Frågor och svar om temperatur och klimat

Hur kallt får det vara inomhus?

Vid stillasittande arbete behöver det normalt vara 20 – 24 °C. I exempelvis livsmedels­industrin gäller normalt lägst + 16 °C.

Det är besvärligt att mäta och bedöma klimatet av två skäl. För det första är människan känslig och upplever obehag även vid små avvikelser från det idealiska termiska klimatet. För det andra kan besvär och obehag av kyla inte bedömas enbart med hjälp av luft­temperaturen, eftersom den upplevda temperaturen beror på flera faktorer.

Hur torrt får det vara inomhus?

Arbetsmiljöverket har inga gränsvärden eller rekommendationer om hur låg eller hög den relativa luft­fuktigheten bör vara på en arbetsplats med normalt inomhus­klimat. Regler om rums­klimat finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Luftfuktighetens betydelse för klimatupplevelsen är liten. Det är också svårt att bedöma effekten på besvärs­upplevelse och hälso­tillstånd. I kontors­lokaler med lufttemperaturer vintertid på ca 20 °C visar erfarenheterna att man i regel accepterar en låg fukt­halt.

Hög luftfuktighet inomhus kan vara ett hälso­problem då risken för tillväxt av mögel och damm­kvalster ökar vid höga luft­fuktigheter.

Vid arbeten i extrem värme inverkar luft­fuktigheten på människans värme­balans, se våra föreskrifter om arbete i stark värme (AFS 1997:2).

Arbete i stark värme (AFS 1997:2), föreskrifter

Inomhusluftens luftfuktighet varierar med ute­luftens fuktighet, inomhus­temperaturen och hur mycket fukt som produceras i lokalen. Luft­fuktigheten varierar således både över året och under dygnet. När kall uteluft tas in och värms till rums­temperatur, får inomhus­luften en låg luft­fuktighet. Det är därför inte ovanligt att luft­fuktigheten inomhus är 20 procent eller lägre under uppvärmnings­säsongen.

Vilka krav kan arbetstagare ställa på fungerande inomhusklimat och till vem ska man vända sig?

Om det är vanligt att lufttemperaturen vid kontorsarbete avviker från 20 – 24 °C vintertid och 20 – 26 °C sommartid ska det undersökas. Temperaturen kan vara högre under en värmebölja men inte under normala sommarförhållanden. För att mäta och bedöma klimatet kan arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp.

Du ska vända dig till närmaste chef när du upptäcker brister i arbetsmiljön. Om det finns skyddsombud på arbetsplatsen kan du ta upp frågan med dem, annars med det regionala skyddsombudet. Ett skyddsombud har rätt att begära besked av arbetsgivaren och påpeka brister, men har aldrig något eget ansvar för arbetsmiljön.

Om arbetsgivaren inte löser problemet kan skyddsombudet kontakta Arbetsmiljöverket. Vi kan då ingripa genom att besluta om föreläggande eller förbud.

Mer information finns i våra föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Finns det några tidsgränser/maxgränser som anger hur länge man får jobba i de temperaturer som anges i tabell 1 i föreskrifterna om arbete i stark värme (AFS 1997:2)? Hur varmt får det vara? Hur långa tidsperioder får man arbeta i stark värme?

Värmeindexet är ett mått som innehåller både lufttemperatur, strålningstemperatur från omgivande väggar och luftfuktighetens inverkan. Om omgivande ytor har samma temperatur som luften och om luften är mättad med vattenånga är värmeindexet samma sak som lufttemperaturen. Om det är torrare blir värmeindexet lägre medan det blir högre om omgivande väggar har högre temperatur än lufttemperaturen.

Om man hela tiden arbetar i samma miljö får värmeindexen i tabell 1 i föreskrifterna om arbete i stark värme (AFS 1997:2) inte överskridas. Om man växlar mellan olika miljöer, t.ex. arbete i varm miljö och jobb eller vila i svalare temperatur, får det tidsvägda värmeindexet inte överskrida värdena i tabell 1. Till exempel får det tidsvägda värmeindexet inte vara högre än 26 °C om arbetstyngden är måttlig och personalen inte är värmetränad. Det innebär att man till exempel kan arbeta 9 minuter varje timme vid värmeindexet 60 °C om man vistas resterande 51 minuter vid värmeindexet 20 °C ((9 x 60 + 51 x 20) / 60 = 26).

Den maximala tillåtna temperaturen anges inte i föreskrifterna men som framgår av ovanstående måste en kort tid vid hög temperatur kompenseras av en betydligt längre tidsperiod vid låg temperatur.

Om luften inte är mättad med vattenånga eller om omgivande väggar har högre temperatur än lufttemperaturen måste värmeindexet mätas och beräknas enligt den metod som beskrivs i föreskrifterna. Om man inte själv har kompetensen att göra detta behöver man anlita extern kompetens, t.ex. företagshälsovård.

Arbete i stark värme (AFS 1997:2), föreskrifter

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-01