Temperatur och klimat

Hur varmt får det egentligen vara på kontoret på sommaren? Hur kallt får det vara i klassrummet på vintern? Hur kallt får det vara om man ska arbeta utomhus? Svaren på de frågorna – och andra som rör klimatet på våra arbetsplatser – hittar du på denna sida.
Skeppet af Chapman på Skeppsholmen i centrala Stockholm

Huvudsakliga risker med temperaturer som påverkar hälsan

Inom det så kallade neutrala temperatur­området (från +10 till +30 °C) är de direkta riskerna för hälsan små. Däremot påverkas man indirekt av det obehag och den bristande komfort som för hög eller låg temperatur kan ge. Den bristande komforten kan öka risken för olyckor. Låg temperatur kan också ge ergonomiska problem.

Vid temperaturer utanför det neutrala temperatur­området är risken för hälsan större. Dessa temperaturer förekommer inom till exempel livsmedels- och metall­industrin, men också vid utomhus­arbete.

Risker när det är kallt inomhus

Det finns en ideal temperatur för varje människa som beror på klädsel och aktivitet. Värme som förloras till omgivningen ersätts normalt av kroppens egen värme­produktion. Om det är svalt eller om man avkyls ojämnt, upplever man en obalans och ett tilltagande obehag.

Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. Förmågan att tänka och observera påverkas. Koncentrationsförmågan kan minska vilket ökar risken för misstag och olyckor.

Risken för belastnings­skador ökar om delar av leder och muskler kyls ned. Det gäller till exempel nacke och axlar vid kontors­arbete. Ned­kylning ger nedsatt muskel­funktion och sämre kraft och precision. Det är speciellt svårt att arbeta med kalla fingrar vilket blir tydligt vid monterings­arbeten men också vid kontors­arbete. En företags­ekonomisk aspekt samverkar alltså med arbetsmiljö­kraven. Ett bra klimat brukar löna sig.

Vid lägre temperaturer finns en risk för ned­kylning även om den är ovanlig vid arbete i uppvärmda lokaler. Risken finns framförallt vid arbeten då den fysiska aktiviteten är låg.

Det kan då vara svårt att behålla en normal kropps­temperatur, särskilt i de yttre delarna av kroppen. Problem kan uppstå om den inre kropps­temperaturen sjunker, men också om kropps­delar blir kalla.

Vissa individer kan vara särskilt känsliga för kyla. Det kan bero på normal variation bland friska individer, men också bero på skador och sjukdom.

På vår sida om kylda livsmedelslokaler kan du läsa mer om vad man bör tänka på när man arbetar i kylda livsmedelslokaler.

Kylda livsmedels­lokaler

Risker när det är varmt inomhus

Människan upplever obehag även vid små avvikelser uppåt från den ideala temperaturen. Värme är också en verklig fysisk belastning för kroppen. Det innebär bland annat ett mer­arbete för hjärtat. I kombination med tungt arbete och/eller hög luftfuktighet kan hög värme därför bli skadlig.

Hög temperatur kan medföra obehag i form av hud­rodnad, huvud­värk, retlig­het och illamående. Olika individer reagerar olika på värme­belastning. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njur­besvär eller kraftig övervikt är extra känsliga. Vid arbete som är mindre fysiskt krävande, till exempel kontors­arbete, är dock risken liten för allvarliga hälso­effekter så som värme­slag.

I en varm omgivning ökar kroppen sin värme­avgivning för att uppnå värme­balans. Det sker genom att kroppens ytliga blod­kärl utvidgas och att blodflödet till huden ökas. Även svettning bidrar till ned­kylning av kroppen. Svettning gör att man förlorar mycket vätska och en del salt. Sommar­tid är det svårare att bli av med överskotts­värme genom svettning på grund av luftens höga fukt­innehåll.

Olycksfallsrisken ökar vid hög värme

Även arbetsförmågan påverkas eftersom hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbets­takten för att minska kroppens värme­produktion. Uppmärk­samhet och omdöme försämras och olycksfalls­risken ökar. Humöret påverkas av värme­belastningen på samma sätt som av annan stress.

Risker vid utomhusarbete i värme eller kyla

Vid arbete utomhus är man mer utsatt för både värme och kyla. Samma risker finns som vid arbete inom­hus. Samtidigt är den fysiska aktiviteten oftast högre vid utomhus­arbeten och klädseln är oftast väl anpassad för det aktuella arbetet. Största riskerna finns vid kombinationen låg temperatur och hög vind­hastighet, då av­kylningen kan bli kraftig. Sommartid kan kraftig sol­strålning innebära en risk om det inte finns möjlighet till skugga.

Ansvar för klimatet på arbetsplatsen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att klimatet i arbetslokaler följer reglerna. Men även fastighetsägare och byggherrar och projektörer har ett ansvar.

Arbetsgivarens ansvar för klimatet

Du som är arbetsgivare är skyldig att se till att klimatet i arbets­lokaler följer föreskrifterna. Att kontrollera och åtgärda klimatet hör till det löpande skydds­arbetet på arbets­platsen enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska tids­planeras, till exempel i den årliga handlings­planen. Installationerna ska underhållas så att de behåller sin funktion, enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02, 114 §).

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02), föreskrifter

Om du inte äger lokalerna utan hyr dem, har du ändå samma ansvar för arbets­miljön, men du kan i din tur normalt ställa krav på hyres­värden. Om upp­värmningen ingår i hyres­värdens åtagande kan man normalt begära att temperaturen följer gällande regler. Som arbets­givare kan du eventuellt begära ersättning för egna uppvärmnings­kostnader eller skade­stånd. En del fastigheter har komfort­kyla. Om komfort­kyla ingår i hyres­värdens åtaganden kan man eventuellt begära ersättning eller skade­stånd när den inte fungerar. När du hyr en lokal där arbets­tagare ska arbeta ligger det i ditt ansvar att kontrollera att lokalerna kan uppfylla klimat­kraven, till exempel vid sommar­värme.

Fastighetsägarens ansvar för klimatet

Även fastighetsägaren har ett ansvar, i och med att Arbetsmiljö­verket kan förbjuda att fastigheten hyrs ut till en viss verksamhet om den saknar möjligheter att ge god arbets­miljö, enligt arbetsmiljö­lagen 7:8.

Arbetsmiljölagen

Vid arbete utomhus har du som arbets­givare ansvar för att utforma arbets­platserna så att arbets­tagarna så långt som möjligt skyddas mot väder och vind. Det förekommer att arbete avbryts vid kyla då stark kyla (eller kyla i kombination med blåst) kan vara farlig. Avbrott görs då med stöd av särskild praxis i vissa branscher, eller till exempel överenskommelser i avtal.

Byggherrens och projektörens ansvar för klimatet

Byggherrar och projektörer har ett särskilt ansvar att vid projekt­eringen se till att byggnaden kan uppfylla arbetsmiljö­reglerna.

Förebyggande åtgärder mot olämpligt klimat

Arbetsplatser och personal­utrymmen inomhus ska ha lämpliga temperaturer, anpassade efter den verksamhet som bedrivs. Arbets­platser utomhus ska så långt som möjligt utformas så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

Förebygg när det är kallt inomhus

Ibland kyls lokaler medvetet för att hålla låg temperatur, till exempel inom livsmedels­industrin. I andra fall är det utomhus­klimatet och brister i byggnadens konstruktion och installationer som gör att det blir kallt inomhus. Dåligt isolerad och otät byggnads­konstruktion kan tillsammans med ett under­dimensionerat värme­system medföra att temperaturen inomhus blir för låg.

Värmesystem för lämplig temperatur

Det ska i regel finnas värme­installationer i alla lokaler där arbete bedrivs året om. De ska ha sådan kapacitet att lämplig temperatur kan hållas. Vid stilla­sittande arbete, som är fysiskt mindre ansträngande, bör temperaturen vinter­tid ligga inom området 20-24 °C. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 °C.

Värmesystemet dimensioneras normalt inte för att klara de mest extrema ute­temperaturerna. Det gäller dels enstaka extremt kalla dagar, dels kortare så kallade köld­knäppar. Man får alltså acceptera att det någon enstaka gång blir kallare än vad som upplevs som komfortabelt. Under normala vinter­temperaturer kan man dock kräva att värme­systemet klarar av att hålla lämplig temperatur.

Ibland kan det vara svårt att hålla en lämplig temperatur i hela lokalen på grund av den produktion man bedriver. Det gäller till exempel inom livsmedels­industrin eller på ett glas­bruk. Man måste då försöka hålla en lämplig temperatur i de delar av lokalen där människor framförallt befinner sig.

Om det inte är möjligt krävs andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycks­fall. Arbetstiden kan behöva anpassas med pauser i lämplig temperatur. Det kan också krävas lämpliga skydds­kläder för den aktuella situationen.

Luftdrag uppfattas ofta som allmän kyla och ska därför undvikas. Endast när det är väldigt varmt uppfattas drag som något positivt. Höga luft­hastigheter i en lokal kan skapas av kallras från fönster, av kalla golv och väggar, eller av ventilations­systemet.

Tilluft ska alltid tillföras så att inte besvärande drag uppstår. Vid stilla­sittande arbete vinter­tid brukar luft­hastigheter mindre än 0,15 – 0,2 m/s uppfattas som dragfria. Man bör placera uppvärmnings­anordningar under fönster för att undvika kallras.

Om det finns en dörr nära en permanent arbets­plats som går till utsidan eller till en kallare lokal, ska den ha skydd mot drag. Det kan till exempel vara en sluss eller en luft­ridå.

Tillfälliga åtgärder vid kyla

  • Förstärkt klädsel
  • Flytt till andra lokaler
  • Användning av tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
  • Användning av provisoriska vindfång
  • Justering av arbetstider
  • Om möjligt arbeta hemma

Förebygg när det är varmt inomhus

I många industrilokaler är det verksamheten som gör att det blir varmt inomhus. I industrier med varma processer, till exempel ugnar, kommer det dominerande värme­tillskottet därifrån. I andra lokaler är det sol­instrålning genom fönster och sol­strålning mot ytter­tak och väggar som ger hög temperatur.

Skydda kroppen mot uppvärmning

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot upp­värmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysio­logiska konsekvenser. Det gäller i första hand rörligt kropps­arbete i industr­ilokaler med stark värme och/eller hög luft­fuktighet, till exempel gjuteri och tvätteri.

Redan efter några dagars vistelse i värme påbörjas en värme­acklimatisering. Det är en anpassning av kroppens funktioner så att svettningen aktiveras vid en lägre kropps­temperatur. Även regleringen av blod­cirkulationen förbättras. Största tolerans för värme nås dock först efter 8 – 10 dagars acklimatisering.

Vid denna typ av arbete måste arbetstiden i värme anpassas så att den totala påfrestningen på kroppen inte blir för stor. Med värme­träning kan kroppen klara högre värme men efter ett av­brott i arbetet, till exempel semester, behöver kroppen värme­tränas på nytt.

I andra lokaler hänger höga temperaturer intimt ihop med både utomhus­klimatet, byggnadens konstruktion och hur mycket värme som verksamheten ger. I kontor är belysning och dator­utrustning normalt de värme­källor som ger det största värme­tillskottet.

I byggnader med till exempel lätt stomme, låg rums­höjd och små rum, dåligt isolerade tak­konstruktioner, stora fönster­partier utan sol­avskärmning och luf­tintag i solen stiger temperaturen inomhus snabbt. Även dålig ventilation kan leda till för höga temperaturer.

Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Utvändigt placerad avskärmning ger normalt bästa verkan. Avskärmningen blir för:

  • gardin cirka 20 procent
  • persienn mellan glas cirka 30 procent
  • markis eller utvändig persienn cirka 60 procent.

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande. Ventilationssystem och komfortkyla dimensioneras normalt inte för att klara den övre gränsen vid extrema utetemperaturer. Det gäller dels enstaka extremt varma dagar, dels kortare perioder med förhöjda utomhustemperaturer (värmebölja). Enligt SMHI är det värmebölja då utomhustemperaturen är 25 °C eller mer under minst 5 dagar i sträck. Man tillåter alltså att det under några dagar per år blir så varmt att det inte upplevs som komfortabelt.

Förebygg besvär genom att dricka

När det är varmt bör man dricka mycket för att undvika vätskebrist. Den vätskeförlust man får på grund av svettning kompenseras enklast med att dricka vanligt vatten.

Man bör dricka även innan man känner törst eftersom törsten inte ger tillräcklig information om hur stor mängd vätska som måste ersättas. En bra tumregel är att dricka så mycket att törstkänslan försvinner plus lika mycket till. Särskilt salttillskott behövs normalt inte. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen. Vilket avstånd som är rimligt beror på verksamhetens art.

Öka lufthastigheten

Ett sätt att lindra obehag av värme är att öka lufthastigheten till exempel med fönstervädring eller eventuell fläkt. Normalt uppfattas luftdrag som kyla men i varmt klimat accepteras mycket högre lufthastighet, som då uppfattas som behaglig. 

Fönster och takfönster ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning. Exempel på solavskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner, värmereflekterande glas och gardiner. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan. 

Tillfälliga åtgärder vid värme

  • Begränsa solinstrålningen
  • Använd mer informell klädsel
  • Ha god tillgång till vätska
  • Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
  • Stänga av onödiga värmekällor
  • Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
  • Kör ventilationen nattetid
  • Använd bordsfläktar
  • Justera arbetstiderna
  • Om möjligt arbeta hemma

Förebygg vid arbete utomhus

Arbetsplatser utomhus bör ordnas så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan transportera bort stora värmemängder från kroppen. Vid arbete utomhus under sommartid bör man även använda sig av solavskärmning för att minska värmetillskottet och UV-strålningen från solen. På skolgårdar och liknande miljöer bör tillgång till skugga finnas på någon del av gården.

Vid arbete i stark värme måste kroppen skyddas mot uppvärmning som är så stor att den kan medföra skadliga fysiologiska konsekvenser. Det gäller till exempel för hårt kroppsarbete utomhus under mycket varma dagar, till exempel vid vägarbete.

Arbetsmiljöreglerna har ingen lägre temperaturgräns som säger när arbetet måste avbrytas. Inom till exempel byggnadsbranschen brukar det istället regleras i avtal mellan parterna.

Tillfälliga åtgärder vid utomhusarbete

  • Byt till andra arbetsuppgifter
  • Prioritera arbete i skugga när det är stark sol
  • Ta längre pauser
  • Förskjut om möjligt arbetstiden under dagen
  • Använd så varma eller svala kläder som möjligt
  • Se till att dricka när det är varmt

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning.

Arbete i stark värme (AFS 1997:2), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna har till syfte att minska skadlig värmebelastning i arbetet. De innehåller regler om att planera, bedriva och följa upp arbetet så att värmebelastningen blir så låg som möjligt.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-01