Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.

Buller (2005:16), föreskrifter

Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter.

Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen).

Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.

Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.

Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs.

Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.

Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget (AFS 2005:20), föreskrifter

Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Bort med bullret - en bra ljudmiljö lönar sig (ADI 598), broschyr

Några råd:

• Aktivitetsutrymme för barn samt kapprum och kök behöver vara gjorda så att besvärande buller motverkas.
• Ett ljudabsorberande tak förbättrar ljudklimatet i utrymmen där besvärande buller förekommer. För ytterligare förbättringar kan även väggytor förses med ljudabsorbenter. I standarden SS 25268:2007 om ljudklassning av utrymmen i byggnader finns värden för bland annat efterklangstid i olika utrymmen.
• Välj en maskin som avger så lite buller som möjligt när ni ska köpa in en hushållsmaskin eller annan teknisk anordning. För maskiner som placeras intill arbetsplatser, till exempel diskmaskin och varmluftsugn, är det viktigt att vid upphandling begära uppgift om bulleregenskaper.

Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren.

En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.

Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.

Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB.

I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB.

I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.

Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.

Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. 

Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.

Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta

Hörselskydd

För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön.

Buller, folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.

Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen, pdf, öppnas i nytt fönster

I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet.

Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden.  Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär.

Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.

Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.

För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden.

Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar.

Buller i skolmatsalar - en undersökning av 20 skolor i Stockholms län, pdf, öppnas i nytt fönster

Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”

Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.

Information om hörselundersökning finns i dokumentet "Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.

Utvärdering av hörselvårdsprogram, pdf, öppnas i nytt fönster

Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).