Sittande, stående och gående arbete
Möjligheten att röra på kroppen och att återhämta sig i arbetet är viktig för att undvika besvär. Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagarna har möjlighet att påverka det egna arbetet så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Det innebär till exempel att arbetstagare ska kunna växla mellan att sitta, stå och gå om det är möjligt. Det ska också finnas en balans mellan aktivitet och återhämtning.
Sittande arbete
Många arbetsuppgifter utförs idag sittande, till exempel arbete vid dator- och bildskärm. Yrkesförare är ett annat exempel på en yrkesgrupp som sitter en stor del av arbetstiden. Perioderna av stillasittande utan avbrott kan bli långa.
Vid stillasittande är de större muskelgrupperna i kroppen inaktiva och energiomsättningen är låg. Långvarigt stillasittande har visat sig öka risken för ett antal sjukdomar. Risken minskar dock om man är fysiskt aktiv i övrigt. Även rörelseorganen, det vill säga muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver, påverkas av långvarigt sittande. Muskler och leder behöver användas regelbundet för att behålla styrka och rörlighet. En lagom stor och varierad belastning är alltså nödvändig för hälsa och välmående.
När man arbetar sittande är det viktigt att arbetspositionen känns bekväm. Stolen ska kunna justeras på ett enkelt sätt. Arbetshöjd och räckområde ska vara anpassade till arbetsuppgift och individ och armarna ska kunna avlastas.
Det ska också vara möjligt att bryta stillasittandet. Om man sitter längre stunder är det viktigt att undersöka om några arbetsuppgifter kan utföras stående. Om det går att byta en del av stillasittandet mot fysisk aktivitet är det ännu bättre.
Rekommendationer vid stillasittande arbete
Den Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar arbetstagare att
- arbeta så dynamiskt det går – växla mellan att sitta, stå och gå
- sitta maximalt 50 procent av arbetstiden eller maximalt 5 timmar per arbetsdag
- undvika långvarigt stillasittande genom att avbryta sittandet efter 20–30 minuter
- stå eller röra på sig i minst 10 minuter efter 2 timmars sittande.
Stående och gående arbete
Att stå och arbeta är bra vid arbetsmoment som kräver stor rörlighet, kraft och räckvidd. Det ger också en bättre överblick, jämfört med att arbeta sittande.
Att stå för länge utan tillräcklig återhämtning är påfrestande för hjärta och blodomlopp. När inte musklerna arbetar dynamiskt påverkar det cirkulationen negativt. Vadmuskulaturen fungerar som en viktig "pump" för att hålla igång cirkulationen i kroppen. Även rygg, höfter, knän, ben och fötter belastas vid långvarigt stående arbete.
För att förebygga besvär som kan uppkomma om man står mycket är det viktigt att
- det finns möjlighet att växla till sittande
- det finns möjlighet till fria rörelser såsom gående
- underlaget är stabilt, halksäkert, jämnt och vågrätt.
Lagom svikt på underlag och skor kan minska belastningen
Om underlaget man står på är ojämnt, ostadigt, snett eller halt kan det leda till spända eller belastande arbetsställningar och arbetsrörelser. Både hårda eller alltför mjuka (sviktande) underlag kan orsaka onödigt tröttande belastningar. Vad som är lagom svikt beror på verksamheten.
Ett underlag med ett mjukt ytskikt kan väsentligt öka påfrestningarna vid rullande hantering såsom förflyttning av vagnar, rullstolar, liftar och sängar. Påfrestningen kan till viss del minskas genom att ha ett golv med hårdare ytskikt och som är uppbyggt på reglar för att ge dämpning.
Golven ska vara säkra och rena
En annan åtgärd kan vara att byta till bredare hjul på lastbäraren och med större hjuldiameter. Man kan också installera takburna anordningar, såsom att ersätta golvburna liftar med takburna.
Beroende på underlaget behöver skorna ge lagom svikt. Det får inte bli för stumt eller för mjukt. Skorna behöver ha en tillfredsställande passform och ge lagom utrymme för foten. Ortopediska skoinlägg kan minska risken för besvär. I arbeten som innebär att man går mycket behöver skon också vara stadig med hälkappa, särskilt om man bär på bördor eller hjälper vård- eller omsorgstagare med förflyttningar.
Skapa rörelse och belasta rätt
Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes, psykisk ohälsa, demens och vissa typer av cancer. Förutom att minska risken för olika sjukdomar är fysisk aktivitet viktigt för att bibehålla funktionen i muskler och leder.
Alla vuxna bör vara regelbundet fysiskt aktiva och begränsa sitt stillasittande. Nationella riktlinjer, framtagna av Folkhälsomyndigheten, rekommenderar vuxna att öka hälsofrämjande fysisk aktivitet och att minska ohälsosamt stillasittande.
Genom fysisk aktivitet och en i övrigt sund livsstil kan man upprätthålla eller förbättra sin kapacitet så att man klarar den dagliga tillvarons olika krav. Att erbjuda fysisk aktivitet och träning under arbetstid i kombination med tillräcklig återhämtning, kan vara ett sätt att öka eller bibehålla arbetstagarnas styrka och kondition. Träning under arbetstid ska dock inte vara den enda åtgärden för att avhjälpa brister i arbetsmiljön. Träning ska i stället ses som ett komplement till övriga åtgärder.
Om arbetet är fysiskt ansträngande är det viktigt att se till att rörelsevariationen och återhämtningen är tillräcklig. Arbetstagare som arbetar fysiskt tungt behöver till exempel kunna sitta ner under arbetsdagen. Som arbetsgivare har du en viktig roll i att se till att arbetet inte är onödigt tröttande. Det kan öka möjligheterna för arbetstagarna att göra hälsosamma val utanför arbetet.
Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten har gett ut en gemensam publikation om hur du som arbetsgivare kan skapa rörelse och lagom belastning för dina arbetstagare. Den handlar både om hur man kan öka den fysiska aktiviteten i stillasittande yrken, minska risken vid långvarigt stående, och skapa rätt belastning vid fysiskt tungt arbete.
Skapa rörelse och belasta rätt i arbetslivet, Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster
Seminarium om fysiskt aktivt arbete och arbetsmiljö
Ta del av när Arbetsmiljöverket presenterade publikationen på Gymnastik- och idrottshögskolans seminarium om fysiskt aktivt arbete och arbetsmiljö.
Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala arbetsmiljön (ADI 524), broschyr
Fysisk aktivitet och träning som prevention mot arbetsrelaterade belastningsbesvär (RAP 2015:11), kunskapssammanställning
Senast uppdaterad 2023-07-10