Risker med dålig ventilation

Ren luft är viktigt för att människor ska må bra. Därför behövs oftast ventilationssystem, inte bara i miljöer där det finns farliga ämnen utan även i vanliga arbetslokaler. Det är viktigt att ventilationen i sig inte orsakar problem, som buller eller drag.

Föroreningar kan påverka hälsan

I skolor, kontor och liknande verksamhet, kommer föroreningar framförallt från människorna själva och från byggnadsmaterial. Luften är sällan hälsofarlig men den kan ändå påverka hur du mår och hur bra du kan prestera.  Om inte föroreningarna förs bort kan luften kännas unken och ofräsch. Det kan göra att man upplever trötthetssymptom och får svårt att koncentrera sig. För speciellt känsliga personer, till exempel de som har allergi eller astma, är föroreningarna extra besvärliga och kan påverka hälsotillståndet, framförallt på sikt.

Inandningsluften ska vara så fri från luftföroreningar som praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa dem. De hygieniska gränsvärdena anger den högsta tillåtna halten, men de utgör ingen garanti för att ingen tar skada och man ska alltid sträva efter att hålla så låg halt som möjligt. Du hittar mer information om hygieniska gränsvärden på vår sida om gränsvärden.

Gränsvärden

Fukt kan orsaka problem

En av de luftföroreningar som ventilationen ska ta hand om är fukt som bildas i lokalen. Hög luftfuktighet inomhus ger risk för tillväxt av kvalster och mikroorganismer och kan orsaka hälsoproblem. Speciellt under kalla årstider finns risk att fukten fälls ut som kondens på kalla ytor i byggnaden.

Vad är tillfredsställande luftkvalitet?

Arbetslokaler och personalutrymmen ska ha de ventilationssystem som behövs för att luftkvalitén ska vara tillfredsställande. Kraven på luftkvalitet och ventilation finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2. 

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Det finns ingen officiell definition på vad som är tillfredsställande luftkvalitet. Ibland anser man att det är en luftkvalitet som inte ger ohälsa och i andra fall att det är en luftkvalitet som ger komfort. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s definition är hälsa inte bara avsaknad av sjukdomar utan också att man upplever det vi kallar komfort.

Lukter påverkar vår upplevda luftkvalitet

Man har under många år försökt att hitta ämnen att mäta som skulle kunna definiera en god luftkvalitet i lokaler där människan står för de dominerande luftföroreningarna. Några sådana ämnen har man dock inte funnit och luftkvalitet blir därför hela tiden en fråga om upplevd luftkvalitet. Här har upplevelsen av lukter störst betydelse.

Koldioxidhalten visar om ventilationen är tillräcklig

Den mängd luftföroreningar som finns kvar i luften efter rening med filter måste föras bort med hjälp av ventilationen. För att få bort föroreningarna krävs betydligt större luftflöden än vad som behövs för att bara tillfredsställa människans syrebehov.

För att veta om ventilationen är tillräcklig i lokaler där luftföroreningar huvudsakligen avges av människan själv kan man mäta koldioxidhalten i luften. Det gäller speciellt lokaler där golvytan per person är liten, som skolor, konferensrum och samlingslokaler. I lokaler som kontor får de föroreningar som avges av byggnadsmaterial och inredning större betydelse. Då är inte koldioxidhalten en lika bra indikator.

Varför mäta koldioxidhalten? 

De föroreningar som avges av människan själv, till exempel kroppslukter, är svåra att mäta. Men människan andas också ut koldioxid. Koldioxiden i sig är ofarlig i normala koncentrationer, men den är mycket enkel att mäta.

Koldioxidhalten är inte ett direkt mått på luftkvaliteten utan på hur mycket uteluft som tas in per person. Uteluft som ventileras genom en lokal med personer tar med sig både föroreningarna från människorna och koldioxiden ut ur lokalen.

När luften passerar genom lokalen ökar koldioxidhalten från halten utomhus (som varierar mellan ca 350 och 400 ppm) till det värde som man mäter upp i inomhusluften. Ju lägre luftflödet är desto mer ökar koldioxidhalten och koldioxidhalten är därför ett mått på luftflödet per person.

När man mäter koldioxidhalten bör det ske under en längre tidsperiod. Du kan läsa mer om koldioxidmätning i de allmänna råden till 16 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Koldioxidhalten bör vara under 1 000 ppm 

I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen avges från människor ska man eftersträva en koldioxidhalt under 1 000 ppm (parts per million) (16 § AFS 2009:2). För detta krävs lite drygt 8 liter per sekund och person.

I denna koncentration är koldioxiden inte giftig. Även om halten är högre, så finns det ingen direkt hälsofara. Gränsvärdet för medelvärdet under en arbetsdag för koldioxid är 5 000 ppm. Det är först vid denna koncentration som skadliga effekter av koldioxid kan uppkomma.

Läs mer om vilka uteluftsflöden som behövs på sidan om allmänventilation.

Allmänventilation

Fel temperatur 

Ventilationen kan också påverka temperaturen inomhus. Låga luftflöden kan medföra att det blir för varmt. Luften känns då mindre fräsch och den förhöjda temperaturen gör att avsöndringen av ämnen från byggnadsmaterial och inventarier ökar. Hög temperatur ökar trötthetssymptomen och koncentrationsbristen.

Du hittar mer information om temperatur på våra sidor om temperatur och klimat.

Temperatur och klimat

Drag och buller

Ett ventilationssystem som är felaktigt dimensionerat kan ibland försämra arbetsmiljön. Lufthastigheterna kan bli för höga och ge upphov till drag. Vid stillasittande arbete upplever man drag om lufthastigheten är högre än 0,15–0,2 m/s. 

Fläktstyrda ventilationssystem ger ofta upphov till buller som kan vara störande. Ventilationssystem kan också ge upphov till infraljud. 

Installationer ska vara utförda och underhållna så att bulleralstringen och bulleröverföringen till arbetsplatser blir så låg som det är praktiskt möjligt. Det innebär till exempel att man ska välja rätt fläkt och ljuddämpare samt utforma och dimensionera kanalsystem på ett riktigt sätt. Du hittar mer information om buller på våra sidor om buller.

Buller

Se till att underhålla ventilationen

En vanlig orsak till dålig ventilation är brister i underhållet. För att ventilationssystem ska fungera och behålla sin funktion finns det krav på regelbunden kontroll och underhåll. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras.

En viktig förutsättning för att underhållet ska fungera är att det går att ta sig till fläktrum på ett säkert och bekvämt sätt via trappor med ledstång. Utrymmet för service ska vara tillräckligt stort. Höjd och bredd vid installationer behöver vara så stort att arbetet kan utföras på ett ergonomiskt acceptabelt sätt.

Dessutom ska det finnas drift- och underhållsinstruktioner som är avsedda för dem som svarar för underhållet. För de som arbetar i lokalerna är det bra med en enklare information om hur man använder ventilationssystemet.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2018-01-08