Arbete med tunga byggelement

Många byggnader och anläggningar uppförs med förtillverkade byggelement i betong, stål eller trä. Byggnation med prefabelement går ofta snabbare än att platsbygga men innebär risker vid montaget ochdet inträffar många allvarliga olyckor och tillbud. Arbetet kräver därför en noggrann planering för alla skeden, allt ifrån utformning av varje enskilt byggelement i fabriken till montering av den sista delen i den färdiga byggnaden.

Arbetet ska ledas av en kompetent person

Lansering, montering och demontering av tunga bygg- eller formbyggnadselement måste påbörjas och utföras under ledning av en kompetent person. Det innebär att personen ska ha anpassad erfarenhet och utbildning om den aktuella konstruktionen av stål, betong, eller trä och relevanta arbetsmiljökunskaper.

Beskrivning av åtgärder vid arbete med tunga byggelement

Vid arbete med tunga byggelement ska åtgärder för att förebygga riskerna beskrivas i arbetsmiljöplanen. Det kan handla om hur elementen ska utformas och transporteras till, lyftas och mellanlagras på byggarbetsplatsen och vilka stabiliseringsåtgärder som behövs. Beskrivningen kan behöva inkludera en ritning och det är viktigt att den görs av någon som är insatt i hur konstruktionen monteras på ett säkert sätt, ofta är det konstruktören som är mest lämplig.Åtgärder kan beskrivas genom att man upprättar en montageplan .

Exempel på innehåll i en montageplan:

  1. En beskrivning av projektet med information om vem som är totalansvarig respektive ansvarig för olika delar i montaget. Det ska även finnas uppgifter om olika leverantörer och kontaktpersoner.
  2. En beskrivning av montageplatsen med beskrivning av avspärrningar, upplagsplatser, transporter etcetera.
  3. En angivning av elementens montageordning, märkning på element och dess vikt.
  4. Beskrivning av lyft, allt ifrån ingjutningsdon, hur elementen får lyftas till val av lyftutrustning för olika element.
  5. Beskrivning av hur lyftutrustning ska kontrolleras, vilka som får utföra koppling och som har dokumenterad utbildning.
  6. Detaljerad beskrivning av hur montaget ska utföras med:
  • instruktioner om hur det fasta fallskyddet ska monteras och vilken typ av fallskyddsräcken som ska användasanvändning av arbetsutrustning som ställning, skylift eller annan typ av arbetskorg etc. samt att dessa arbetsutrustningar både ska vara besiktigade och enbart får användas/byggas av personal med dokumenterad utbildning
  • hur/vilken personlig fallskyddsutrustning som ska användas när inget annat val är möjligt
  • vilka förankringspunkter som ska användas för personlig fallskyddsutrustning och vilka belastningar dessa klarar
  • att en plan finns för undsättning av en nödställd efter fall i personlig fallskyddsutrustning.
  1. Stabiliserande åtgärder av den tillfälliga konstruktionen med var och vilken typ av stöd konstruktionen kräver samt hur länge dessa stöd ska finnas på platsen.
  2. Hur mellanlagring av element får göras och var det är möjligt.
  3. Vem som upprättat och godkänt montageplanen, exempelvis ansvarig konstruktör och ansvarig montageledare, samt deras kontaktuppgifter. Planen ska dateras och vara underskriven.
  4. Aktuellt montageutförande på ett för arbetstagarna förståeligt språk så att inga missförstånd uppstår. Observera att respektive arbetsgivare här alltid har ansvar för just sin personal.

 

Arbete med lyftanordningar och lyftredskap

På byggarbetsplatsen, där det ofta finns många olika entreprenörer på olika ställen, behöver lyft särskilt samordnas och risk­bedömas. Någon måste utses som ansvarig för att planera och genomföra lyftoperationer där representanter från flera verksamheter är involverade. Det är viktigt att så långt som möjligt undvika lyft över oskyddade personer. 

När det finns flera lyftanordningar som kan gå in i varandra behövs en särskild planering. Det kan behövas särskilda tekniska eller organisatoriska åtgärder som förhindrar att kranarnagår in i varandra. Ibland behöver även lyft på två närliggande bygg­arbetsplatser samordnas på liknande sätt.

De personer som utför lyft och de som kopplar last måste ha särskild utbildning och kunna kommunicera.

I Sverige har vi fler krav på besiktningar av lyftanordningar än vad man har i många andra EU-länder. Det kan vara bra att veta när en utländsk entreprenör med egen utrustning anlitas. Läs mer på sidan om lyftanordningar- och lyftredskap. 

Lyftanordningar och lyftredskap

Lagring och uppställning av material

Förankring av form vid tillfällig uppställning. Tänk på vindpåverkan!

Det kan ske allvarliga olyckor om uppställda eller staplade byggprodukter kommer i rörelse. Om det finns sådana risker ska byggprodukterna stabiliseras. Åtgärder kan också behövas vid arbete med byggprodukter eller utrustning som innehåller lagrad energi. Det kan till exempel gälla spännarmering och fjäderbelastade portar. Tänk på att förankringar av byggprodukter med mera måste kunna klara blåst.

Stödkonstruktion för säker uppställning av till exempel betongelement, så att ras och glidning förhindras.

Allvarliga olyckor och tillbud

Flera mycket allvarliga olyckor har inträffat i samband med montage av prefabkonstruktioner, ofta vid lyft, då element har rasat omkull eller då personer har fallit till lägre nivå. En orsak kan vara en bristande samordning av arbetena. Det är inte ovanligt att det är en lång kedja med flera olika konstruktörer, leverantörer och entreprenörer som är delaktiga. Det kan exempelvis vara en aktör som konstruerat stål och en annan betong, ytterligare en aktör som monterar stål och en annan aktör som monterar betong-delarna. 

De många olika aktörerna har i några fall lett till en otydlig struktur där det är svårt att förstå vem som är ansvarig för vad. Det är därför nödvändigt att någon tar ett helhetsansvar för de olika konstruktionerna och montagen, från början till slutet, för att ett säkert montage ska kunna utföras.

Det är byggherren som har det yttersta ansvaret för att samordningen mellan projektörer och entreprenörer fungerar. Byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen (Bas-P) ska i sin roll samordna projektörerna. Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet (Bas-U) ska samordna entreprenörerna. De två byggarbetsmiljösamordnarna behöver också samordna sig med varandra, så att uppförandet av byggnaden eller anläggningen kan ske på ett säkert sätt.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-12-15