Varför behöver man arbeta med att förebygga riskerna i byggprojekt?

Bygg- och anläggningsverksamhet är en av branscherna med flest olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet, både sett till hur många som arbetar i branschen och i faktiskt antal skadade. Varje år dör i snitt 10 personer i den svenska arbetskraften inom bygg- eller anläggningsverksamhet. Det motsvarar en fjärdedel av alla som dör i arbetet. Utöver det omkommer i snitt minst en person som är anställd i ett utländskt byggnads- eller anläggningsföretag varje år. Så har det sett ut under lång tid.

Alla som kan förebygga arbetsmiljörisker i ett byggprojekt behöver göra det, för att alla som går till sitt jobb på en bygg- eller anläggningsarbetsplats ska komma hem från jobbet varje dag och klara av att arbeta ett helt arbetsliv. Flera aktörer har ett parallellt arbetsmiljöansvar:

• byggherren (den som låter utföra ett bygg- eller anläggningsarbete)
• projektör (arkitekt, konstruktör och andra som planerar eller projekterar)
• byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P eller Bas-U)
• entreprenörer (arbetsgivare, ensam- eller familjeföretagare).

Alla har ett ansvar för en säker arbetsmiljö och behöver samarbeta för att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Här kan du läsa mer om vem som ansvarar för vad i byggprojekt:

Vem är ansvarig för vad i ett byggprojekt?

Vilka är riskerna vid byggnads- och anläggningsarbete?

Det finns väldigt många olika arbetsmiljörisker i byggprojekt. Här kan du läsa om vilka de vanligaste och allvarligaste riskerna är och om de arbeten med särskild risk som alltid kräver en beskrivning av åtgärder.

Utöver riskerna för olycksfall och dödsolyckor, exponeras byggnads- och anläggningsarbetare för många riskfaktorer som på lång sikt kan leda till arbetsrelaterad dödlighet, exempelvis

• buller
• ihållande fysiskt tungt arbete
• kemiska arbetsmiljörisker som asbest, kvarts och cancerogena kemiska produkter.

Det är även många som drabbas av arbetssjukdomar som belastningsskador och vibrationsskador på grund av byggnads- och anläggningsarbete.

Risker som orsakar arbetsolyckor

Anmälda olycksfall med längre sjukfrånvaro än två veckor beror oftast på att någon

• faller till lägre nivå
• faller på samma nivå
• förlorar kontrollen över ett handverktyg eller en maskin.

De yttre faktorer som oftast har bidragit till allvarligare olyckor är flyttbara stegar, trappstegar, hala underlag (på grund av regn, snö eller is) och byggnadsställningar.

Olycksfall som medför kort eller lång sjukfrånvaro beror oftast på att en byggnadsarbetare förlorar kontrollen över ett handverktyg, vanligast kniv.

Risker som orsakar dödsolyckor

Dödsolyckor beror oftast på att någon

• faller till lägre nivå
• kläms under ett tungt byggelement
• kläms av en maskin på byggarbetsplatsen
• blir påkörd av ett annat fordon i allmän trafik.

Även när det gäller dödsolyckor är alltså fall till lägre nivå den vanligaste orsaken. En tredjedel av alla dödsolyckor beror på att någon faller. Ofta faller byggnadsarbetare från eller genom ett tak eller från en ställning. Därefter är det vanligast att någon kläms under ett tungt byggelement, oftast ett betongblock eller en vägg.

Byggnads- och anläggningsarbete med risk för fall till lägre nivå

Vanliga orsaker till dödsolyckor är även att man blir påkörd av en maskin på byggarbetsplatsen eller välter i en maskin. Många dör också i den allmänna trafiken i samband med att man färdas i tjänsten, antingen i en bilkrock eller genom att man blir påkörd av ett tåg eller en bil när man utför arbete i närheten av trafik.

Risker som orsakar arbetssjukdomar

De vanligaste arbetssjukdomarna som anmäls i branschen är muskel- och ledbesvär och besvär från nervsystemet.

Vanliga angivna orsaker vid alla anmälda arbetssjukdomar är

• vibrationer från maskiner och verktyg
• repetitivt arbete
• lyft eller förflyttningar av bördor som väger mer än 20 kg.

Arbeten med särskild risk kräver åtgärder

I EU:s byggplatsdirektiv finns det en förteckning över 13 arbeten med särskilda arbetsmiljörisker. Dessa arbeten regleras också i våra föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning. Arbetena är redan i direktivet och föreskrifterna bedömda som att de har så allvarliga arbetsmiljörisker att byggherren, Bas-P och Bas-U måste ta fram en beskrivning av särskilda åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa. Åtgärderna ska beskrivas i arbetsmiljöplanen.

Arbeten med särskild risk som kräver en arbetsmiljöplan

Utöver de 13 arbetena med särskild risk finns det många fler vanliga arbetsmiljörisker i bygg- och anläggningsprojekt som kräver samordning, såsom risker avseende brand, ergonomi, buller och vibrationer. De kan med fördel också tas med i arbetsmiljöplanen för att komma ihåg att åtgärder behövs som förebygger även de riskerna.