Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö

 

Varför har Arbetsmiljöverket tagit fram föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö?

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. Föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete.

Föreskrifterna förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt och stärker rättssäkerheten på området.

Vilka omfattas av föreskrifterna?

Föreskrifterna gäller samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter och omfattas därför inte av dem.

Finns föreskriften översatt till andra språk?

Vad är en organisatorisk respektive social arbetsmiljö?

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Vilket stöd har arbetsgivaren för att kunna uppfylla kraven?

Det finns en vägledning som ger arbetsgivare konkreta råd och exempel för tillämpning av föreskrifterna. Utöver vägledningen och informationsinsatser så är arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, företagshälsovården och utbildningsorganisationer väldigt viktiga för att täcka det behov som uppstår i samband med föreskrifter.

Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 (H457), bok

 

Vad har medarbetaren för ansvar att bidra till en god arbetsmiljö?

Enligt arbetsmiljölagen kapitel 3, 4 paragrafen, ska arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter och regler som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har även skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera inte kompensera bristerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet. Delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön.

Kan ni ge några exempel på vad arbetsgivarna ska göra rent konkret?

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

Ohälsosam arbetsbelastning

Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen. Arbetsgivaren behöver se till att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda för att förhindra att ohälsa uppstår.

Arbetstid

Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, t.ex. att tid för återhämtning planeras in.

Kränkande särbehandling

Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt att man har rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ingår bland annat hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Hur hanteras mobbning i föreskrifterna?

När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.

Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad av sin chef?

Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.

Varför omfattas inte studerande av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö?

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) omfattar inte dem som genomgår utbildning, alltså skolelever och studenter, och inte heller dem som är under vård på anstalt. Men det betyder inte att organisatoriska och sociala faktorer är mindre viktiga för dessa grupper.

Arbetsmiljölagen gäller för studerande

Kom ihåg att arbetsmiljölagen och före­skrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för studenter.

Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren, i dessa fall ytterst respektive lärosätes ledning, ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall (3 kap. 2 § AML). I arbetsmiljölagen står också att arbetstagaren, i dessa fall studenterna, ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hens eget arbete (2 kap. 1 § AML).

Organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön

Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att arbeta förebyggande med risker kopplade till psykosociala förhållanden i arbetsmiljön. I det kan det exempelvis ingå att försäkra sig om att alla studenter känner till vilka resultat de behöver uppnå för att klara utbildningskraven, att ge återkoppling och klargöra vilket stöd som finns att tillgå.

Det är viktigt att lärosätet bedriver ett förebyggande arbete när det gäller kränkande särbehandling. Det innebär bland annat att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras. Det kan exempelvis handla om utbildningsinsatser och att ordna seminarier kring bemötande och etiska förhållningssätt. Det gäller även att ha beredskap för att ta hand om kränkande särbehandling om det uppstår och motverka att det upprepas. 

Samverkan och studerandeskyddsombud

Samverkan finns reglerad i arbetsmiljölagens 6 kapitel. Av 17 § framgår att de som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället. 4 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) föreskriver också om denna skyldighet.

Studerandeskyddsombud utses av de studerande. Ansvaret för att de studerande känner till att de har rätt att välja skyddsombud ligger på huvudmannen för utbildningen. För att möjliggöra studenternas delaktighet i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att det finns studerandeskyddsombud på varje lärosäte.

Verksamhetsförlagd utbildning och praktik samt doktorandtjänst

Studenter som har en doktorandtjänst omfattas av AFS 2015:4. Även studenter som inom ramen för sin praktik utför sysslor som är att betrakta som arbete omfattas.

Arbetsgivaren, på arbetsplatsen där den verksamhetsförlagda utbildningen och praktiken äger rum, har det största ansvaret men även huvudmännen har ansvar för att skydda studenten.

Huvudmännen för lärosätena behöver i kontakten med praktikplatsen bland annat ta reda på följande:

  • arbetstider och att det ges lämpliga uppgifter på praktikplatsen
  • att handledare utses och att lämplig introduktion ges
  • att sådan skyddsutrustning som behövs tillhandhålls utan kostnad
  • hur praktikplatsen och lärosätet ska kommunicera om tillbud, olycksfall, sjukdom eller om något annat oförutsett inträffar. 

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Olika arbetsgivare har olika utmaningar där den stressrelaterade problematiken måste hanteras utifrån de förutsättningar som gäller på just den arbetsplatsen. Hur ska generella föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö kunna lösa dessa problem?

Föreskrifterna styr inte arbetsgivaren på ett detaljerat sätt eftersom det finns en sådan stor variation och så olika förutsättningar i olika yrken och branscher. Föreskrifterna är ett stöd som preciserar de faktorer som är viktiga att arbeta med i det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare ska bedriva. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka – riskbedöma - åtgärda – följa upp.

Vad är de specifika skillnaderna från tidigare regleringar på det här området?

Skillnaden jämfört med tidigare är att det saknats regleringar utifrån arbetsmiljölagen av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa. Vi slår också samman flera delar till ett häfte med regler, för att förenkla och göra det mera övergripbart, och för att framhålla att det är viktiga grundläggande faktorer som arbetsgivare behöver ha kontroll över.

I 11 § står det om starkt psykiskt påfrestande arbete. Vad kan man göra åt det och hur skiljer det sig i förhållande till ohälsosam arbetsbelastning?

Vissa arbetsuppgifter och situationer i arbetslivet är starkt psykiskt påfrestande. Det går inte att förbjuda sådant arbete, därför behövs åtgärder för att förhindra att det leder till ohälsa. Det är särskilt viktigt att ha koll på att arbeten med sådant innehåll inte samtidigt innebär ohälsosam arbetsbelastning. Det kan handla om att ha rutiner för att oftare stämma av arbetsinnehåll, resurser och krav (9, 10 §§). Därutöver kan det behövas särskilda åtgärder för att också mildra konsekvenser av den starka påfrestningen. Exempel på åtgärder ges i råden till 11 §.

I definitionerna i föreskriften står det att ohälsosam arbetsbelastning är när kraven överskrider resurserna och att obalansen blir ohälsosam om den är långvarig. Hur lång tid rör det sig om?

Det går inte att säkert säga att en viss tidsperiod med sådan obalans skulle vara ofarlig. Det finns å den andra sidan heller inget stöd i forskningen för att en kortvarig period av hög belastning, exempelvis en tillfällig arbetstopp, i sig skulle vara farlig. Men däremot finns det stöd för att långvarig obalans är ohälsosam.

Det innebär att alla arbetsgivare behöver se över den organisatoriska arbetsmiljön och balansera upp krav och resurser i tid för att på så vis förhindra långvarig obalans och ohälsa.

Det innebär dessutom för vissa arbeten att arbetsgivare behöver ha koll även på kortvarig obalans och hög belastning. Det omfattar arbeten där samspelet mellan hög belastning och andra faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till risker för ohälsa. Exempelvis i arbeten med riskfyllda arbetsuppgifter där misstag kan leda till olyckor.

Arbetsbelastning, informationsträff, Youtube, öppnas i nytt fönster

Hur förhåller sig föreskrifterna till arbetstidslagen?

Arbetstidslagen är en annan lag än arbetsmiljölagen. I arbetstidslagen anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbetstiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Förskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggör att arbetets planering och tidsläggning ska undersökas och riskbedömas. Att hänsyn ska tas till de hälsorisker som kan hänga ihop med hur arbetstiden förläggs.

Arbetstidslagen

Mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, hur gör man?

Det gäller att börja med att titta var man står idag när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad behöver förbättras? Hur kan vi främja hälsa och hur kan vi motverka ohälsa på vår arbetsplats? Vilka mått på hälsa har vi och hur vill vi ligga till? Det kan exempelvis vara aktuellt med insatser som rör utbildning, förbättrad kommunikation och nätverkande, ämnesspecifika seminarier osv.

Mål hur man ska främja hälsa och motverka ohälsa är en viktig del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det bör finnas en tydlig plan för hur man uppnår målen. Arbetsgivare ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet att ta fram målen. Skriv ner dem!

Kunskaper och mål, informationsträff, Yotube, öppnas i nytt fönster

Hur går en inspektion till på detta område?

Inspektioner på detta område går till på samma sätt som för andra arbetsmiljöinspektioner.

Så går en inspektion till

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2019-03-19