Laser

Laser har många olika användningsområden. Strålningen används bland annat för att bearbeta material och mäta avstånd, vid medicinska behandlingar och i laserpekare.
Bild på varningsskylt - Varning Laserstrålning

Svåra laserolyckor har inträffat vid industriarbete på grund av felaktig hantering och installation. Även handhållna laserpekare utgör en riskfaktor då de ibland används av privatpersoner för att störa olika yrkesgruppers arbete som till exempel poliser, väktare och spårvagns- och bussförare. Att som fordonsförare bländas av en laserstråle innebär stor risk för trafikolyckor. Även risken för att få bestående ögonskador har ökat i takt med att de handhållna lasrarna blivit allt starkare och billigare.

Attacker med laser

Antalet anmälda olyckor och tillbud orsakade av exponering för laser som används i yrkeslivet är få jämfört med antalet attacker som privatpersoner utför mot yrkesarbetare vilket år 2013 var drygt 200. Mörkertalet på grund av underrapportering antas vara mycket stort. 

Information till skolorna om laser

Lärare, elever och föräldrar är viktiga målgrupper för information om de generella riskerna med handhållna lasrar. Arbetsmiljöverket har därför tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten skickat ut riktad information om lasrar till 4 000 grundskolor och gymnasier. 

Laserproblem skolutskick, pressmeddelande, pdf, öppnas i nytt fönster

Risker med laserpekare, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljöverket har regler gällande laser

Regler för hur arbetet med laser ska utformas för att skador inte ska uppstå, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7 med dess uppdatering 2014:8). Reglerna tar bland annat upp utrustning och arbetssätt. Som stöd för tolkningen av föreskrifterna och det underliggande EU-direktivet finns en utförlig guide från EU-kommissionen. 

Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter

Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster

Huvudsakliga risker med laser

Våra ögon är mycket känsligare än huden för laser­strålning. Det beror på att ögats horn­hinna och lins fungerar som bränn­glas som fokuserar laser­strålen på ett fåtal syn­celler i ögats nät­hinna. Om laserstrålen är tillräckligt stark kan syn­cellerna skadas eller brännas bort. I värsta fall uppstår en ärr­bildning som resulterar i en blind fläck i syn­fältet.

Bländning på grund av laserstrålning

Den som utsätts för en laser kan bli bländad på flera kilometers håll. Det innebär ökade risker för olyckor och obehag för både privat­personer och för dig som arbetar som exempelvis polis, väktare, pilot eller buss­chaufför. 

Om du blir belyst med laser

Blunda direkt om du träffas av laser och vänd bort huvudet om det är möjligt. Försök sedan skärma av laser­strålningen, med laserskydds­glasögon om du har det, eller genom att hålla upp handen, armen eller ett föremål. Följ därefter de rutiner som din arbets­givare bestämt ska gälla vid laser­attacker.

Forskning om riskerna med laser

Riskerna med laser och hur man kan skydda sig finns beskrivna mer i detalj i en rapport från Totalförsvarets forskning­sinstitut. I en rapport från Strål­säkerhets­myndigheten beskrivs hur ögon­skador kan uppkomma till följd av laser­exponering. 

Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) webbplats, öppnas i nytt fönster

Laser Pointer Safetys webbplats, öppnas i nytt fönster

Ansvar för att hantera riskerna med laserexponering

I våra föreskrifter om artificiell optisk strålning (AFS 2009:7) finns regler för hur riskerna för laserexponering ska hanteras. Reglerna gäller även när privatpersoner använder laserpekare för att störa arbetstagare. 

Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter

Ditt ansvar som arbetsgivare

Som arbetsgivare ska du riskbedöma alla verksamheter på arbetsplatsen enligt våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1). När du bedömer riskerna med laser ska du inkludera eventuella risker för att dina anställda kan komma att utsättas för sådan exponering. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Bedöm den sammanlagda exponeringen

Som arbetsgivare ska du även bedöma den sammanlagda exponeringen av laserstrålning som dina anställda kan utsättas för genom att mäta eller beräkna nivåerna. Mätning av laserstrålning från dina egna laserutrustningar är komplicerad och kräver fackkunskap och avancerad mätutrustning. Oförutsedda korta exponeringar är oftast omöjligt att mäta. Då kan du istället göra en bedömning genom att utgå från de högsta nivåerna på laserpekare som finns att köpa i handeln. Om du är knuten till en företagshälsovård har de sannolikt kunskap om vem som kan utföra mätningar eller göra kvalificerade bedömningar. Du ska även genomföra en utbildning för dina anställda. 

Förebyggande arbete för att förhindra risker med laser

Utbildning och skyddsutrustning kan förebygga skador

Chansen att undvika skador ökar genom kunskap. Arbetsgivaren ska erbjuda utbildning och praktisk träning samt anpassad personlig skyddsutrustning. För den som i vissa fall måste fortsätta arbeta under pågående laserbestrålning från privatpersoner, exempelvis fordonsförare, piloter och poliser, behövs skyddsutrustning i form av skyddsglasögon. De ska i första hand skydda mot den våglängd av laserstrålning som är vanligast. Under år 2013 noterades grönt laserljus med våglängden 532 nanometer vid ca 90 procent av alla attacker. 

Symptom och eventuella åtgärder efter att du blivit belyst med laser

Om syncellerna överbelastats kan du uppleva en så kallad efterbild i den del av synfältet där du sett lasern. Någon behandling för detta finns inte idag men om fläcken dröjer sig kvar mer än ett dygn kan du uppsöka en ögonläkare för att få råd om hur du ska göra. Undvik att gnugga dig i ögonen mer än nödvändigt eftersom det kan skada hornhinnan. 

Anmälan/tillstånd för användning av laser

Arbetsmiljöverket har inga krav på att man måste anmäla eller begära tillstånd för att använda laser i yrkesverksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver av både arbetsgivare och privatpersoner att man har deras tillstånd om man har en stark handhållen laser (klass 3R-4). 

Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Andra myndigheter och branscher som hanterar laserfrågor 

Arbetsmiljöverket samarbetar med flera myndigheter och branscher om laserexponering, bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, Trafikverket, Konsumentverket, polisväsendet, bussbranschen samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med yrkesgrupper som utsätts för attacker. 

Laser används i många olika branscher

Laser för materialbearbetning i form av skärning och märkning används inom metallindustrin, träindustrin och övrig tillverkningsindustri. Avståndsmätningar med laser används främst inom byggnation och markplanering. Inom medicinsk verksamhet används laser för bland annat kirurgi på ögon, kärl och hud samt som laserskalpell. Laser används också för dataöverföring och kommunikation via fiber, trådlöst och satellit. Inom underhållningsbranschen förekommer lasershower numera ofta.

I en guide från EU-kommissionen om artificiell optisk strålning beskrivs hur laser används och ska hanteras i ett flertal olika branscher, till exempel i medicinska tillämpningar, lasershower, militärt och i varmbearbetningsindustrier så som metallbearbetning. I guiden finns också ett stort antal laserrelaterade standarder uppräknade. 

Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster

Enligt Arbetsmiljöverkets olycks- och tillbudsstatistik är följande yrkesgrupper är mest utsatta för laserattacker från privatpersoner: 

  • poliser
  • piloter
  • helikopterförare
  • flygtrafikledare,
  • spårvagns- och bussförare
  • ordningsvakter
  • väktare
  • lärare
  • tidningsbud
  • idrottsmän. 

Inspektioner om användning av laser

Arbetsmiljöverkets inspektörer granskar att företagen följer föreskrifterna om artificiell optisk strålning. De viktigaste paragraferna är belagda med sanktionsavgifter på mellan 40 000 och 400 000 kronor. Det är § 17 som innebär att laserstrålens bana ska vara inkapslad och försedd med strålstopp samt § 18 som säger att den som arbetar med starka lasrar måste ha laserskyddsglasögon. Inspektörerna granskar även att laserutrustningarnas märkning är korrekt.

Vid en riktad inspektion granskar inspektören att företaget följer samtliga paragrafer i föreskrifterna. 

Fördjupande information om laser

Här hittar du fördjupande information om laser som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete

Föreskrifter 

Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Guide från EU-kommissionen 

En guide från EU-kommissionen innehåller en välskriven och kortfattad beskrivning av laser i många olika avseenden. I bilaga K finns en bibliografi om laserns historia, medicinska lasrar, lasersäkerhet, laserteknik och laserteori.

Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster

Kortfattad information om laser för arbetstagare 

Röd och grön laser - risker och skyddsåtgärder, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

Undvik skador på ögonen, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar om laser

Vilken utbildning krävs för den person som utsetts att övervaka lasersäkerheten på arbetsplatsen enligt § 15 i föreskrifterna om artificiell optisk strålning (AFS 2009:7)?

Någon definierad utbildning finns inte. I paragrafen anges att personen ska vara väl förtrogen med användningssätt, risker och relaterade bestämmelser. Sådan erfarenhet kan man ha fått på flera sätt och om kunskaperna uppfyller kraven måste därför avgöras från fall till fall beroende på verksamhetens art. Goda teoretiska och praktiska laserutbildningar erbjuds av både myndigheter och privata aktörer. 

På vårt universitet har vi ett stort laserlabb för undervisning och forskning där några av lasrarna är i klass 3B och 4. Verksamheten kan inte bedrivas om strålbanan är helt inkapslad, studenterna och forskarna måste komma åt strålen. Hur hanterar vi detta? 

Kravet på kapsling och strålstopp gäller även forskning och utvecklingsarbete. Skulle detta inte vara förenligt med verksamheten kan arbetsgivaren ansöka om dispens. Denna ställs till Arbetsmiljöverket där skälen för att kravet inte kan uppfyllas anges samt vilka praktiska och organisatoriska åtgärder som planeras för att uppnå motsvarande säkerhet för arbetstagarna. Dispensen är tidsbegränsad, ange vilken tidsperiod ansökan gäller. Arbetsmiljöverket granskar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter. Arbete som strider mot kravet får inte påbörjas förrän dispensen beviljats. 

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-09