Byggnads- och anläggningsarbete

Vad räknas som byggnads- och anläggningsarbete?

Förenklat kan man säga att alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra eller riva en byggnad eller anläggning räknas som byggnads- eller anläggningsarbete.

Exempel på byggnads- och anläggningsarbete är:

• schaktning som grävning, bergsprängning för husgrunder eller anläggningar
• markarbete som grundförstärkning, bärlager och ytskikt, rörläggning i mark
• anläggningsarbete som arbete med vägar, spår, ledningar, kraftverk eller parker
• byggnadsarbete som trä-, betong- eller murningsarbeten
• montering och nedmontering av prefabricerade element
• inredning eller installation av utrustning
• ändringar som ombyggnad eller tillbyggnad
• renovering
• reparationer
• nedmontering
• rivning
• löpande underhåll
• periodiskt underhåll som måleri- och rengöringsarbeten
• dränering
• sanering.

Vid denna typ av arbeten gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), oavsett om det handlar om ett litet eller stort byggprojekt.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Olycksdrabbad bransch

Byggnads- och anläggningsbranschen är en av de branscher som har flest allvarliga olyckor. Arbetsplatserna är tillfälliga och ibland är arbetena även rörliga, vilket innebär att det uppstår nya förutsättningar och därmed nya arbetsmiljörisker hela tiden. Ofta är det också många olika aktörer inblandade i ett byggprojekt, både under planeringen och projekteringen och under byggskedet. Därför krävs en god planering där de olika aktörerna samarbetar. Alla involverade i byggprojektet behöver ta sitt ansvar för att skapa en god arbetsmiljö under byggskedet och det framtida brukandet av byggnaden eller anläggningen.

Här kan du läsa mer om hur man kan förebygga arbetsmiljörisker i byggnads- och anläggningsarbete:

Risker vid byggnads- och anläggningsarbete

Förebygg risker på byggarbetsplatsen

Arbetsmiljöplan

Arbetsmiljöansvaret på byggarbetsplatsen

Vid byggnads- och anläggningsarbete är det nästan alltid fler än arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvar. Ofta har olika företag rollerna som byggherre, projektör respektive arbetsgivare för de som utför byggnads- eller anläggningsarbetet. Det är dessutom vanligt att flera projektörer och byggföretag arbetar i samma byggprojekt. De som är involverade i byggprojekt behöver samordna sina arbeten så att det inte uppstår arbetsmiljörisker för andra. Det är därför det finns särskilda regler för byggnads- och anläggningsarbete. Reglerna är i grunden desamma inom hela EU men skiljer sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka minimireglerna.

De som har ett ansvar att ta hänsyn till arbetsmiljön vid byggnads- och anläggningsarbete är:

• byggherren

• arkitekter, konstruktörer och andra som deltar i planeringen eller projekteringen (projektörer)

• byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P)

• byggarbetsmiljösamordnare för utförandeskedet (Bas-U)

• arbetsgivare

• ensam- och familjeföretagare

• tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar.

Även vid byggnads- och anläggningsarbete utgör arbetsgivarens ansvar för en säker arbetsmiljö grunden i arbetsmiljölagstiftningen. Ensam- och familjeföretagare utan anställda ska följa samma regler för byggnads- och anläggningsarbete som arbetsgivarna. I övrigt är det byggherren, projektörerna, byggarbetsmiljösamordnarna (Bas-P och Bas-U) som har arbetsmiljöansvar inom ramen för sina arbetsuppgifter. Byggherren har ett övergripande ansvar för att se till att arbetsmiljön under byggskedet och bruksskedet blir bra. Till sin hjälp ska byggherren utse lämpliga byggarbetsmiljösamordnare, en Bas-P och en Bas-U, som samordnar de som är involverade i byggprojektet, från början till slutet av byggprocessen.

Byggherre, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare

Byggherren, projektörerna och Bas-P ska förebygga arbetsmiljörisker som kan uppstå

• under uppförandet av en byggnad eller anläggning

• på framtida arbets­platser och vid framtida tillfälliga arbeten i, eller i anslutning till, byggnaden eller anläggningen.

Bas-U ska förebygga risker som kan uppstå i byggskedet.

Byggherren och projektörerna ska förebygga risker för olycksfall och ohälsa under byggskedet och bruksskedet genom att försöka planera och projektera bort riskerna.Byggherren ska också se till att Bas-P och Bas-U sköter sin samordning på rätt sätt.

Bas-P ska samordna projektörerna så att byggnads- och anläggningsarbetena, och de framtida arbetena, kan utföras på ett säkert och hälsosamt sätt.

Bas-U ska samordna de som driver verksamhet i byggskedet så att de inte skapar arbetsmiljörisker för varandra.

Här nedan kan du läsa mer om de här rollerna

Byggherren

Byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U)

Projektörer

Nedanstående broschyrer berättar mer om vilket ansvar de olika rollerna har

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? (ADI 631), broschyr

Säkrare bygg- och anläggningsarbete (ADI 539), broschyr

Gör rätt redan i planeringen och projekteringen (ADI 709), broschyr

Arbetsgivare och ensam- och familjeföretagare

De som driver verksamhet på byggarbetsplatsen och utför byggnads- eller anläggningsarbeten har arbetsmiljöansvar för egna anställda och sig själva. Dessa arbetsgivare och ensam- och familjeföretagare är också skyldiga att samordna sig med andra som driver verksamhet i byggprojektet och följa anvisningar från Bas-U. För att samordningen ska fungera måste de bland annat lämna uppgifter till Bas-U om de risker som kan uppstå på grund av deras verksamhet.

Här kan du läsa mer om vad som gäller för de här rollerna.

Arbetsgivare

Ensam- och familjeföretagare 

Nedanstående broschyrer berättar mer om vilket ansvar de olika rollerna har.

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? (ADI 631), broschyr

Säkrare bygg- och anläggningsarbete (ADI 539), broschyr

Bygg- och anläggningsarbete - En utbildning från Arbetsmiljöverket

Utbildning och arbetsmiljöarbete vid bygg och anläggningsarbete