Dator- och bildskärmsarbete

På den här sidan kan du läsa om dator- och bildskärmsarbete och hur det påverkar arbetsmiljön. Det finns många olika slags bildskärmar idag och arbetsplatsen för bildskärmsarbete kan se ut på många olika sätt.

Begreppet ”datorarbete” innebär inte längre enbart arbete med hjälp av datorutrustningen i sig, utan hela kedjan av möjligheter till information och kommunikation på digitala vägar. Därför använder man nu alltmer begreppet IT – informationsteknik. Samtidigt används datorn som samlingsbegrepp för det moderna IT-hjälpmedlet i arbetslivet, i skolan, i hemmet och på fritiden.

Huvudsakliga risker med dator- och bildskärmsarbete

De arbetsrelaterade problemen har ökat bland datoranvändare. Det blir allt vanligare med hälsoproblem som stress, bristande välbefinnande och sänkta arbetsprestationer. Många av problemen kan kopplas ihop med brister i arbetsorganisationen och arbetsförhållandena.

Arbete vid bildskärm kan orsaka fysiska besvär

Det är vanligt med besvär i till exempel nacke, skuldror och armar. De viktigaste faktorerna för att förebygga besvär och arbetsskador vid bildskärmsarbete är att se över hur utrustningen är utformad, placerad och hur man använder den. Om det finns blänk och reflexer i bildskärmen och dålig belysning vid arbetsplatsen ökar risken för muskelspänningar, utöver risken för synbesvär (se nedan). Det beror på att man försöker se så bra som möjligt och kompenserar med felaktiga arbetsställningar. Det är viktigt att organisera den fysiska arbetsplatsen på ett genomtänkt sätt.

Arbete vid bildskärm kan orsaka mental belastning

Även psykiska påfrestningar och stressrelaterade problem kan uppstå. Många av dessa problem kan kopplas ihop med brister i arbetsorganisationen och arbetsförhållandena, exempelvis tidspress, oplanerade systemavbrott eller att det ställs höga krav från omgivningen som man inte har möjlighet att leva upp till. Det är viktigt att organisera arbetet på ett genomtänkt sätt.

Bildskärmen kan orsaka synbesvär

IT-arbete är ett synintensivt arbete som är ansträngande för ögonen. Besvär från ögonen kan visa sig i form av exempelvis ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk. En orsak till synproblem är dålig bildkvalitet. Det är tröttande att arbeta med bilder som är oskarpa, eller som har svag kontrast, alltså som har för liten skillnad mellan ljusa och mörka partier. Bländande ljus och reflexer kan också vara störande vid arbete exempelvis i punktkassor, inne i en butik, om bildskärmen är nedfälld i disken.

Att arbeta vid dator kan innebära långa stunder av låg fysisk aktivitet

Att vara fysiskt inaktiv under lång tid kan i längden bidra till att skapa olika problem med hälsan och välbefinnandet, till exempel:

  • svaga muskler, skört skelett och nedsatt rörlighet
  • effekter på ämnesomsättningen och hjärt-kärl-systemet
  • övervikt, diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärtkärlsjukdomar

Du hittar mer information om vad som gäller vid dator- och bildskärmsarbete i våra föreskrifter om belastningsergonomi och arbete vid bildskärm.

Belastningsergonomi (AFS 2012:02), föreskrifter

Arbete vid bildskärm (AFS 1998:05), föreskrifter

Arbetsställning och belastning

Ansvar för arbetsmiljön vid dator- och bildskärmsarbete

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Detta gäller även när en arbetstagare kommit överens med arbetsgivaren om att arbeta på distans. Arbetsgivaren måste inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete förebygga ohälsa genom att också undersöka risker för belastningsskador och informera om bästa sättet att arbeta vid bildskärm. Arbetsgivaren behöver se till att arbetstagarna känner till de risker som finns vid datorarbete. Det innebär bland annat att se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om

  • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser
  • hur man använder den tekniska utrustningen, system och programvara
  • vilka de tidiga tecknen på överbelastning av leder och muskler är.

Arbetstagarens ansvar

Du som är anställd har ett ansvar att påtala för arbetsgivaren om du upplever besvär som kan ha samband med bildskärmsarbetet. Du bör inte vänta för länge med att meddela om du känner av besvär, så att arbetsgivaren kan vidta åtgärder i tid. Lindriga eller måttliga besvär som varat i flera dagar eller veckor och som förvärras bör åtgärdas snarast. Du bör rådgöra med din chef om eventuell översyn och anpassning av din datorarbetsplats, till exempel via företagshälsovården.

Förebygg besvär och arbetsskador av datorarbete

De viktigaste faktorerna för att förebygga besvär och arbetsskador vid bildskärmsarbete är att se över hur utrustningen är utformad, placerad och hur man använder den. Det är också viktigt att organisera arbetsplatsen och arbetet på ett genomtänkt sätt. Där man huvudsakligen arbetar bör man ha en bra och anpassad arbetsplats. Nyckelorden är variation och återhämtning. Oavsett hur bra utformad datorarbetsplatsen är, riskerar man besvär och problem om man jobbar långa arbetspass utan avbrott.  Växla datorarbetet med andra arbetsuppgifter, om det finns möjlighet, eller med en paus.

Viktigt för att undvika besvär och ohälsa under IT -arbete är: 

  • utrustningens utformning, placering och användning: bildskärm, tangentbord, styrdon, bord och stol
  • arbetsplatsens övriga utformning och placering i förhållande till belysning, fönster, etc.
  • IT-arbetets uppläggning och organisering: variation i arbetet – fysiskt och mentalt, arbetstid vid bildskärm, möjlighet att själv styra och planera sitt eget arbete, paus och återhämtning i arbetet
  • IT-systemets och programvarans användbarhet, det vill säga att dess utformning och funktion är väl anpassad till användaren, arbetsuppgifterna och verksamheten
  • kunskaper om ovanstående punkter, alltså hur ett bra datorarbete ska vara utformat och vilka konsekvenser och risker ett dåligt utformat datorarbete kan få.

Ha rätt möbler, belysning och arbetsredskap för datorarbetet

Datorarbete innebär ofta mycket stillasittande, därför är det viktigt med möbler som är justerbara och komfortabla. Arbetsstolen behöver vara lätt att ställa in. Sitsen, ryggstödets och armstödens höjd, liksom djup och vinkling ska vara lätt justerbara. Det är bra med elektriskt höj- och sänkbara arbetsbord så att det går lätt att växla mellan att sitta och stå, och även i övrigt variera arbetsställningarna. Man bör även se till att ha lämpligt tangentbord och styrdon, för att förebygga besvär i exempelvis nacke, skuldra och armbåge och handled.

Vid datorarbete bör arbetsplatsen vara tillräckligt stor för att ge ordentligt med plats för bildskärm, tangentbord och styrdon. För högt placerade bildskärmar och displayer innebär påfrestningar för såväl synen som kroppens muskler, leder och skelett. 

En förutsättning för goda synförhållanden är att det inte finns bländning eller reflexer i bildskärmen, varken från fönster, belysning (egen eller andras) eller från starka ljuskällor i synfältet. En lämplig placering av bildskärmen är vinkelrätt mot fönsterväggen. Det behöver finnas persienner eller liknande i fönstren så att man kan skärma av direkt solljus som lyser in på arbetsplatsen. Med en matt yta på tangentbordet undviker man också reflexer. Lågreflekterande arbetsytor är ett annat sätt att undvika problemet.

Synavståndet, det vill säga avståndet mellan ögon och bildskärm, bör vara tillräckligt avpassat så att arbetet underlättas. Ett avstånd på ca 50–80 cm och bildskärmens övre del placerad något under ögonhöjd brukar vara lagom. Tecknen på skärm och tangentbord ska vara skarpa, tillräckligt stora och ha tillräcklig kontrast. 

Unga i arbete - callcenter

Datasäkerhet, datasystem och driftsstörningar 

Datasystem kan vara ett arbetsmiljöproblem. Det är bra att planera för att förebygga och minska negativa effekter av störningar och driftavbrott redan när system utformas, så att man inte riskerar att förlora information om det uppstår fel och dialogavbrott. Det gäller både fel orsakade av tekniska avbrott och sådana som är orsakade av mänskliga handlingar.

Det är viktigt med datasäkerhet. Att använda regelbunden, automatisk säkerhetskopiering, så kallad back up, minskar risken för virus, intrång, eller att bli av med information, dokument eller annat om en hårddisk skulle krascha.

Många verksamheter har flera olika datasystem att hålla reda på. Till exempel behöver butiker olika system för att kunna hantera varubeställningar och lagersaldo, system för posthantering, system för att vara spelombud eller ta emot beställningar av alkohol. Stora organisationer, som landsting, kommuner och större företag, har ibland upp till 20 olika system, eller ännu fler, som kräver olika lösenord. Problem uppstår ofta när informationen inte överbryggas på rätt sätt mellan systemen.

När systemen fungerar dåligt kan det på sikt leda till stress, belastningsbesvär och ohälsa hos användarna. Därför är det viktigt att arbetsgivaren tar sitt ansvar och ser till att arbetstagarna får den utbildning och arbetsteknikträning de behöver i de system de använder för arbetets utförande. Vissa system kanske det räcker om en viss personalkategori förstår och kan hantera.

Samla in arbetstagarnas synpunkter

När man planerar, inför eller förändrar det IT‑baserade arbetet är det lämpligt att göra det i samråd med arbetstagare och skyddsombud. Om arbetsgivaren tar hjälp av användarnas erfarenheter vid upphandling av datasystem ökar chansen att systemen upplevs som hanterbara och användbara.

Anpassa systemen till arbetsuppgiften

Utrustningen och IT-systemen måste vara anpassade till arbetsuppgifterna. För att kunna välja rätt IT-stöd måste först en noggrann behovsanalys och riskbedömning av verksamheten göras.

Denna process kan vara tids- och resurskrävande, men om man skyndar på processen finns risken att man introducerar ny digital utrustning och nya IT-system som innebär både ergonomiska och mentala risker för användarna. Det är därför en god investering att ta med systemfrågorna i arbetsmiljöarbetet redan från början.

Arbetsgivaren ska erbjuda synundersökning för dem som arbetar mycket vid bildskärm

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att erbjuda alla som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag en synundersökning. Denna ska ske med regelbundna intervall, och om arbetstagaren får besvär som kan ha samband med synförhållandena. Förutom syn- och ögonbesvär, kan även huvudvärk och besvär i nacke/skuldror vara skäl för en synundersökning. Lagen preciserar inte hur ofta sådana synundersökningar behöver göras om man är besvärsfri. Praxis har emellertid blivit ett ungefärligt intervall på två till fem år. Yngre personer kan klara sig med de längre intervallen. För att komma fram till lämpligt intervall kan man rådfråga den man anlitar för synundersökningar, företagshälsovården eller legitimerad optiker.

Synundersökningen för datorarbete ska arbetsgivaren stå för. Arbetsgivaren kan sätta en kostnadsgräns för bågarna. Däremot går det inte att sätta en kostnadsgräns för själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst bildskärmsarbete. Bildskärmsglasögon är i likhet med andra arbetsglasögon ett arbetsredskap som tillhör arbetsgivaren.

Unga i arbete - callcenter

Det är viktigt att få hjälp och stöd med IT-utrustningen

Att välja och köpa IT-utrustning och programvaror är en stor och kostsam process, och det är även viktigt att prioritera att personalen får information och utbildning i hur man ska hantera dem.  Om det saknas hjälp och stöd inom företaget kan resultatet bli att personalen inte kan utnyttja den nya teknikens fördelar som det var tänkt. Många drabbas i stället av obehag, stress, belastningsrelaterade besvär och känslor av vanmakt, speciellt om problem uppstår när det dessutom råder tidspress, till exempel vid deadlines.

Många intryck bearbetas samtidigt

Datorarbete ställer många olika mentala krav, och det blir allt vanligare med kognitiv överbelastning, alltså att hjärnan arbetar med för många intryck samtidigt. Det finns allt fler yrken som har krav på digital kommunikation på flera nivåer, som man förväntas klara av att kontrollera parallellt med andra arbetsuppgifter. Då är risken stor att kraven på att vara effektiv blir för dominerande, så att försöken att vara effektiv snarare leder till stress och känslan av att inte ha kontroll över sina arbetsuppgifter.

Arbetsmiljön ska vara god även vid arbete på distans

Det är lika viktigt med förutsättningar för bra arbetsställningar när man använder datorn på arbetsplatsen, som vid distansarbete. Om distansarbetet sker på uppdrag av arbetsgivaren är han eller hon lika ansvarig för arbetsmiljöförhållandena vid distansarbete i hemmet som på arbetsplatsen. När arbetsgivaren följer upp det systematiska arbetet exempelvis genom skyddsronder på arbetsplatsen, är det lämpligt att även tänka på att fråga arbetstagarna hur det fungerar att använda programvara och system på annan plats för att uppmärksamma om det finns problem.

Variera arbetsuppgifterna

I många datorintensiva yrken kan det vara svårt att växla mellan arbetsuppgifter som på ett naturligt sätt skapar avbrott vid ett långvarigt och stillasittande arbete, Det är viktigt att få möjlighet till rörelsevariation. Se till att kunna utföra vissa arbetsuppgifter stående till exempel att läsa e-post framför datorn eller gå till en annan plats och kopiera eller ta pauser som inte är framför datorn. 

Använd bärbara datorer och surfplattor på rätt sätt

En bärbar dator har många fördelar och är ett användbart arbetsredskap. Men en bärbar dator är inte lämplig att använda som permanent dator vid en stationär arbetsplats, eftersom det oftast leder till en ihopkrupen arbetsställning. Samma sak gäller för surfplattor och läsplattor. Om du läser eller tittar på film bör du placera surfplattan en bit ifrån dig och palla upp den så du får en upprätt ställning för nacken när du tittar på skärmen. Skärmen på en bärbar dator är, på samma sätt som plattan, ofta liten och blank. Reflexer i kombination med att skärmen är liten och att tangentbordet oftast är sammanbyggt med skärmen, kan begränsa möjligheten till bra arbetsställningar. Välj noggrant storlek och bildkvalitet på din bärbara datorutrustning.

Arbetsmiljöverket rekommenderar att den bärbara datorn kompletteras med ett extra tangentbord och ett externt styrdon, om den används istället för en stationär dator, längre stunder. Om dina huvudsakliga arbetsuppgifter sker vid bildskärm är normalt inte en bärbar dator eller en läs- eller surfplatta ett lämpligt, permanent, alternativ.

Arbetsställning och belastning

Statistik om dator- och bildskärmsarbete

Datorn är vårt vanligaste arbetsredskap

Enligt Arbetsmiljöundersökningen 2013 är det 78 procent (75 procent för män och 81 procent för kvinnor) som använder persondator i sitt jobb. 20 procent (17 procent för män och 22 procent för kvinnor) använder persondatorn hela tiden. 

Arbetsmiljön 2013, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

SCBs undersökning om företagens användning av IT från 2013 visar att stora företag använder mer IT i sin verksamhet än företag med färre anställda. Dessutom visar en jämförelse med övriga EU-länder att svenska företag använder sociala medier i större utsträckning än genomsnittet.

Statistiska centralbyråns webbplats, öppnas i nytt fönster

Andel sysselsatta som haft besvär under de senaste 12 månaderna som följd av arbete vid bildskärm finns i Arbetsmiljöverkets statistikdatabas.

Sök arbetsmiljöstatistik

I presentationen Arbete vid bildskärm presenteras de viktigaste arbetsmiljöaspekterna vid arbete med datorer.

Arbete vid bildskärm, presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar om dator- och bildskärmsarbete

När ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagare att genomgå synundersökning vid arbete med bildskärm?

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren genomgår synundersökning när hen normalt arbetar sammanlagt mer än 1 timme per arbetsdag mot en bildskärm.

När ska arbetsgivaren tillhandahålla bildskärmsglasögon och vilken typ av glasögon avses med detta?

Om synundersökningen visar att det är nödvändigt för arbetstagaren att använda särskilda arbetsglasögon för att klara av sitt arbete mot bildskärm och förebygga besvär ska arbetsgivaren tillhandahålla bildskärmsglasögon. Särskilda glasögon kan vara till exempel bifokala, progressiva eller enstyrkeglas. Det beror på arbetstagarens synbesvär och vad som hen behöver för att klara av arbetet.

Vad menas med ”glasögon för normalt bruk” i 6 § i föreskrifterna om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5)?

Glasögon för normalt bruk är glasögon som arbetstagaren kan använda både i och utanför arbetet till skillnad från arbetsglasögon som är särskilt utprovade utifrån de synkrav som ställs i arbetet. Glasögon för normalt bruk är privata glasögon, arbetsglasögon är ett arbetsredskap som formellt tillhör arbetsgivaren.

När är arbetsgivaren skyldig att bekosta närprogressiva eller rumsprogressiva glasögon?

Om man har arbetsuppgifter där man frekvent skiftar synavstånd inom ett kort avståndsintervall, från ca 30 centimeter upp till cirka 150 centimeter, exempelvis mellan ett manuskript, bildskärmen och en kund som ska identifieras med foto-ID, är enkelslipade glas ofta otillräckliga, särskilt om man är äldre. Att frekvent byta mellan två olika enkelslipade glasögonpar är omständligt och stressande och man frestas kanske att jobba med samma par, trots att man ser oskarpt på ett av avstånden. Då kan närprogressiva glasögon vara befogade. En legitimerad optiker kan avgöra vilka glas som är lämpade för arbetsuppgiften.

Rumsprogressiva glas kan behövas om arbetsförhållandena innebär att synavståndet varierar frekvent i intervallet från cirka 30 centimeter (läsavståndet till bildskärmen och ett eventuellt manuskript) och upp till 300–400 centimeter (till exempel vid kontakt med kunder eller läsning av information på långt avstånd). Rumsprogressiva glas ger synskärpa från läsavståndet till bildskärmen upp till ett avstånd inom ett rum. En legitimerad optiker kan avgöra vilka glas som är lämpade för arbetsuppgiften.

Omfattar kravet på synundersökning arbete med handhållen arbetsutrustning, smartphones eller läsplattor?

Föreskrifterna om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) är främst inriktade på bildskärmsarbetsplatser med stationär datorutrustning. Skillnaderna mellan avläsning på en stationär och en handhållen utrustning gör att det inte finns ett generellt behov av synundersökning för de som jobbar med handhållen utrustning. Om en arbetstagare upplever synbesvär i sitt arbete med handhållen arbetsutrustning kan en synundersökning behöva genomföras.

Omfattar kravet på synundersökning arbete i en utgångskassa som är utrustad med en bildskärm?

Föreskrifterna om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) är främst inriktade på bildskärmsarbetsplatser med stationär datorutrustning, en kontorsarbetsplats. Avläsningen av en bildskärm i en utgångskassa skiljer sig från avläsningen av en bildskärm på en kontorsarbetsplats, både i fråga om vad användaren avläser, det vill säga innehållet i det som finns på skärmen och hur användaren avläser bildskärmen. Avläsningen av en bildskärm i en utgångskassa är därmed vanligen inte synintensivt på det sätt som det är när man avläser en bildskärm i ett kontorsarbete. Skillnaderna gör att det inte finns ett generellt behov av synundersökning för de som arbetar i en utgångskassa som är utrustad med en bildskärm. Om en arbetstagare upplever synbesvär i sitt arbete mot bildskärmen i en utgångskassa kan en synundersökning behöva genomföras.

Kan jag gå till vilken optiker jag vill för synundersökning som arbetsgivaren bekostar?

Nej, eftersom det är arbetsgivaren som står för kostnaden blir du anvisad till en optiker som det finns avtal med för att utföra synundersökning för bildskärmsarbete. Du kan alltså inte förutsätta att du kan gå till samma optiker som du använder för att prova ut dina privata glasögon.

Har jag som vikarie rätt till arbetsglasögon för bildskärm?

Reglerna om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) gäller oavsett vilken typ av anställning man har eller hur lång tid man är anställd. Däremot är det i praktiken en viss väntetid både för synundersökning och för leverans av glasögon. Om anställningen är kortare än den tid som behövs för dessa åtgärder så är synundersökning knappast meningsfull.

Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter 

Vilka risker finns med elektromagnetiska fält från bildskärmar vid arbete med bildskärm?

Det finns få arbetsmiljöfaktorer som är mer utredda än elektromagnetisk strålning från den gamla typen av TV-liknande bildskärmar och om det kan orsaka elöverkänslighet, fosterskador och graviditetsstörningar. Ingen forskargrupp fann någon sådan vetenskapligt etablerad koppling. Denna typ av bildskärmar blir allt ovanligare och ersätts oftast av platta bildskärmar som har marginella elektromagnetiska fält. Det kan därför med hög sannolikhet förmodas att inte heller moderna bildskärmar kan orsaka de typer av hälsopåverkan som nämns ovan. Notera att begreppet elöverkänslighet är starkt ifrågasatt, ingen forskargrupp har lyckats framkalla symptomen med elektromagnetisk strålning. Snarlika symptom har framkallats med icke-visuellt flimmer varför symptomen snarare kan misstänkas bero på överkänslighet för flimmer. Den gamla typen av bildskärmar avgav starkt icke visuellt detekterbart flimmer.

När det gäller elöverkänslighet finns det inga undersökningar som visar att det skulle vara inverkan av elektriska eller magnetiska fält som ger upphov till de självupplevda besvären. De bidragande faktorer som forskarna fört fram som möjliga är allergier, ljuskänslighet, flimmer, kemiska ämnen, individberoende faktorer och arbetsorganisationen.

Finns det risker för fosterpåverkan vid arbete vid bildskärm?

Nej forskningen visar inte på några samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar.

Rapporter

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-07-01