Handintensivt arbete

Arbete som är handintensivt sker ofta i ett högt tempo och belastar bland annat nerver, senor, och muskler i hand, underarm och armbåge. Arbetet sker med snabba och ihållande rörelser med handleden vilket kan orsaka belastningsbesvär om det förekommer under en stor del av arbetsdagen. Ju mer kraft man behöver utöva och ju längre arbetet pågår under arbetsdagen desto mer ökar risken för besvär.

Vad är handintensivt arbete?

Handintensivt arbete betyder att arbetet utförs med ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft. Om detta sker ofta eller en väsentlig del av arbetsdagen kan det orsaka belastningsbesvär även i de fall som kraften är låg.

Var förekommer handintensivt arbete?

Exempel på arbetsmoment som kan innebära handintensivt arbete är vid manuell styckning av kött, filétering av fisk, paketering, montering, sortering av post eller paket och vissa arbetsmoment inom städning.

Exempel på arbetsmoment som kan vara handintensiva

  • Att stycka kött vid ett löpande band innebär ofta höga greppkrafter i kombination med snabba och ihållande handledsrörelser. Arbetet sker även i kyla vilket kan medföra en ökad belastning.
  • Sortering av post innebär ofta snabba och ihållande handledsrörelser men ofta med en lägre greppkraft än vid styckning.

Städning kan innebära snabba handledsrörelser i kombination med kraft, till exempel vid bäddning när man griper tag om sängkläderna för att skaka ut dem eller vid moppning, beroende på hur mopphandtaget ser ut och vilken arbetsteknik som används.

 

Vilka är riskerna med handintensivt arbete?

Att utföra vissa korta arbetsmoment med snabba handledsrörelser behöver inte innebära en ökad risk för belastningsbesvär. Risken för belastningsbesvär påverkas av flera faktorer såsom:

  • hur stor ansträngningen är, vilket bland annat inkluderar handledens rörelsehastighet och den kraft som utövas
  • hur ofta och under hur lång tid som handledsrörelse förekommer under arbetsdagen
  • om belastningen är ihållande eller om det finns avbrott som kan ge återhämtning

Om det handintensiva arbetet förekommer under en mindre del av arbetsdagen är risken för belastningsbesvär ofta låg. Men om kraften eller ansträngningen är stor, eller möjligheterna till återhämtning är otillräckliga, kan det handintensiva arbetet orsaka belastningsbesvär. Arbetet kan vara belastande för arm och hand av andra orsaker än att arbetet är handintensivt. Det kan exempelvis handla om att arbetstagarna behöver utöva stora greppkrafter eller tryckkrafter, men där handledsrörelserna inte är snabba eller ihållande. I dessa fall kan greppkrafter eller tryckkrafter behöva minskas. För att ta reda på om det handintensiva arbetet innebär risk för belastningsbesvär ska du som arbetsgivare göra en riskbedömning.

Mer om vad som menas med handintensivt arbete

Handintensivt arbete definieras som arbete med ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterläge i kombination med kraft.

Rörelser mot ledens ytterläge inkluderar även rörelser som inte görs ända ut till handledens ytterläge. Det vill säga, handledsrörelserna kan ha ett mindre rörelseomfång. Handledsrörelserna sker ofta uppåt, nedåt eller åt sidan, och är ofta en kombination av dessa.

Vilka besvär kan man få av handintensivt arbete?

Handintensivt arbete kan påverka nerver, senor, leder och muskler i handled, armbåge, skuldra (axlar) eller nacke, och kan ge ihållande värk och domningar eller andra besvär. Vardagliga rörelser som att hålla i en tallrik med mat, eller hälla upp en kopp kaffe, kan göra ont och bli ett problem. En specifik diagnos som handintensivt arbete kan leda till är karpaltunnelsyndrom, som är ett hälsotillstånd där det blir för trångt i den smala gång för senor och nerver som finns i handleden. Nerverna till handen och fingrarna kommer i kläm, och ger smärta och domningar.

Vem har ansvaret för arbetsmiljön?

Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna om belastningsergonomi följs. Men även andra har ansvar för arbetsmiljön.

Läs mer om vilka som har ansvar för arbetsmiljön när det gäller belastningsergonomiska faktorer, öppnas i ny flik

Hur kan du som arbetsgivare åtgärda riskerna med handintensivt arbete?

Att förebygga och åtgärda risker för belastningsbesvär på grund av handintensivt arbete ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Du som arbetsgivaren ska regelbundet undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Alla andra belastningsergonomiska faktorer ska också undersökas.

Läs mer om andra belastningsergonomiska faktorer här, öppnas i ny flik

När det gäller handintensivt arbete ska du som arbetsgivare:

  • Undersöka verksamheten regelbundet för att identifiera om arbetstagarna utför handintensivt arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande. Det vill säga om sådant arbete förekommer.
  • Riskbedöma, det vill säga bedöma om handintensivt arbetet enskilt eller i kombination med andra belastningar kan innebära en risk för skador.
  • Åtgärda genom att ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna. Generellt ska man prioritera att åtgärda de allvarligaste riskerna först.
  • Kontrollera och säkerställ att åtgärderna har fått avsedd effekt.
    Om risken kvarstår behövs ytterligare åtgärder. Dessa ska kontrolleras för att säkerställa att åtgärderna fått avsedd effekt.
  • Anordna medicinska kontroller. Om risk för belastningsbesvär kvarstår i arbetet, trots vidtagna åtgärder, ska du som arbetsgivare anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som utför handintensivt arbete. Syftet med de medicinska kontrollerna är att tidigt upptäcka tecken på ohälsa och att ge underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Läs mer om vilka krav som ställs på dig som arbetsgivare när det gäller att anordna medicinska kontroller, öppnas i ny flik

Om du som arbetsgivare inte har tillräcklig kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska du anlita företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete.

Mer information om vad som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet hittar du här, öppnas i ny flik

Mer om riskbedömning vid handintensivt arbete

Riskerna ska bedömas utifrån belastningarnas:

  • duration (hur länge),
  • frekvens (hur ofta) och
  • intensitet (hur mycket).

I riskbedömningen ska också fysiska, organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön beaktas.

Riskbedömning vid handintensivt arbete bör beakta

a) i vilken grad handledsrörelserna är ihållande, det vill säga i vilken utsträckning som rörelserna sker utan avbrott eller med otillräcklig tid för avbrott,

b) handledsrörelsernas hastighet, där en högre hastighet medför en högre belastning,

c) hur mycket kraft som utövas (ansträngning), och

d) under hur lång tid av arbetsdagen som det handintensiva arbetet förekommer, och där en längre tid ökar risken för belastningsbesvär.

Dessa faktorer bör vägas samman i riskbedömningen och den metod som används bör ha bästa tillgängliga evidens, det vill säga vetenskapligt stöd.

Exempel på metoder som kan vara användbara för arbetsgivare för att bedöma risk för belastningsbesvär vid repetitivt eller handintensivt arbete är KIM III och HARM.

Du hittar dem på vår sida om checklistor under rubriken belastningsergonomi, öppnas i ny flik

Fördjupning om riskbedömning vid handintensivt arbete

Utöver handledsrörelsernas hastighet, i vilken grad handledsrörelserna är ihållande och hur mycket kraft som utövas ska tidsaspekten (durationen) beaktas.

Om det handintensiva arbetet förekommer under en väsentlig del av arbetsdagen, exempelvis om tiden överstiger fyra timmar under arbetsdagen ökar risken generellt jämfört med om arbetet förekommer mer sällan. Även om tiden inte överstiger halva arbetsdagen kan arbetet ändå leda till en ökad risk för belastningsbesvär om handledsrörelserna är snabba och kraften är stor. Det betyder att flera faktorer behöver vägas samman för att få en bra bild över risken.

För företagshälsovården kan den regionala Arbets- och miljömedicinska kliniken ge vägledning i val av lämplig bedömningsmetod.

Exempel på mer detaljerad vägledning för undersökning och riskbedömning av handintensivt arbete finns exempelvis i Sveriges Företagshälsors guide: Företagshälsans guide för riskbedömning och medicinsk kontroll vid handintensivt arbete.

Mer om åtgärder när det gäller handintensivt arbete

Åtgärdsarbetet bör ha ett helhetsperspektiv och utgå från den så kallade åtgärdstrappan. Det handlar om att i första hand inrikta åtgärderna på att helt ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna och att åtgärderna följer den tekniska utvecklingen.

Det kan exempelvis handla om att använda sig av en annan arbetsmetod eller produktionsmetod (exempelvis automatisering) så att de handintensiva arbetsmomenten tas bort eller att arbetstagarna kan utföra arbetet med lägre kraft.

Det kan också handla om att införa ny arbetsutrustning, eller att se till att den arbetsutrustning som finns tillgänglig är lämplig för arbetet utifrån arbetstagarnas olika förutsättningar och begränsningar.

Åtgärderna kan vara av organisatorisk art.

Det inkluderar bland annat att arbetstagarna:

  • har tillräcklig tid för att utföra arbetet på ett säkert sätt,
  • har möjligheter att påverka upplägget och genomförandet av det egna arbetet, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.

Du som arbetsgivare ska också säkerställa att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper och information om exempelvis lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser.

Du kan läsa mer om handlingsutrymme, kunskaper och information när det gäller belastningsergonomi här, öppnas i ny flik

 

Mer om medicinska kontroller vid handintensivt arbete

Kravet på arbetsgivaren att anordna medicinska kontroller vid handintensivt arbete gäller inte om en fördjupad bedömning (det vill säga riskbedömning) visar att arbetet inte ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand.

Frågor och svar – Handintensivt arbete

Vad menas med handledsrörelser mot ledens ytterlägen?

Handledsrörelser mot ledens ytterlägen innebär att handen rör sig i riktning mot eller från ett ytterläge. Rörelserna kan ha ett mindre rörelseomfång och behöver inte ske ända ut till ledens ytterläge.

Ska handintensivt arbete riskbedömas om det pågår mindre än 4 timmar under arbetsdagen?

Arbetsgivaren kan behöva bedöma och åtgärda risker där handintensivt arbete förekommer, även om det inte uppgår till fyra timmar under arbetsdagen. Om tiden överstiger fyra timmar under arbetsdagen kan det innebära en ökad risk för belastningsbesvär. På motsvarande vis kan man anta att risken för belastningsbesvär generellt minskar ju kortare tid arbetet pågår. Om tiden understiger fyra timmar under arbetsdagen men handledsrörelserna är snabba och kraften stor, kan arbetet ändå leda till en ökad risk för belastningsbesvär.

Ska medicinsk kontroll anordnas för handintensivt arbete som pågår mindre än 4 timmar under arbetsdagen?

Medicinska kontroller kan behöva anordnas även för handintensivt arbete som pågår mindre än fyra timmar under arbetsdagen om arbetet innebär en risk för belastningsbesvär. Om arbetet innebär en risk för belastningsbesvär ska arbetsgivaren i första hand vidta åtgärder så att riskerna elimineras eller minskas. Medicinska kontroller ska anordnas när risken för belastningsbesvär i nacke, skuldra (axel), arm eller hand kvarstår, trots vidtagna åtgärder.

Hur snabbt är snabba handledsrörelser?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter har inga gränsvärden när det gäller handintensivt arbete. Istället ska arbetsgivaren undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av handintensivt arbete. Om detta förekommer ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen.

Hur stor får kraften vara i handintensivt arbete?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter har inga gränsvärden när det gäller handintensivt arbete eller vilken kraft som är tillåten att utöva. Risken för skador och belastningsbesvär behöver bedömas från fall till fall. Belastningen och risken för belastningsbesvär påverkas av flera faktorer där bland annat handledsrörelsernas hastighet är en faktor, och där typ av grepp är en annan. Även laster med låg vikt kan innebära betydande ansträngningar om arbetet utförs med precisionsgrepp, såsom att något hålls mellan pekfinger och tumme. Riskerna ska bedömas utifrån bland annat belastningarnas intensitet (hur mycket), men även deras duration (hur länge) och frekvens (hur ofta).

Hur ska jag tänka och agera som arbetsgivare om arbetet innebär att man håller något med kraft, men inte rör handleden?

Enligt Arbetsmiljöverkets definition behöver handledsrörelser vara både snabba och ihållande för att arbetet ska vara handintensivt. Det betyder att om ett arbete medför höga greppkrafter men där handledsrörelser inte är snabba och ihållande inte är att betrakta som just handintensivt arbete. Alla arbetsmoment som kan innebära en risk för belastningsbesvär behöver riskbedömas, oavsett om arbetet är handintensivt eller inte. Och precis som med alla andra risker för belastningsbesvär, ska sådana risker åtgärdas som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Är kassaarbete i dagligvaruhandel eller arbete som innebär att man skriver på ett tangentbord handintensivt arbete?

Att skriva på ett tangentbord innebär generellt inte handintensivt arbete eftersom kraften som utövas med handleden generellt är låg. Att skriva på ett tangentbord kan dock medföra andra tröttande belastningar om arbetet utförs långvarigt och i ogynnsamma arbetsställningar.

Kassaarbete behöver inte vara handintensivt arbete, men vissa arbetsmoment kan bli handintensiva. Det kan handla om när ett stort flöde av kundvaror hanteras forcerat, med snabba handrörelser och där arbetstagaren inte kan anpassa arbetstakten så att återhämtningen blir tillräcklig.

För att ta reda på om arbetet är hälsofarligt eller onödigt tröttande ska arbetsgivaren regelbundet undersöka och bedöma risker som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Huruvida ett arbete är handintensivt eller inte behöver bedömas från fall till fall. Om händerna utför arbete i stort sett utan rörelse i handleden, eller med långsamma handledsrörelser, eller med låg belastning så är detta inte att betrakta som handintensivt arbete. Arbetet kan dock utgöra en risk för ohälsa eller olycksfall av andra typer av belastningar och riskkällor än handintensivt arbete, vilket arbetsgivaren ska undersöka.

Uppfyller MEBA (Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete) kraven för vad medicinska kontroller ska innehålla?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter pekar inte ut någon enskild metod för undersökning, utan beskriver vad den medicinska kontrollen ska innehålla, och vem som får utföra den. Information om vad medicinska kontroller ska innehålla, och vem som har tillräckliga kompetenskrav för att få utföra den, finns beskrivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3). Om den valda undersökningsmetoden saknar något av det som beskrivs i föreskrifterna, ska denna information ändå inhämtas.

Vilka kompetenskrav finns på utföraren av den medicinska kontrollen vid handintensivt arbete?

Den som utför en medicinsk kontroll gällande handintensivt arbete ska vara legitimerad läkare, legitimerad fysioterapeut, legitimerad naprapat, eller legitimerad kiropraktor. Dessutom ska utföraren ha:

• goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,

• god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden,

• klinisk kompetens för undersökning av rörelseorganen, och

• kompetens att bedöma om det handintensiva arbetet kan ge besvär i nacke, skuldra, arm eller hand.

Behöver en klinisk (kroppslig) undersökning alltid ingå i den medicinska kontrollen vid handintensivt arbete?

En förutsättning för krav på att genomföra en klinisk undersökning vid handintensivt arbete är att arbetstagaren beskriver besvär som kan misstänkas vara relaterade till handintensivt arbete. Upplysningar om det ska inhämtas vid den medicinska kontrollen.

Om en klinisk undersökning är aktuell ska den genomföras i syfte att identifiera besvär och funktionsnedsättningar i a) händer, b) armar, c) skuldror, och d) nacke.

Vad är skillnaden mellan ett handintensivt arbete och ett repetitivt arbete?

Ett arbete kan vara repetitivt utan att det är handintensivt. Ett repetitivt arbete innebär att liknande arbetsrörelser upprepas ofta (om och om igen). Arbetsrörelserna kan omfatta alla kroppsdelar, exempelvis nacke, rygg, armar eller ben. Till skillnad från repetitivt arbete, omfattar handintensivt arbete rörelser i specifikt handleden.

Ett arbete kan alltså vara både repetitivt och handintensivt – på samma sätt som att ett arbete kan innebära både manuell hantering och ogynnsamma arbetsställningar. Ett arbete är både repetitivt och handintensivt, när liknande arbetsrörelser med hand eller arm upprepas om och om igen och handledsrörelserna är snabba, ihållande och sker i kombination med kraft.

Hur ofta ska den medicinska kontrollen anordnas och genomföras om arbetet är handintensivt och kan innebära risk för skador i nacke, skuldra, arm eller hand?

  • Den medicinska kontrollen ska anordnas och genomföras inom 3 år efter att handintensivt arbete påbörjats och återkommande med högst 3 års mellanrum.
  • Om arbetsgivaren fått kännedom att en arbetstagare fått nya besvär som kan vara relaterade till handintensivt arbete, ska den medicinska kontrollen anordnas och genomföras inom en månad för den arbetstagaren.
  • Att en arbetstagare fått nya besvär som kan vara relaterade till handintensivt arbete är en signal om att arbetet kan innebära risk för belastningsbesvär även för andra arbetstagare.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-06-08