Riskerna är till exempel att bli stångad, klämd och sparkad samt riven eller biten. Riskerna är större vid arbete med lösgående djur.

Stora djur som hästar, kor och tjurar orsakar många svåra olyckor och även dödsolyckor. Olyckorna kan ofta härledas till bristande kunskaper.

Många olyckor beror också på halka och hala golv.

Upprepade och ensidiga rörelser medför en risk för belastningsskador, till exempel vid mjölkningsarbete eller rengöring med högtryckstvätt.

Att andas in damm som kommer från djur och växter är en av de stora hälsoriskerna för den som arbetar med djur. Dammet kan bland annat innehålla bakterier, mögelsporer och allergiframkallande ämnen.

Det finns även risker från

• kemikalier från till exempel rengörings- och desinfektionsmedel som kan påverka huden och andningsorganen
• smittämnen som kan infektera människor, så kallade zoonoser.

Arbetstagare inom djursjukvård arbetar nära djur och använder teknisk utrustning som kan medföra risker. Här är exempel på riskfyllda situationer:

• Arbetstagare riskerar att utsättas för strålning om de håller fast ett djur vid röntgen.
• När arbetstagare ska söva djur finns en risk att de andas in sövningsgaser, om inte sövningsmaskerna sluter tätt.
• Stick- och skärskador kan uppstå när arbetstagare hanterar djur.
• Bett och rivsår.

Du hittar information om radioaktiva ämnen och joniserande strålning hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

Exempel på åtgärder som du kan genomföra för att minska riskerna från djur i byggnader och inhägnader:

• Vid arbete med lösgående djur ska det alltid finnas en säker reträttväg. Det innebär att arbetstagare alltid ska kunna sätta sig i säkerhet om ett djur skulle gå till anfall.
• Se till att ha en reträttväg även vid arbete utomhus, till exempel med en fyrhjuling eller en traktor.
• Utforma inredningen i byggnader efter de djur som använder dem. Djur ska till exempel inte kunna bryta sig genom grindar och väggar eller hoppa över dem.
• Dörrar och grindar ska vara konstruerade så att de inte kan öppnas av djuret. När du leder ett djur med grimma och grimskaft ska det gå att öppna dörrar och grindar med en hand.
• Liggande rör i inredning och grindar gör det lättare att klättra över om man behöver fly undan ett djur.
  • Det kan vara nödvändigt att förbättra fästet på golv, antingen genom att förbättra golvet eller att täcka det med till exempel spån, sand eller gummimattor. Se till att ha skor eller stövlar med bra fäste.

Arbetstagare som kommer i kontakt med djur ska ha tillräckliga kunskaper för att hantera de farliga situationer som kan uppstå. Som arbetsgivare ska du säkerställa att arbetstagare har tillräcklig kunskap om riskerna med de djurslag de arbetar med.

Det är viktigt att ha rutiner för att föra över kunskap om avvikande beteenden eller sjukdomar till dem som ska behandla eller transportera djuren. Många olyckor inträffar därför att personen som skadades inte visste att just den kon brukade bete sig underligt eller att just den hästen aldrig hade transporterats i en hästtransport.

Du som djurägare är skyldig att berätta om ett djur har ett avvikande beteende, när det kommer någon som ska behandla eller transportera djuret. Detsamma gäller för dig som ska behandla eller transportera djur. Börja inte jobba förrän du har förvissat dig om att du har fått all nödvändig information om djuren.

Undvik ensamarbete – det är säkrare och enklare att hantera djuren om ni är två eller flera.

Många skador inträffar vid drivning, avskiljning och transport av djur. Därför ska drivningsgångar, fållor, grindar och andra hjälpmedel vara dimensionerade och förankrade så att djuren inte kan bryta sig ut. Kontrollera att det finns reträttvägar innan du inleder arbetet.

När farliga djur ska flyttas ska förvaringsutrymmet vara tydligt märkt med information om den djurart som transporteras.

När ett djur ska behandlas, av till exempel en veterinär, ska det gå att fixera djuret. Hantera djuret så säkert som möjligt för att undvika sparkar, bett, stångning eller trängning.

Djur kan bära på smitta som de inte själva blir sjuka av, men som kan smitta människor, så kallade zoonoser. Var därför alltid särskilt noggrann med handhygienen. Ibland kan djur drabbas av en allvarlig smitta som kräver sanering av lokaler och utrustning.

Du som djurägare ska vara beredd på en sådan situation och ska veta vart du ska vända dig för att få saneringen utförd på korrekt sätt. Ha också rätt sorts personlig skyddsutrustning i beredskap.

Här kan du läsa om smittämnen som kan spridas mellan människor och djur.

Zoonoser som arbetsmiljörisk

Välj skyddsutrustning efter risksituationen. Din riskbedömning ska visa vilken typ av personlig skyddsutrustning du ska använda. Här är exempel på val av personlig skyddsutrustning efter risksituation:

Fotskada/benskada

Bli trampad vid skötsel och hantering av häst, nötkreatur och svin. Bett från svin.

Personlig skyddsutrustning: Skyddsskor med skydds­tåhätta (lågsko, känga eller stövel).

Huvudskada

Falla av eller bli sparkad av häst (särskilt viktig vid hantering av hingstar och hästar under konvalescens).

Personlig skyddsutrustning: Hjälm

Ögonskada

Stänk och sprut vid ridning och körning samt vid hovvård av häst. Rengöring av djurstallar med högtryckstvätt. Gift från spottormar.

Personlig skyddsutrustning: Skyddsglasögon/visir

Kroppskada

Falla av eller bli sparkad av häst. Rengöring av djurstallar med hög­tryckstvätt. Skador av vatten och kemikalier. Rivskador av söm och skor vid skoning av hästar. Inseminering.

Personlig skyddsutrustning: Skyddsväst. Skyddskläder. Skyddsförkläde.

Hörselskada

Hovvård och riktning av skor till hästar. Utfodring, förflyttning och lastning av svin.

Personlig skyddsutrustning: Hörselskydd

Skada på andningsorganen

Manuell utfodring, ströning, rengö­ring av djurstallar med högtryckstvätt. Utgödsling. Förflyttning och lastning av djur. Rök från avhorning. Arbete med fjäderfä.

Personlig skyddsutrustning: Andningsskydd i form av hel- eller halvmask med lämpliga filter. Utrustningen kan också bestå av fläkt­försedda filterskydd.

Handskador

Vid arbete med hästar och andra djur. Vassa föremål, mekaniska risker, kemi­kalier, inseminering. Bett från giftiga ormar.

Personlig skyddsutrustning: Handskar. Skyddshandskar av krag­modell.

Halkrisk

Hala golv i djurstallar. Halt underlag vid transport av djur.

Personlig skyddsutrustning: Skyddsskor med sula som motverkar halkning.

Nedkylning

Låga temperaturer. Regn. Vind.

Personlig skyddsutrustning: Kläder mot kyla och regn. 

Personlig skyddsutrustning