Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö

Varför tog Arbetsmiljöverket  fram  föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)?

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. De nya föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete.

Föreskrifterna konkretiserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Vilka omfattas av de föreskrifterna?

Föreskrifterna gäller samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter och omfattas därför inte av dem.

När trädde föreskrifterna i kraft?

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) trädde i kraft i 31 mars 2016.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Finns föreskriften översatt till andra språk?

Föreskriften finns översatt till engelska.

Organisational and social work environment (AFS 2015:4 Eng), provisions

Vad är en organisatorisk respektive social arbetsmiljö?

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Vad är fördelarna med ett förebyggande arbetsmiljöarbete på det här området?

Forskning visar att förebyggande arbete med organisatoriska och sociala frågor kan främja produktiviteten och kreativiteten i en organisation. Dessutom minskas, med stor sannolikhet, antalet sjukdomsfall och sjukskrivningar som är förknippat med höga kostnader för både arbetsgivare och samhälle.

Vilket stöd har arbetsgivaren för att kunna uppfylla de nya kraven?

Arbetsmiljöverket kommer att ta fram en vägledning som ger arbetsgivare konkreta råd och exempel för tillämpning av föreskrifterna. Vägledningen kommer att var klar under våren 2016. Utöver vägledningen och informationsinsatser så är arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, företagshälsovården och utbildningsorganisationer väldigt viktiga för att täcka det utbildningsbehov som uppstår i samband med nya föreskrifter.

Vad får de föreskrifterna för konsekvenser för arbetsgivaren?

Reglerna stödjer arbetsgivaren i dennes arbete med att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och de tydligare reglerna gör det lättare för dem att göra rätt. De något högre administrativa kostnader de nya reglerna medför kommer sannolikt tjänas in på lägre kostnader för eventuell sjukfrånvaro och rehabilitering. Samtidigt har friska organisationer friskare och mer motiverade medarbetare. Det kan även gynna verksamheten i form av både högre produktivitet och kreativitet. Om reglerna inte följs kan krav ställas till arbetsgivaren och vitesföreläggande utdömas av Arbetsmiljöverket.

Vad får reglerna för konsekvenser för arbetstagarna?

Vi förväntar oss att de nya reglerna kommer att minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Vi förväntar oss också att reglerna ger arbetstagarna ett stöd för att i högre utsträckning, när det behövs, ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.

Vad har medarbetaren för ansvar att bidra till en god arbetsmiljö?

Enligt arbetsmiljölagen kapitel 3, 4 paragrafen, ska arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter och regler som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har även skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera inte kompensera bristerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet. Delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön.

Kan ni ge några exempel på vad arbetsgivarna ska göra rent konkret?

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

Ohälsosam arbetsbelastning

Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen. Arbetsgivaren behöver se till att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda för att förhindra att ohälsa uppstår.

Arbetstid

Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, t.ex. att tid för återhämtning planeras in.

Kränkande särbehandling

Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt att man har rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ingår bland annat hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Hur hanterar föreskrifterna mobbning?

Kommer den enskilde få stöd eller upprättelse? När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller nya föreskrifter. Däremot föreskrivs redan idag att arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Det reglerar även de nya föreskrifterna. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. De nya föreskrifterna – och den kommande vägledningen  gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.

Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad av sin chef?

Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.

Varför omfattas inte studerande av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö?

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) omfattar inte dem som genomgår utbildning, alltså skolelever och studenter, och inte heller dem som är under vård på anstalt. Men det betyder inte att organisatoriska och sociala faktorer är mindre viktiga för dessa grupper.

PM om studenters rätt till en god organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen gäller för studerande

Kom ihåg att arbetsmiljölagen och före­skrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för studenter.

Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren, i dessa fall ytterst respektive lärosätes ledning, ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall (3 kap. 2 § AML). I arbetsmiljölagen står också att arbetstagaren, i dessa fall studenterna, ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hens eget arbete (2 kap. 1 § AML).

Organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön

Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att arbeta förebyggande med risker kopplade till psykosociala förhållanden i arbetsmiljön. I det kan det exempelvis ingå att försäkra sig om att alla studenter känner till vilka resultat de behöver uppnå för att klara utbildningskraven, att ge återkoppling och klargöra vilket stöd som finns att tillgå.

Det är viktigt att lärosätet bedriver ett förebyggande arbete när det gäller kränkande särbehandling. Det innebär bland annat att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras. Det kan exempelvis handla om utbildningsinsatser och att ordna seminarier kring bemötande och etiska förhållningssätt. Det gäller även att ha beredskap för att ta hand om kränkande särbehandling om det uppstår och motverka att det upprepas. 

Samverkan och studerandeskyddsombud

Samverkan finns reglerad i arbetsmiljölagens 6 kapitel. Av 17 § framgår att de som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället. 4 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) föreskriver också om denna skyldighet.

Studerandeskyddsombud utses av de studerande. Ansvaret för att de studerande känner till att de har rätt att välja skyddsombud ligger på huvudmannen för utbildningen. För att möjliggöra studenternas delaktighet i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att det finns studerandeskyddsombud på varje lärosäte.

Verksamhetsförlagd utbildning och praktik samt doktorandtjänst

Studenter som har en doktorandtjänst omfattas av AFS 2015:4. Även studenter som inom ramen för sin praktik utför sysslor som är att betrakta som arbete omfattas.

Arbetsgivaren, på arbetsplatsen där den verksamhetsförlagda utbildningen och praktiken äger rum, har det största ansvaret men även huvudmännen har ansvar för att skydda studenten.

Huvudmännen för lärosätena behöver i kontakten med praktikplatsen bland annat ta reda på följande:

  • arbetstider och att det ges lämpliga uppgifter på praktikplatsen
  • att handledare utses och att lämplig introduktion ges
  • att sådan skyddsutrustning som behövs tillhandhålls utan kostnad
  • hur praktikplatsen och lärosätet ska kommunicera om tillbud, olycksfall, sjukdom eller om något annat oförutsett inträffar. 

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Olika arbetsgivare har olika utmaningar där den stressrelaterade problematiken måste hanteras utifrån de förutsättningar som gäller på just den arbetsplatsen. Hur ska generella föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö kunna lösa dessa problem?

Föreskrifterna styr inte arbetsgivaren på ett detaljerat sätt eftersom det finns en sådan stor variation och så olika förutsättningar i olika yrken och branscher. Föreskrifterna är ett stöd som preciserar de faktorer som är viktiga att arbeta med i det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare ska bedriva. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka – riskbedöma - åtgärda – följa upp.

Vad är de specifika skillnaderna från tidigare regleringar på det här området?

Skillnaden jämfört med tidigare är att det saknats regleringar utifrån arbetsmiljölagen av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa. Vi slår också samman flera delar till ett häfte med regler, för att förenkla och göra det mera övergripbart, och för att framhålla att det är viktiga grundläggande faktorer som arbetsgivare behöver ha kontroll över.

I 11 § står det om starkt psykiskt påfrestande arbete. Vad kan man göra åt det och hur skiljer det sig i förhållande till ohälsosam arbetsbelastning?

Vissa arbetsuppgifter och situationer i arbetslivet är starkt psykiskt påfrestande. Det går inte att förbjuda sådant arbete, därför behövs åtgärder för att förhindra att det leder till ohälsa. Det är särskilt viktigt att ha koll på att arbeten med sådant innehåll inte samtidigt innebär ohälsosam arbetsbelastning. Det kan handla om att ha rutiner för att oftare stämma av arbetsinnehåll, resurser och krav (9, 10 §§). Därutöver kan det behövas särskilda åtgärder för att också mildra konsekvenser av den starka påfrestningen. Exempel på åtgärder ges i råden till 11 §.

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ersätter bland annat föreskrifterna om "Omvårdnadsarbete i enskilt hem". Vad får det för konsekvenser för de som arbetar inom detta område?

Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem innehåller regler om belastningsergonomi, arbetsplatsens utformning, smitta med mera. Dessa områden finns redan reglerade i andra föreskrifter. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö tar endast hand om en av reglerna i "omvårdnadsarbete", den gäller starkt psykiskt påfrestande arbete. Den nya regeln (11 §) gäller nu inte enbart för de som utför omvårdnadsarbete i enskilt hem utan omfattar även andra arbeten som är starkt psykiskt påfrestande. Arbetsmiljöverket vill i den mån det är möjligt frångå branschspecifika föreskrifter för att göra det lättare för arbetsgivarna.

I definitionerna i föreskriften står det att ohälsosam arbetsbelastning är när kraven överskrider resurserna och att obalansen blir ohälsosam om den är långvarig. Hur lång tid rör det sig om?

Det går inte att säkert säga att en viss tidsperiod med sådan obalans skulle vara ofarlig. Det finns å den andra sidan heller inget stöd i forskningen för att en kortvarig period av hög belastning, exempelvis en tillfällig arbetstopp, i sig skulle vara farlig. Men däremot finns det stöd för att långvarig obalans är ohälsosam.

Det innebär att alla arbetsgivare behöver se över den organisatoriska arbetsmiljön och balansera upp krav och resurser i tid för att på så vis förhindra långvarig obalans och ohälsa.

Det innebär dessutom för vissa arbeten att arbetsgivare behöver ha koll även på kortvarig obalans och hög belastning. Det omfattar arbeten där samspelet mellan hög belastning och andra faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till risker för ohälsa. Exempelvis i arbeten med riskfyllda arbetsuppgifter där misstag kan leda till olyckor.

Arbetsbelastning, informationsträff, Youtube, öppnas i nytt fönster

Hur förhåller sig föreskriften till arbetstidslagen?

Arbetstidslagen är en annan lag än arbetsmiljölagen. I arbetstidslagen anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbetstiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Förskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggör att arbetets planering och tidsläggning ska undersökas och riskbedömas. Att hänsyn ska tas till de hälsorisker som kan hänga ihop med hur arbetstiden förläggs.

Arbetstidslagen

Mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, hur gör man?

Det gäller att börja med att titta var man står idag när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad behöver förbättras? Hur kan vi främja hälsa och hur kan vi motverka ohälsa på vår arbetsplats? Vilka mått på hälsa har vi och hur vill vi ligga till? Det kan exempelvis vara aktuellt med insatser som rör utbildning, förbättrad kommunikation och nätverkande, ämnesspecifika seminarier osv.

Mål hur man ska främja hälsa och motverka ohälsa är en viktig del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det bör finnas en tydlig plan för hur man uppnår målen. Arbetsgivare ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet att ta fram målen. Skriv ner dem!

Kunskaper och mål, informationsträff, Yotube, öppnas i nytt fönster

Hur går en inspektion till på detta område?

Inspektioner på detta område går till på samma sätt som för andra arbetsmiljöinspektioner.

Så går en inspektion till

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-05-12