hålla lämplig temperatur inomhus behövs normalt värme­installationer i alla lokaler där arbete bedrivs året om. De ska ha sådan kapacitet att lämplig temperatur kan hållas. Vid stilla­sittande arbete, då kroppen alstrar mindre värme, bör temperaturen vinter­tid ligga inom området 20-24 °C. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 °C.

Värmesystemet dimensioneras normalt inte för att klara de mest extrema ute­temperaturerna. Det gäller dels enstaka extremt kalla dagar, dels kortare perioder med stark kyla, så kallade köld­knäppar. Man får alltså acceptera att det enstaka gånger blir kallare än vad som upplevs som komfortabelt. Under normala vinter­temperaturer kan man dock kräva att värme­systemet klarar av att hålla lämplig temperatur.

Ibland kan det vara svårt att hålla en temperatur som är lämplig för arbetstagarna i hela lokalen på grund av den produktion man bedriver. Det gäller till exempel inom livsmedels­industrin eller på ett glas­bruk. Man måste då försöka hålla en lämplig temperatur i de delar av lokalen där människor framförallt befinner sig.

Om det inte är möjligt krävs andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycks­fall. Arbetstiden kan behöva anpassas med pauser i, eller arbetsrotation till, lokaler med lämplig temperatur. Det kan också krävas lämpliga skydds­kläder för den aktuella situationen.

Luftdrag uppfattas ofta som allmän kyla och ska därför undvikas. Endast när det är väldigt varmt uppfattas drag som svalkande och därför positivt. Höga luft­hastigheter i en lokal kan skapas av kallras från fönster, av kalla golv och väggar, eller av ventilations­systemet.

Tilluft ska alltid tillföras så att inte besvärande drag uppstår. Vid stilla­sittande arbete vinter­tid brukar luft­hastigheter lägre än 0,15 – 0,2 m/s uppfattas som dragfria. Man bör placera uppvärmnings­anordningar under fönster för att undvika kallras.

Om det finns en dörr nära en permanent arbets­plats som går ut till det fria eller till en kallare lokal, ska den ha skydd mot drag. Det kan till exempel vara en sluss eller en luft­ridå.

Tillfälliga åtgärder vid kyla

  • Förstärkt klädsel
  • Flytt till andra lokaler
  • Användning av tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
  • Användning av provisoriska vindfång
  • Justering av arbetstider
  • Om möjligt arbeta hemma

Skydda kroppen mot uppvärmning

I lokaler som skolor och kontor hänger höga temperaturer intimt ihop med både utomhus­klimatet, byggnadens konstruktion och hur mycket värme som verksamheten ger. I dessa lokaler är det människorna själva som står för den stora värmetillförseln. Därefter kommer belysning och dator­utrustning som kan ge ett visst bidrag.

I byggnader med till exempel lätt stomme, låg rums­höjd och små rum, dåligt isolerade tak­konstruktioner, stora fönster­partier utan sol­avskärmning och luf­tintag i solen stiger temperaturen inomhus snabbt. Även dålig ventilation kan leda till för höga temperaturer.

Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Utvändigt placerad avskärmning ger normalt bästa verkan. Avskärmningen blir för:

  • gardin cirka 20 procent
  • persienn mellan glas cirka 30 procent
  • markis eller utvändig persienn cirka 60 procent.

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande. Ventilationssystem och komfortkyla dimensioneras normalt inte för att klara den övre gränsen vid extrema utetemperaturer. Det gäller dels enstaka extremt varma dagar, dels kortare perioder med förhöjda utomhustemperaturer (värmebölja). Enligt SMHI är det värmebölja då utomhustemperaturen är 25 °C eller mer under minst 5 dagar i sträck. Man tillåter alltså att det under några dagar per år blir så varmt att det inte upplevs som komfortabelt.

Förebygg besvär genom att dricka

När det är varmt bör man dricka mycket för att undvika vätskebrist. Den vätskeförlust man får på grund av svettning kompenseras enklast med att dricka vanligt vatten.

Särskilt salttillskott behövs normalt inte. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen. Vilket avstånd som är rimligt beror på verksamhetens art.

Öka lufthastigheten

Ett sätt att lindra obehag av värme är att öka lufthastigheten till exempel med fönstervädring eller eventuell fläkt. Normalt uppfattas luftdrag som kyla men i varmt klimat accepteras mycket högre lufthastighet, som då uppfattas som behaglig. 

Fönster och takfönster ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning. Exempel på solavskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner, värmereflekterande glas och gardiner. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan. 

Tillfälliga åtgärder vid värme

  • Begränsa solinstrålningen
  • Använd lättare klädsel
  • Drick mer vatten
  • Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
  • Stänga av onödiga värmekällor
  • Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
  • Kör ventilationen nattetid
  • Använd bordsfläktar
  • Justera arbetstiderna
  • Om möjligt arbeta hemma

Förebygg vid arbete utomhus

När det är kallt ute bör arbetsplatser utomhus ordnas så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan kyla av kroppen. Vid arbete utomhus under sommartid bör man även använda sig av solavskärmning för att minska värmetillskottet och UV-strålningen från solen. På skolgårdar och liknande miljöer bör tillgång till skugga finnas på någon del av gården.

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller till exempel för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar, till exempel vid vägarbete.

Arbetsmiljöreglerna har ingen lägsta temperaturgräns som säger när arbetet måste avbrytas. Inom till exempel byggnadsbranschen brukar det istället regleras i avtal mellan parterna.

Tillfälliga åtgärder vid utomhusarbete

  • Byt till andra arbetsuppgifter
  • Prioritera arbete i skugga när det är stark sol
  • Ta längre pauser
  • Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen
  • Använd så varma eller svala kläder som möjligt
  • Se till att dricka när det är varmt

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Bild på omsaget av föreskriften "Arbetsplatsens utformning afs 2020:1"
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning. Nytt är bland annat regler om byggherrars, Bas-P:s och projektörers ansvar för arbetsmiljön på den färdiga arbetsplatsen och skärpta regler om tillgänglighet.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-03-24