Ansvar för smittrisker i arbetsmiljön

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att du som är arbetsgivare ska undersöka om det finns risker för att arbetstagare kan utsättas för smittämnen eller andra skadliga biologiska agens.

Om du inte har tillräcklig kompetens för att själv göra undersökningar och riskbedöm­ningar av mikrobiologiska arbetsmiljörisker behöver du ta hjälp utifrån.

När det finns mikrobiologiska arbetsmiljörisker ingår detta i ditt ansvar som arbetsgivare:

  • Se till att utreda vilka mikrobiologiska hälsofaror som finns och bedöma vilken risk de kan utgöra för arbetstagarna.
  • Se till att åtgärda risker och vidta skyddsåtgärder där det behövs enligt riskbedöm­ning.
  • Ge arbetstagarna de instruktioner och den information som de behöver för att utföra arbetet på ett säkert sätt. I det ingår att försäkra sig om att alla har förstått instruktioner och att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om de risker som finns i verksam­heten.
  • Förse arbetstagarna med personlig skyddsutrustning om det behövs.
  • Anmäl allvarliga olycksfall eller tillbud till Arbetsmiljöverket.
  • Sök tillstånd eller anmäl verksamheten till Arbetsmiljöverket i vissa fall när det förekommer avsiktligt arbete med smittämnen.

Reglerna om att bland annat undersöka risken att utsättas för skadliga biologiska agens och om krav på skyddsutrustning finns i våra föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1).

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1), föreskrifter

Arbetstagaren kan också bidra till arbetsmiljöarbetet

Riskerar du att utsättas för skadliga biologiska agens som smittämnen, mögel eller produkter av mikrobiologisk aktivitet i ditt arbete? I så fall är det extra viktigt att använda den skyddsutrustning som anvisas. Om du behöver personlig skyddsutrustning ska arbets­givaren förse dig med den. Dessa saker bidrar också till att minska riskerna i ditt arbete:

  • Du har ansvar att följa de hanterings- och skyddsinstruktioner som ges av arbetsgivaren.
  • Du ska snarast rapportera till arbetsledningen om tillbud och olycksfall inträffar.
  • Du ska också rapportera till arbetsgivaren om du drabbas av ohälsa som kan ha samband med de biologiska agens som kan förekomma på arbetsplatsen.

Skyddsombudet fungerar som länk mellan arbetstagarna och arbetsgivaren

Du som är skyddsombud (arbetsmiljöombud) är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljö­frågor, men du har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Även arbetsgivaren har nytta av att skyddsombudet håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna.

Arbetsgivaren och facket har ett gemensamt ansvar för att nya skyddsombud får den utbild­ning som de behöver för att klara sina uppgifter. Skyddsombud ska delta vid planering av alla frågor som berör arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om:

  • diskussioner inför en ombyggnad eller flytt
  • förberedelser för en omorganisation
  • hur man ska införa nya arbetsmetoder
  • hur man ska använda farliga kemiska produkter.

Läs mer om vad du bör tänka på i din roll som skyddsombud på sidan om skyddsombud och arbetsmiljöombud.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Samordning och samverkan är viktigt

Det är inte enbart de arbetstagare som är direkt sysselsatta i verksamheten som behöver skyddas, utan alla arbetstagare som kan bli exponerade för de smittämnen som förekommer på arbetsplatsen. På arbetsplatser där personer har olika arbetsgivare finns det krav på att man samordnar arbetsmiljöarbetet.

Det är numera vanligt att man har inhyrda städfirmor och andra serviceföretag. I till exempel laboratorier och på sjukhus där det finns smittrisker behöver ofta de som städar och andra som på olika andra sätt servar verksamheten bli informerade om vilka risker som finns. Om det finns smittrisk ska det finnas skrivna instruktioner på ett språk som de berörda förstår, om de till exempel ska städa i laboratorier där man arbetar med smittämnen.

Du hittar mer information i Arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1).

Arbetsmiljölagen

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1), föreskrifter

Du hittar också mer information i broschyren Samordningsansvaret för arbetsmiljön.

Samordningsansvaret för arbetsmiljön (ADI 203), broschyr

Brott mot föreskrifterna kan leda till sanktionsavgifter

Här beskriver vi kortfattat vad som gäller och när brott mot föreskrifterna kan ge sanktionsavgift. Två bestämmelser i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1) har fått sanktionsavgift i stället för bötesstraff. Det är 20 § som handlar om förbud att utsätta gravida arbetstagare för vissa smittämnen och 21 § som handlar om register vid risk för exponering av vissa smittämnen.

Sanktionsavgifter

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1), föreskrifter

Förbud att utsätta gravid för exponering av vissa smittämnen – 20 §

Det är förbjudet att låta en gravid arbetstagare sysselsättas med uppgifter som gör att hon riskerar att utsättas för röda hundvirus (rubella) eller Toxoplasma, om hon saknar tillräckligt bra skydd mot smittämnet ifråga. Båda smittämnena kan ge mycket allvarliga konsekvenser om man blir smittad under en graviditet.

Om arbetsgivaren bryter mot förbudet, kan Arbetsmiljöverket besluta om en sanktionsavgift på 40 000–400 000 kronor beroende på företagets storlek. För att en sanktionsavgift ska beslutas, krävs åtminstone att:

  • den gravida arbetstagaren har informerat arbetsgivaren att hon är gravid
  • det finns risk för skadlig exponering av något eller båda smittämnena
  • den gravida arbetstagaren saknar tillräckligt bra skydd mot smittämnet i fråga
  • arbetsgivaren trots det sysselsätter arbetstagaren där hon riskerar att utsättas för smittämnet.

Vissa är undantagna från bestämmelsen om sanktionsavgift. Det gäller ensamföretagare och den som gemensamt med familjemedlem eller de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. Men man bör ändå inte utsätta sig för vissa smittor under en graviditet.

Du hittar mer information om sanktionsavgifter på sidan om sanktionsavgifter.

Sanktionsavgifter

Du hittar också mer information om vad som gäller för gravida och ammande arbetstagare i föreskifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5).

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Fakta om Rubella och Toxoplasma

Vad är rubella?

Rubellavirus orsakar röda hund som är en klassisk, smittsam barnsjukdom. De allra flesta kvinnor i fertil ålder i Sverige har vaccinerats mot röda hund och har ett tillräckligt bra immunitetsskydd. Men det går inte att ta för givet att alla kvinnor har ett skydd. Däremot går det att ta reda på. Många landsting erbjuder gravida kvinnor att testa om de har immunsvar mot rubellaviruset.

Vad är Toxoplasma?

Toxoplasma är en parasit som kan finnas till exempel i rått kött eller i katters avföring. Toxoplasmaparasiten smittar inte mellan människor, men kan överföras till fostret. Det finns inget vaccin mot Toxoplasma.

Var finns mer information?

Mer information om infektioner hittar du hos Infpreg, kunskapscentrum för infektioner under graviditet. Mer information om olika smittämnen hittar du på sidorna om smittskydd och sjukdomar hos Folkhälsomyndigheten. Mer information om zoonoser som Toxoplasma hittar du hos Statens Veterinärmedicinska anstalt.

Smittämnen och graviditet, Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, öppnas i nytt fönster

Smittämnen, Folkhälsomyndighetens webbplats

Zoonoser som Toxoplasma, Statens Veterinärmedicinska anstalts webbplats

 

Krav på register vid exponering av smittämnen

Det finns krav på register vid exponering av smittämnen i riskklasserna 3 eller 4–21 §

Arbetsgivaren ska föra register över de arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4. Samma sak gäller om arbetstagaren använder sådana smittämnen i sitt arbete, även om man tillämpar skyddsåtgärder och om ingen oönskad händelse har inträffat. Exempel på arbeten där sådan risk finns är:

  • arbete på infektionsklinik
  • arbete i ambulansverksamhet
  • arbete med djur som kan antas vara infekterade med smittämne i riskklass 3 eller 4
  • arbete med smittämne i riskklass 3 eller 4 i laboratorium.

Normalt behöver man inte registrera arbetstagare som enbart hanterar sådana smittämnen i helt slutna system eller helt smittrenat material från verksamheter med smittämnen.

Vad innebär kravet på register?

Kravet gäller enbart att föra register, inte registrets innehåll. Arbetsmiljöverket kan besluta om en sanktionsavgift på 5 000–50 000 kronor beroende på företagets storlek, om register helt saknas i en verksamhet där arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4.

Vissa är undantagna från bestämmelsen om sanktionsavgift. Det gäller ensamföretagare och den som gemensamt med familjemedlem eller de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet.

Genom registreringen finns möjlighet att vid konstaterad exponering också följa andra arbets­tagare som skulle kunna ha utsatts för farliga smittämnen vid samma tillfälle. Det finns också möjlighet att spåra vad som har hänt, så att det inte upprepas.

Registret behöver inte vara så omfattande. Det kan i vissa lägen räcka med att spara personal­listor, om det framgår vem som har arbetat var under vilken tid. I andra fall kan det vara tillräckligt med en loggbok där man noterar namn, datum och smittämne vid entrén till ett säkerhetslaboratorium. Om en oönskad händelse inträffar, ska den naturligtvis också dokumenteras. Man kan till exempel spara en kopia av den information som skickas till Arbetsmiljöverket eller försäkringskassan i samband med en olycka eller ett allvarligt tillbud.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-29