Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur

På den här sidan har vi samlat svar på vanliga frågor om förslaget på ny regelstruktur. Både om förslaget i stort och om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du också mejla till

regelfornyelse@av.se

Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen

Blir det fler regler som gäller för arbetsgivare med den nya strukturen?

Nej, det blir det inte. Däremot har vi fått frågor och synpunkter eftersom det för en del har blivit tydligare att det är flera föreskrifter som gäller parallellt i en verksamhet och då upplever man att det är en skärpning.

Gången i praktiskt arbetsmiljöarbete idag är att:

  • identifiera alla möjliga arbetsmiljörisker i verksamheten
  • hitta de regler som utifrån riskerna gäller
  • hantera eller omhänderta alla risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det kommer att vara på precis samma sätt med den nya regelstrukturen.

Föreskrifterna om produktregler delas upp i ett häfte med oharmoniserade regler och fyra med harmoniserade regler – vad betyder oharmoniserade respektive harmoniserade regler?

För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven.

För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.

Hur har ni gjort urvalet när ni valt bort vissa definitioner från de nya förslagen?

Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner.

Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner. 

Hur har ni valt vilka kapitel som sorterats in i föreskriftshäftet om vanliga risker i arbetsmiljön (2.1) respektive specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1)? Varför har de hamnat där de nu ligger?

På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. 

Hur kan jag lätt se vart nuvarande paragrafer har tagit vägen i den nya regelstrukturen?

Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.

Paragrafnyckel, pdf, öppnas i nytt fönster

Hur kan jag se vad som har hänt med allmänna råd som inte är kvar i föreskrifterna?

Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.

Vad är ett ansvarssubjekt?

Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.

Hur vet jag vilket ansvarssubjekt jag är?

Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.

Framgår det vilka paragrafer som går utöver kraven i EU:s minimi-direktiv?

Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.

Ni byter ut några begrepp för att få dem mer genusneutrala. Till exempel vinschman och hissman byts ut till vinschoperatör och hissvakt. Men hur är det med byggherre och signalman?

Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.

Ni har gjort en översyn av de allmänna råden och säger att de ska placeras i direkt anslutning till den regel de hör till och följa kriterierna för allmänna råd. Vilka är kriterierna för dem?

Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en föreskrift som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

Allmänna råd ska vara relevanta för i princip alla användare av reglerna. Ett allmänt råd ska:

  • beskriva möjliga sätt att efterleva en bestämmelse eller förorda vissa sätt att efterleva en bestämmelse i en viss typ av situation
  • inte vara allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang
  • inte innehålla tvingande bestämmelser eller kunna uppfattas som tvingande.

Allmänna råd definieras i författningssamlingsförordningen och i Myndigheternas föreskrifter.

När det gäller översynen av allmänna råd har den inneburit att vi har tagit bort allmänna råd som inte uppfyller kriterierna. Vi har också placerat allmänna råd i direkt anslutning till den paragraf som rådet hör till.

Ni skriver att ni ökat tydligheten i vissa paragrafer. Det är svårt att göra det utan att förändra skyddsnivån. Hur resonerar ni kring det?

Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk.

Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter.

Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.

På vilket sätt påverkas skyddsombudens eller arbetsmiljöombudens roll i förslaget till nya föreskrifter?

Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad.

Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.

Vad har hänt med rubriken ”Tillämpningsområde” som finns i de nuvarande föreskrifterna?

I dagens föreskrifter finns allmänna bestämmelser i olika omfattning och under olika rubriker.

Äldre föreskrifter innehåller till exempel ofta rubriken ”Tillämpningsområde och definitioner” där information om vem föreskrifterna riktar sig till och när föreskrifterna gäller ligger tillsammans med definitioner.

För att i den nya regelstrukturen förtydliga informationen om allmänna bestämmelser, och för att beskriva allmänna bestämmelser på ett enhetligt sätt, har vi använt följande rubriker i den nya regelstrukturen:

  • Varför föreskrifterna finns
  • Då gäller föreskrifterna
  • Vem föreskrifterna riktar sig till
  • Definitioner.

Vad ingick i remissen 2020?

I remissen 2020 ingick följande underlag:

  • Missiv – ett följebrev (1 dokument)
  • Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler (1 dokument)
  • Förslag till föreskrifter och allmänna råd (14 dokument)
  • Konsekvensutredningar – en övergripande och specifika för varje häfte (15 dokument)
  • Paragrafnyckel (1 dokument)
  • Sammanställning av definitioner och övergripande begrepp i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (1 dokument)
  • Parallelluppställningar (36 dokument)
  • Svarsmall (1 dokument)

Vad innebär den nya regelstrukturen i praktiken?

  • Alla som omfattas av reglerna behöver lära sig att hitta i den nya strukturen.
  • I dokumenterade rutiner, oftast rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete, behöver hänvisningar till paragrafer och föreskrifter uppdateras.
  • Stöd- och vägledningsmaterial, checklistor med mera behöver uppdateras när det gäller hänvisningar till paragrafer och föreskrifter.

Vad är det för skillnad mellan ett allmänt råd och annat stöd- och vägledningsmaterial?

Det kortfattade svaret är att allmänna råd ger generella rekommendationer om hur man tillämpar en specifik paragraf i en föreskrift och anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

I stöd och vägledande material kan Arbetsmiljöverket ge mer konkreta exempel på hur en arbetsgivare kan göra för att följa föreskrifterna. Där kan vi också ge mer allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang.

Varken allmänna råd eller stöd och vägledande material är juridiskt bindande.

Allmänna råd

Allmänna råd från Arbetsmiljöverket är alltid kopplade till en bestämd paragraf i föreskrifterna. De placeras i direkt anslutning till den paragraf det handlar om och är ofta kortfattade. De finns som en hjälp för att bättre förstå hur en bestämmelse ska tolkas, men är inte bindande.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd remissbehandlas, beslutas och publiceras på samma sätt som föreskrifterna.

Det finns en definition av allmänna råd i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725).

  • Enligt denna är allmänna råd sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.
  • I förordningen finns även bestämmelser om hur allmänna råd ska tryckas och tillhandahållas allmänheten. De ska publiceras i en särskild serie eller tas in i myndighetens författningssamling.

Detta kan finnas i allmänna råd:

  • Text som hjälper till för att bestämmelsen ska uppfattas på rätt sätt.
  • Exempel på hur man kan uppfylla kraven i en föreskrift.
  • Hänvisningar till standarder.
  • Hänvisningar till angränsande regler som är viktiga att känna till för att få en helhetsbild av vad man har att rätta sig efter.

Stöd och vägledande material

Stöd och vägledande material kan till exempel vara information på av.se, filmer eller tryckta vägledningar till specifika föreskrifter. Vägledande material är av informationskaraktär och inte bindande. En myndighet avgör om och på vilket sätt den tar fram och presenterar vägledande material. Det kan tas fram och beslutas på olika sätt, beroende på vilket behov av stöd och vägledning som finns.

Detta kan finnas i stöd och vägledande material:

  • Allmän information och bakgrundskunskap. Upplysningar som inte direkt påverkar tillämpningen av en föreskrift. Det kan vara statistik eller branschinformation, förklaring av begrepp, information om rättsläget eller forskning på området, hur arbetsplatser ser ut eller en allmän beskrivning av en företeelse.
  • Förklarande och resonerande text eller bilder om när en bestämmelse blir tillämplig eller hur en situation kan lösas.
  • En berättande, mer utförlig och lättillgänglig information som sätter en föreskrift eller en bestämmelse i sitt sammanhang och som kan ta upp även närliggande områden och föreskrifter.
  • Stöd till dem som ska följa och använda en föreskrift.

Stöd och vägledande material behöver inte vara strikt bundet till en föreskrift eller en bestämmelse.

Vad är en konsekvensutredning?

Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.

Vad är en paragrafnyckel?

Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.

Vad är en parallelluppställning?

Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Kommer det läggas in fler roller inom arbetsmiljöarbetet utifrån remissvaren?

De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån. 

Varför har ni tagit fram ett förslag på en ny struktur för reglerna?

Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna.

Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till.

På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.

Varför har ni valt att hänvisa till standarder i allmänna råd?

Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.

Varför är det förändringar av sakinnehållet i föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler för byggherrar med flera (1.2) när det är sagt att arbetet med att införa en ny struktur inte ska innebära ändrat sakinnehåll?

Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.

Varför är flera av förslagen på föreskriftstexter skrivna ur ett inte-perspektiv, alltså att det står vad man inte ska göra. Är det inte bättre att skriva vad som ska levas upp till?

Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.

Vilka fördelar har den här strukturen jämfört med den nuvarande strukturen?

Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av.

Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.

Vilka var med på sändlistan som fick utskicket om remissen 2020?

Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på:

arbetsmiljoverket@av.se

Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.

Är alla nuvarande paragrafer insorterade i den nya strukturen?

I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. 

Hur säkerställer ni att EU-direktiven inte överimplementeras?

Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. 

Kommer regler som kommer från EU-direktiven för respektive direktiv att vara samlade?

Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.

Hur gjordes bedömningen av att det inte behövdes konsekvensutredningar för 7 av föreskriftshäften i remissen 2020?

Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet.

I konsekvensutredningen har ni ett resonemang om kostnader för företag och för parterna vid införandet av det nya regelverket. Tänker ni att det ska finnas någon kompensation för dessa kostnader som uppstår?

Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.

Hur har ni resonerat kring att lägga in frågor om ansvar för tillverkare i regelstrukturen? Har det funnits resonemang om att lägga dessa separat/utanför?

Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns.

En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.

Kommer det att finnas tryckta häften som kan beställas?

Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.

När börjar de nya föreskrifterna gälla?

De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.

Vanliga frågor och svar om de föreslagna reglerna om byggarbetsmiljösamordning, planering och projektering

Varför är föreskriftshäftet om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) uppdelat på två olika föreskriftshäften i den nya regelstrukturen?

I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) finns det paragrafer som enbart riktar sig till rollerna byggherre, projektör och byggarbetsmiljösamordnare. De har sorterats in i förslaget till föreskrifter om byggarbetsmiljösamordning, planering och projektering - grundläggande skyldigheter  (häfte1.2).

Det finns paragrafer i AFS 1999:3 som även riktar sig till arbetsgivare. De har sorterats in i föreskrifterna om specifika risker vid vissa typer av arbeten (häfte 3.1).

Varför föreslås nya bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare? Kravnivån skulle väl inte höjas när reglerna sorterades om i en ny struktur?

Vi ser behov av att förtydliga reglerna om att tidigt i byggprojekt förebygga arbetsmiljörisker eftersom

  • branschen är olycksdrabbad
  • det ofta är oklart vem som har ansvar för vad i ett byggprojekt.

För dessa föreskrifter har vi haft separata intressentmöten och det har under hela arbetet varit uttalat att kravnivån i dessa regler kan höjas. Bland annat beror det på att vi började ta fram de föreslagna reglerna om byggarbetsmiljösamordning, planering och projektering innan arbetet med den nya regelstrukturen startade. När vi nu skapar en ny regelstruktur är det praktiskt att samtidigt föra in de föreslagna reglerna för byggherrar med flera.

Vad grundar Arbetsmiljöverket förslaget till föreskrifter om byggarbetsmiljösamordning, planering och projektering på?

De nya bestämmelserna preciserar och utvecklar nu gällande bestämmelser i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), vilka grundar sig på det så kallade byggplatsdirektivet (92/57/EEG). Många nu gällande allmänna råd har exempelvis lyfts upp till paragraftext. 2010 kom det en EU-guide som beskriver god praxis om förståelsen och tillämpningen av direktivet. De nya bestämmelserna går i linje med den. Bestämmelser om arbetsmiljön i bruksskedet kommer från föreskrifterna om arbetsplatsens utformning som gäller sedan 1 januari 2021.

Varför är förslaget till föreskrifter om byggarbetsmiljösamordning, planering och projektering så detaljerade?

Arbetsmiljöverket bedömer att det finns ett behov av att tydliggöra nu gällande bestämmelser och att göra det lättare att leva upp till dem. Nu gällande bestämmelser anger vad aktörerna ska göra medan de nya bestämmelserna också utvecklar hur och när uppgifterna ska göras.

Varför är det så många bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare i förslaget jämfört med tidigare?

Nu gällande paragrafer är ofta långa och omfattar många olika bestämmelser. Nu har vi delat upp dem i kortare paragrafer för att göra dem mer lättlästa. Därför har ungefär 20 gällande paragrafer blivit ungefär 50 och det har tillkommit ungefär 80 nya paragrafer som preciserar och utvecklar nu gällande bestämmelser, eftersom vi ser ett behov av det. Vissa av dem kommer från föreskrifterna om arbetsplatsens utformning som gäller sedan 1 januari 2021.Vad gäller byggherrar så har de redan ett långtgående ansvar för arbetsmiljön i bygg- och bruksskedet. Det har vi utvecklat i enlighet med EU-guiden, där stort fokus ligger på just byggherrens ansvar och uppgifter.

Varför har Arbetsmiljöverket bytt ut flera begrepp som finns i nu gällande AFS 1999:3?

Långa och svårlästa begrepp har ersatts av kortare begrepp för att göra bestämmelserna enklare att förstå. Exempelvis har ”den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete” ersatts av ”byggherren”. Ett annat exempel är att ”byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen” har ersatts av ”Bas-P”.

Varför föreslås bestämmelse om grundprinciper för att förebygga risker – räcker det inte med föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete?

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller inte för rollen som byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare. I byggplatsdirektivet (92/57/EEG) framgår att även byggherrar, byggarbetsmiljösamordnare och projektörer och ska utföra sitt arbete i enlighet med grundprinciperna.

Vad är skillnaden mellan ”uppdragstagare enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen” och ”byggherrens ställföreträdare”?

Det är ingen skillnad. Vi har använt ”byggherrens ställföreträdare” i likhet med byggplatsdirektivet, för att vi bedömer att det är ett enklare begrepp att förstå. Vi har också förtydligat vad som gäller för självständighetskravet och avtalet som krävs för att bli ställföreträdare.

Hur påverkas jag som privatperson av förslaget till nya bestämmelser för byggherrar?

I arbetsmiljölagen står redan vad som gäller när du som privatperson anlitar någon för att utföra byggnads- eller anläggningsarbete:

- Om du som privatperson anlitar en enda entreprenör, går ditt byggherreansvar automatiskt över till entreprenören.

- Men om entreprenaden är delad, omfattas du av de bestämmelser som gäller för byggherrar.

Skillnaden är att de bestämmelser som gäller för byggherrar har blivit fler i förslaget till nya föreskrifter.

Tar föreskrifterna hänsyn till branschavtalen, exempelvis AB04 eller ABT06?

Myndigheters regler gäller före civilrättsliga avtal. Arbetsmiljölagen är inte dispositiv, vilket innebär att lagen gäller även om det finns avtal som säger annat. Vissa kontrakt och grunder för kontrakt kan komma att behöva uppdateras om det finns delar som krockar. Vår förhoppning är att branschen hinner justera detta under tiden för ikraftträdande som kommer att vara längre än vanligt.

Gör andra EU-länder samma ändringar i sina föreskrifter som Arbetsmiljöverket nu föreslår för Sverige?

Utgångspunkten både i nu gällande föreskrifter och i det nya förslaget är byggplatsdirektivet. Det direktivet är inte ändrat. Byggplatsdirektivet är ett minimidirektiv som alltså inte behöver införas ordagrant i nationell lagstiftning och där medlemsländerna får ha strängare regler i sin nationella lagstiftning. I förstudien till detta föreskriftsarbete har vi haft kontakt med bland annat Norge, England och Nederländerna. De har redan utformat sina regler på det sätt som liknar det som vi nu föreslår i Sverige.

Varför inför Arbetsmiljöverket delar av EU-guidens råd till byggplatsdirektivet som regeltext istället för att använda den som just en guide?

Vi ser behov av att förtydliga nu gällande regler, som redan motsvarar byggplatsdirektivet, på grund av bland annat många olyckor och mycket ohälsa i byggnads- och anläggningsbranschen. Vi föredrar att göra sådana förtydliganden i linje med god praxis inom EU istället för att ta fram nationella bestämmelser.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-02-04