Elevskyddsombud

Från och med årskurs 7 i grundskolan och i gymnasie­skolan har eleverna rätt att medverka i skolans arbetsmiljö­arbete genom att utse elevskydds­ombud. Elev­skydds­ombuden utses av alla elever, och representerar alla eleverna.

Arbetsmiljön i skolan (ADI 565), broschyr

Den här broschyren vänder sig till dig som är elev eller elevskyddsombud. Här får du veta vad det finns för regler för elevers arbetsmiljö i skolan. Skolan ska vara en trygg och trevlig plats för eleverna.

Eleverna ska bjudas in i arbetsmiljö­arbetet på i stort sett samma villkor som personalens skydds­ombud och företräda eleverna och verka för en bra arbets­miljö på skolan. Även yngre elever har rätt att delta i arbetsmiljö­arbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Vuxna studerande kan utse studerande­skyddsombud.

I arbetsmiljölagen finns särskilda regler om elevskyddsombud och deras medverkan i skyddskommittén.

Vad elevskyddsombuden ska ha för kanaler ut till eleverna finns inte reglerat. Det är upp till varje skola att hitta former för elevernas samverkan och hur alla frågor ska förankras i elev­gruppen.

Skolledningen ska aktivt uppmana eleverna att utse elev­skydds­ombud. Det är inte rektorn som ska utse elev­skydds­ombuden men det är rektorns uppgift att se till att alla elever får veta att de har rätt att själva välja elevskydds­ombud. Rektorn ska också se till att skolans elever och personal informeras om vem eller vilka som blivit valda till elevskydds­ombud.

Läs om elevmedverkan i Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud, SKOLFS 2004:13

Skolverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Så här väljs elevskyddsombud

Det är upp till eleverna att utse elevskyddsombud. Det finns inga regler om hur valet ska gå till. Om inte skolan har någon policy för hur valet ska gå till så bestämmer ni det själva. Ni kan till exempel utse elevskyddsombud på elevrådets eller elevkårens årsmöte. Varje årskurs eller gymnasieprogram kan också utse sina elevskyddsombud på gemensamma klassråd.

Arbetsmiljölagen har inte några regler för hur lång mandatperiod ett elevskyddsombud ska ha, det vill säga hur länge en elev ska vara elevskyddsombud. Det behöver ni komma överens om på skolan.

Eleverna har rätt att utse två elevskyddsombud per årskurs på högstadiet och två per program på gymnasiet. Om ni utser färre elevskyddsombud än så kan ni dela upp skolans elever mellan elevskyddsombuden. 

Din roll som elevskyddsombud

När du har blivit vald till elevskyddsombud ska du göra dig känd bland dem du representerar. Det är ju bland annat meningen att eleverna ska kunna gå till dig med problem som de behöver få diskuterade i skolledningen. Din uppgift är att föra fram elevernas åsikter och krav på arbetsmiljön.

Som elevskyddsombud ska du representera eleverna i arbetsmiljöfrågor. Det gäller både den fysiska och den psykosociala miljön. Du behöver vara lyhörd för hur stämningen är på skolan och vad som brister i arbetsmiljön.

Du behöver också känna till reglerna som ställer krav på arbetsmiljön. Det är också bra att känna till skollagen och läroplanen eftersom de styr skolans undervisning.

Som elevskyddsombud ska du

  • vara med på skyddsronder
  • delta i planering av ombyggnad av skolan
  • delta när Arbetsmiljöverket kommer på inspektion.

Du ska bevaka att skolan utför skyddsronder både för den fysiska och psykiska miljön. Du hittar bra checklistor för skyddsronder som du kan använda dig av på Prevents webbplats.

Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakter med elever, skolledning och personalens skyddsombud

Som elevskyddsombud behöver du informationskanaler till eleverna, skolledningen och lärarnas skyddsombud.

I en stor skola kan det kanske vara svårt att samla alla elever samtidigt. Men det är bra om eleverna kan samlas i mindre grupper och diskutera miljön på skolan. Man kan till exempel bilda arbetsgrupper för olika frågor. Om skolan har en webbplats kan du föra ut information via den, och även ta emot synpunkter.

Det kan vara bra om du får möjlighet att träffa rektorn regelbundet och diskutera skolans arbetsmiljö.

Du bör även se till att du får möjlighet att träffa personalens skyddsombud. Eftersom vi är varandras arbetsmiljö så har ni säkert många gemensamma frågor. Ensam är inte starkast, så tveka inte att diskutera frågor med lärarna. Har ni till exempel problem med höga ljudnivåer i klassrummen så påverkas ju lärarna lika mycket som eleverna.

Forum för elevinflytande

Ibland är det lättare att påverka om man är flera. Prata med dina klasskamrater. Tycker fler som du?

Klassråd ska finnas i alla klasser i gymnasieskolan. Där kan ni diskutera frågor som rör klassen, men även ta upp sådant ni tycker är dåligt i skolan i stort. Klassråd måste inte finnas i grundskolan men eleverna har rätt att använda lektionstid för att diskutera frågor som är viktiga för eleverna.

Elevråd är inte obligatoriskt, men finns på de flesta skolor. Elevrådet representerar hela skolan.

Skolkonferenser ska finnas på alla gymnasieskolor. På konferensen ska det finnas med företrädare både för eleverna och för skolans personal. Båda grupperna ska ha lika många representanter. På en del gymnasieskolor och i kommunal vuxenutbildning prövar man att ha lokala styrelser. De fungerar på liknande sätt som skolkonferenserna men eleverna är i majoritet och har alltså mer makt än annars.

Fristående skolor behöver inte ha klassråd, skolkonferens och så vidare, utan kan utforma forum för elevinflytande på andra, likvärdiga sätt.

Elevskyddsombudets rättigheter och skyldigheter

Du måste föra vidare synpunkter, klagomål och krav från eleverna även om du inte håller med dem.

Som elevskyddsombud har du tystnadsplikt. Det innebär att om en elev berättar något känsligt för dig, ska du hålla förtroendet och bara föra det vidare till rätt personer. Om det exempelvis gäller ett mobbningsfall för du bara informationen vidare till skolans mobbningsteam. Du får inte vidta några egna åtgärder eller berätta för någon om det du fått höra.

Du ska hålla din tystnadsplikt om du får reda på känslig information i skyddskommittén. Om du behöver stöd kan du vända dig till dem i skolans personal som har tystnadsplikt i sitt yrke, som till exempel skolsköterskan, skolläkaren eller skolkuratorn.

Utbildningar för elevskyddsombud

Som elevskyddsombud har du rätt att få utbildning för att klara ditt uppdrag. Utbildningen ska du få i början av din mandatperiod och den ska ge dig grundläggande kunskaper om arbetsmiljöarbete och de regler som finns på arbetsmiljöområdet. Rektorn ska se till att eleverna får denna utbildning när de tillträder som elevskyddsombud.

Ledighet för uppdraget

Du har rätt att få ledigt för den tid som behövs till uppdraget. Det är rektorn som beviljar ledigheten. Om du går på gymnasiet och tycker att det är svårt att klara av skolarbetet samtidigt med ditt uppdrag, så kan du begära att få extra stöd som kompensation för de lektioner du missat.

Rätt att få information

Du har rätt att få ta del av den information som behövs för att kunna ta ställning i olika frågor. Det kan till exempel gälla ombyggnation, ändrade arbetsformer eller framtagning av policydokument. Du har dock inte rätt att få ta del av information som omfattas av sekretesslagstiftningen.

Stoppa arbete

Skyddsombuden för personalen i skolan har rätt att stoppa arbete som utgör fara för liv och hälsa. Den rättigheten har inte elevskyddsombuden.

Ingripande av Arbetsmiljöverket

Skyddsombuden kan begära att Arbetsmiljöverket ingriper om skyddsombuden tagit upp brister i arbetsmiljön med arbetsgivaren, men bristerna inte har blivit åtgärdade inom rimlig tid. Denna rättighet har inte elevskyddsombudet. Men elevskyddsombudet kan förstås vända sig till Arbetsmiljöverket i likhet med alla andra medborgare.

Elevskyddsombudets roll i skyddskommittén

Som elevskyddsombud har du rätt att sitta med i skolans skyddskommitté, arbetsmiljökommitté, samverkansgrupp eller vad de kallar det på din skola. Alla elevskyddsombud kan inte sitta med i kommittén utan ni får välja ut två stycken plus suppleanter (ersättare) som representerar skolans elever.

Du har inte rätt att lämna förslag eller rösta i skyddskommittén, men du har rätt att yttra dig i de frågor som tas upp. Du kan också begära att få dina synpunkter antecknade i minnesanteckningar eller protokoll från mötet. Om eleverna har någon viktig fråga som du tycker borde diskuteras i skyddskommittén kan du alltid be rektorn att ta med den frågan på dagordningen.

Skyddskommittén ska bland annat ta upp frågor om sådant som rör:

  • företagshälsovård och elevvård
  • handlingsplaner och rutiner
  • planering av nya och ändrade lokaler och arbetsmetoder
  • förändringar i arbetsorganisationen
  • upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön
  • arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet.

Ansvar för kränkande behandling, hög arbetsbelastning och den fysiska miljön

Både Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen ansvarar för att inspektera skolor i Sverige. Skolinspektionen ska följa upp att skollagen följs i landets skolor. Arbetsmiljöverket ska följa upp att arbetsmiljölagen följs på landets arbetsplatser, däribland skolor. Läs mer om hur fördelningen av ansvaret ser ut på sidan om skoltillsynen, det vill säga de inspektioner som sker i landets skolor 2013-2016.

Skoltillsynen 2013-2016

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-29