Målet med Arbetsmiljöverkets regelförnyelsearbete är att det ska bli lättare att hitta, förstå och använda reglerna om arbetsmiljö.

Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie 2015 för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram en ny struktur för reglerna.

De nuvarande reglerna har fungerat väl men det finns flera skäl till omtaget.

• Det nuvarande regelverket har vuxit fram under drygt fyrtio år sedan den nuvarande arbetsmiljölagen kom till. Det gör att det är svårt att få överblick över vilka regler som gäller och för vem. Huvudmotivet för en ny regelstruktur är att skapa ett mer överblickbart och sammanhållet regelverk.
• Förändringar genom åren har gjort att Arbetsmiljöverket inom vissa områden hanterat samma sak på olika sätt i regelverket vilket lett till bristande enhetlighet. Det gäller bland annat reglerna om det systematiska arbetsmiljöarbetet och allmänna råd.

Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till den nya strukturen är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till.

Arbetsmiljöverket vill att arbetsmiljöreglerna ska vara tydliga – de ska vara begripliga och det ska vara lätt att veta vilka regler man berörs av.

Vi vill bland annat uppnå följande med den nya regelstrukturen:

• Bättre överblick av hur föreskrifterna hänger ihop. Det ska bli lättare att hitta och lättare att förstå vilka regler som gäller på en arbetsplats.
• Tydlighet om vilka regler som gäller för vem genom att tydligare ange i paragraferna vem som är ansvarig för att reglerna efterlevs. Vi har förtydligat arbetsgivares och ensamföretagares ansvar.
• Ökad tydlighet om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) genom hela regelstrukturen och i alla föreskrifter som gäller för arbetsgivare. 
• Ökad enhetlighet och begriplighet genom ett enklare språk.
• Att det blir tydligt att många föreskrifter gäller parallellt i en verksamhet. Det räcker ofta inte med att titta bara i en föreskrift.

Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av.

Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.

De allra vanligaste rollerna som har ett ansvar att följa våra föreskrifter och allmänna råd är

• arbetsgivare eller motsvarande
• byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare
• tillverkare, importör eller distributör av vissa produkter.

Det finns fler roller som berörs av reglerna, till exempel läkare och den som råder över ett arbetsställe. Man kan också ha flera roller. Man kan till exempel vara både arbetsgivare och tillverkare, både arbetsgivare och byggherre och då behöva följa olika regler.

Skyddsombud alternativt arbetsmiljöombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet, men de har inte samma ansvar. För att få till en god arbetsmiljö behöver arbetsgivare samverka med skyddsombud och arbetstagare i arbetsmiljöarbetet.

Nej, skyddsombudens (arbetsmiljöombudens) ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och de har inte ändrats. Skyddsombuden har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Det blir alltså inte någon skillnad med den nya regelstrukturen.

Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som de som har ett ansvar att följa reglerna, till exempel arbetsgivarna, gör.

• Grundläggande regler talar om vilka grundläggande skyldigheter som gäller för arbetsgivare eller motsvarande oavsett verksamhet och för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.
• Övriga regler gäller för olika verksamheter beroende på vilka arbeten och risker som finns där.
• Produktregler innehåller krav på produkter. Produktreglerna behandlar produkternas säkerhet inför att de släpps på den svenska och europeiska marknaden. Men de reglerar inte själva användningen av produkterna.

I stort sett alla gamla paragrafer finns med i reglerna i den nya strukturen. I paragrafnyckeln på av.se kan du se var de gamla paragraferna har sorterats in i den nya strukturen.

Paragrafnyckeln - en vägvisare till den nya regelstrukturen

Det finns också en omvänd paragrafnyckeln som visar var paragraferna i de nya föreskrifterna är placerade och hur de är formulerade i de gamla föreskrifterna. De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2025.

Omvänd paragrafnyckel - hitta föreskrifter innan 2025

Föreskrifterna om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) innehåller regler som i huvudsak berör väldigt många arbetsplatser, som till exempel belastningsergonomi, buller, kemiska riskkällor och smittrisker.

Föreskrifterna om risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13) innehåller regler som berör något färre arbetsplatser och som riktar sig till en specifik bransch eller specifika typer av arbeten, till exempel berg- och gruvarbete, dykeriarbete och arbete med asbest.

Tanken med att också ha regler för tillverkare, importörer och distributörer av produkter i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns.

En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen som arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se var de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.

Själva regelstrukturen är inte uppbyggd utifrån bransch. Däremot är ett av målen med regelförnyelsen att målgrupperna i högre grad ska uppleva att de får stöd utifrån sin egen situation. Våra behovsanalyser visar att det är i det verksamhetsnära man vill bli mött. I arbetet med att ta fram kommunikativt stöd arbetar vi med att ge exempel utifrån risker och arbetslivssituationer som olika målgrupper kan känna igen sig i. Vi har återkommande dialog med parternas kunskapsorganisationer Prevent, Suntarbetsliv och Partsrådet för att dela kunskap om reglerna i den nya strukturen och det stöd vi arbetar fram. Det är främst de som har branschspecifik kunskap och tar fram stöd till olika branscher.

Nej, det har det inte. Däremot har vi fått frågor och synpunkter eftersom det för en del har blivit tydligare att det är flera föreskrifter som gäller parallellt i en verksamhet och då upplever man att det är en skärpning.

Gången i praktiskt arbetsmiljöarbete idag är att en arbetsgivare ska

• identifiera alla möjliga arbetsmiljörisker i verksamheten
• hitta de regler som gäller utifrån riskerna
• hantera eller omhänderta alla risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det är på precis samma sätt med den nya regelstrukturen.

Allmänna råd är generella rekommendationer som hjälper till att tillämpa enskilda paragrafer.

Allmänna råd ska vara relevanta för i princip alla användare av reglerna. Ett allmänt råd ska

• beskriva möjliga sätt att efterleva en bestämmelse eller förorda vissa sätt att efterleva en bestämmelse i en viss typ av situation
• inte vara allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang
• inte innehålla tvingande bestämmelser eller kunna uppfattas som tvingande.

I 1 § författningssamlingsförordningen definieras allmänna råd som ”sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende”.

När det gäller översynen av allmänna råd har den inneburit att vi har tagit bort allmänna råd som inte uppfyller kriterierna. Vi har också placerat alla allmänna råd direkt efter den paragraf som rådet hör till.

De texter som har varit allmänna råd och som fortfarande är relevanta ser vi över och arbetar in på sidorna med stödjande material om reglerna på av.se.

Det kortfattade svaret är att allmänna råd ger generella rekommendationer om hur man tillämpar en specifik paragraf i en föreskrift och anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

I stödjande och vägledande material kan Arbetsmiljöverket ge mer konkreta exempel på hur en arbetsgivare kan göra för att följa föreskrifterna. Där kan vi också ge mer allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang.

Varken allmänna råd eller stöd och vägledande material är juridiskt bindande.

Allmänna råd

Allmänna råd från Arbetsmiljöverket är alltid kopplade till en bestämd paragraf i föreskrifterna. De placeras direkt efter paragrafen och är ofta kortfattade. De finns som en hjälp för att bättre förstå hur en bestämmelse ska tolkas, men är inte bindande.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd remissbehandlas, beslutas och publiceras på samma sätt som föreskrifterna.

Stödjande och vägledande material

Stödjande och vägledande material kan till exempel vara information på av.se, filmer eller vägledningar till specifika föreskrifter. Stödjande och vägledande material är av informationskaraktär och inte bindande. En myndighet avgör om och på vilket sätt den tar fram och presenterar detta material. Det kan tas fram och beslutas på olika sätt, beroende på vilket behov av stöd och vägledning som finns.

Stödjande och vägledande material behöver inte vara strikt bundet till en föreskrift eller en bestämmelse.

Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön (AFS 2023:14) och då är det styrt av ett EU-direktiv.

Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i de nya föreskrifterna. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap. 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11), där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.

Reglerna är innehållsmässigt i stort sett desamma, med ett undantag (se längst ner i svaret). När vi har sorterat in reglerna i en ny struktur har utgångspunkten varit att skydds- och kravnivån inte ska förändras.

Dessa ändringar har vi gjort när vi har gått igenom alla texterna:

• Klarspråksbearbetat texterna för att de ska bli mer enhetliga och lättare att förstå. Vi har till exempel gjort enklare och kortare meningar, bytt ut ålderdomliga eller krångliga ord, skrivit ut förkortningar och lagt in fler punktlistor.
• Gjort en översyn av allmänna råd och också placerat alla allmänna råd direkt efter den paragraf de hör till.
• Gjort en översyn av dubbelregleringar. När samma sak regleras på mer än ett ställe har vi sett över det och tagit bort en del dubbelregleringar.
• Förtydligat kopplingen mellan systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och andra föreskrifter. Vi har lyft fram att grunden för arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete startar i SAM och kompletterat föreskrifterna om SAM med en hänvisningsparagraf som informerar om att det på andra håll i regelverket finns krav som preciserar olika aktiviteter i SAM.

Ett viktigt undantag är föreskrifterna som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Där har vi tagit fram nya regler och fört in nya krav som förtydligar ansvar och uppgifter framförallt i de tidiga skedena av byggprocessen.

I presentationsmaterialet om regelförnyelsen på av.se kan du se och höra övergripande om vilka ändringar som gjorts. Där finns Powerpointpresentationer, poddavsnitt och filmer.

Presentationsmaterial om regelförnyelsen

Vill du veta mer kan du läsa remissrapporten om införandet av föreskrifter i en ny struktur eller den övergripande konsekvensutredningen (diarienummer 2018/025480).

Remissrapport föreskrifter i ny struktur, pdf, öppnas i nytt fönster

Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och gör en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman, som är vedertagna i respektive bransch.

I nuvarande föreskrifter finns allmänna bestämmelser i olika omfattning och under olika rubriker.

I den nya regelstrukturen har vi använt följande rubriker för att förtydliga informationen om allmänna bestämmelser, och för att beskriva allmänna bestämmelser på ett enhetligt sätt.

Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner.

Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet finns istället för att ha det i listan över definitioner.

Nej, reglerna är innehållsmässigt i stort sett desamma – med ett undantag. När reglerna har sorterats in i en ny struktur och bearbetats har utgångspunkten varit att skydds- och kravnivån inte ska förändras.

Ett viktigt undantag är föreskrifterna som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Där har Arbetsmiljöverket tagit fram nya regler och fört in nya krav som förtydligar ansvar och uppgifter framförallt i de tidiga skedena av byggprocessen.

Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.

Alla som omfattas av reglerna behöver bekanta sig med och lära sig att hitta i den nya strukturen. Gå in på av.se och se hur reglerna ser ut i digitaliserat format.

Den som har dokument och rutiner, oftast rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete, behöver uppdatera hänvisningar till föreskrifter och paragrafer. Och den som har tagit fram stöd- och vägledningsmaterial, till exempel checklistor, behöver även där uppdatera hänvisningar till föreskrifter och paragrafer.

Uppdateringarna behöver vara klara tills reglerna i en ny struktur träder i kraft 1 januari 2025.

Till hjälp för att uppdatera och informera om den nya regelstrukturen finns presentationsmaterial på av.se.

Presentationsmaterial om regelförnyelsen

Det finns också två paragrafnycklar. Den första visar var de tidigare paragraferna har sorterats in i de 15 nya föreskrifterna.

Paragrafnyckeln - en vägvisare till den nya regelstrukturen

Den andra paragrafnyckeln, den omvända, visar var paragraferna i de nya föreskrifterna är placerade och hur de är formulerade i de gamla föreskrifterna. 

Omvänd paragrafnyckel - hitta föreskrifter innan 2025

Vi har tagit fram en paragrafnyckel som visar var de tidigare paragraferna har sorterats in i de 15 nya föreskrifterna. I den kan du söka på en föreskrift eller en paragraf.

Paragrafnyckeln - en vägvisare till den nya regelstrukturen

Det finns också en omvänd paragrafnyckel. Den visar var paragraferna i de nya föreskrifterna är placerade och hur de är formulerade i de gamla föreskrifterna. 

Omvänd paragrafnyckel - hitta föreskrifter innan 2025

Ja, de nya reglerna finns för beställning i tryckt version. De finns även utan kostnad i digitaliserat format och som pdf:er.

De nya arbetsmiljöreglerna trädde i kraft 1 januari 2025. Arbetsmiljöverkets generaldirektör beslutade om de nya reglerna den 15 september 2023. I vanliga fall är tiden mellan beslut och ikraftträdande tre månader när Arbetsmiljöverket beslutar om nya föreskrifter. I detta stora arbete var det viktigt att alla som behövde förbereda sig och inte minst uppdatera sina egna informationsmaterial om reglerna fick gott om tid på sig att göra det.

För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler (AFS 2023:4-8) är alltså harmoniserade med EU-direktiven.

För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt föreskriftshäfte (AFS 2023:9) och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.