Inomhusmiljö och hälsobesvär

Mår människor dåligt eller blir sjuka på din arbetsplats? Kanske har de problem med det vi kallar byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär.

I begreppet byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär ingår både ohälsa som är orsakad av själva byggnaden och ohälsa som är orsakad av verksamhet i byggnaden. Det kan till exempel vara mögel, byggnadsmaterial som släpper ifrån sig flyktiga kemikalier eller damm efter otillräcklig städning. Det kan också vara något som avges från det man arbetar med. Vid denna typ av ohälsa minskar eller upphör besvären nästan alltid när man lämnar byggnaden.

Hälsobesvär inomhus kan bero på byggnaden eller på verksamheter i byggnaden

Tidigare har uttrycket ”sjuka hus” eller ”sjuka hus-syndrom”, SBS (Sick Building Syndrome), använts i de fall då man inte lätt kunnat hitta orsaken till hälsoproblemen. Vi undviker att använda det begreppet eftersom det inte går att beteckna hus som ”friska” eller ”sjuka”. I vetenskapliga sammanhang talar man istället om ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa. Detta begrepp används normalt i samband med icke-industriella arbetsplatser som offentliga lokaler, kontor, skolor, daghem och bostäder.

Om du som anställd misstänker att dina hälsobesvär beror på något i byggnaden ska du i första hand vända dig till din närmaste chef. Denne är ansvarig för att genomföra åtgärder. Du kan också ta kontakt med ditt skyddsombud. Det är bra om du före dessa kontakter funderar igenom vilka symptom du brukar få, i vilka sammanhang du får dem och i vilka delar av byggnaden.

Om man misstänker att hälsobesvären har med byggnaden att göra kan arbetsgivare fastighetsägare, skyddsombud och anställda använda det stöd för utformning av en handlingsplan som finns under rubriken Fördjupning.

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär, informationsstöd, pdf, öppnas i nytt fönster

Vilka besvär kan man få?

Byggnadsrelaterade hälsobesvär är ospecifika och inte självklart kopplade till en viss orsak. Trots det är det ibland lätt att finna orsaken till besvären medan det i andra fall kan vara omöjligt. Besvären är till sin början akuta och går normalt över när man lämnar byggnaden. Ospecifika slemhinnebesvär i ögon och näsa kan vara besvärliga men är inte tecken på allvarlig sjukdom.

Vanliga symptom är:

  • irritation i ögon, näsa och hals
  • känsla av torr hud och torra slemhinnor
  • hudrodnad
  • mental trötthet
  • huvudvärk
  • ofta förekommande luftvägsinfektioner och hosta
  • heshet, pipande andning och ospecifik överkänslighet
  • illamående och yrselkänslor.

Alla dessa symptom är allmänna symptom som människor kan få när de stressas av olika faktorer. Det kan därför vara svårt att utifrån symptomen avgöra orsakerna. Man anser numera att det inte behöver finnas en enda orsak till de ovan uppräknade symptomen. De olika symptomen kan istället ha olika orsaker.

Byggnadsrelaterade hälsobesvär med ovanstående symptom kan ofta kopplas till vissa omständigheter:

  • Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial.
  • För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av otillräcklig funktion eller brist på underhåll.
  • Bristande eller felaktig städning.

Dessa omständigheter är dock inte alltid orsaken till besvären.

Allergier kan utvecklas och besvären kan bli kroniska. Det beror då på specifik allegenexponering till exempel för pälsdjursallergen eller dammkvalster. Exponering för fukt och mögel har visat sig kunna orsaka astma hos både barn och vuxna.

Faktaruta om inomhusmiljö och hälsobesvär

Vad är överkänslighet?

Överkänslighet mot ett ämne innebär att man är känsligare mot detta än vad befolkningen i allmänhet är. Allergi är en undergrupp av överkänslighet, som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Överkänslighetsreaktioner är vanliga vid byggnadsrelaterad ohälsa.

Hur vet man om man är överkänslig?

För att fastställa överkänslighet krävs testning. Ett exempel på vad man kan testa är hyperreaktivitet i luftrören. Man kan också testa ögon och näsa. Överkänsligheten gör att man är känsligare och snabbare upplever symptom.

Vad är hyperreaktivitet?

Hyperreaktivitet är en form av överkänslighet. Problem med hyperreaktivitet uppträder oftast hos astmatiker, men kan även uppstå hos andra. Känsligheten hos individen kan variera över tiden.

Personer med hyperreaktivitet kan ha lättare än andra att få slemhinnebesvär (luftvägsbesvär och irriterade ögon) vid kontakt med irriterande och starkt doftande ämnen, som tobaksrök, avgaser och parfymer. Sådana besvär kan också förorsakas av vissa kemiska ämnen i arbetsmiljön.

Vad är allergi?

Allergi innebär att individen utvecklat en ökad känslighet för något man tidigare varit exponerad för. Vanligen orsakas detta av specifika immunologiska mekanismer som till exempel att antikroppar (Ig E) reagerar mot främmande ämnen. Det är inte alltid möjligt att påvisa specifika immunologiska mekanismer. Man kan betingas till att utveckla symptom (till exempel ospecifika slemhinnebesvär) vid exponering för till exempel lukter utan att lukten i sig orsakar besvär. Allergier kan leda till astmatiska besvär.

Vad är allergen?

Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion.

Ditt ansvar som arbetsgivare

Du som är arbetsgivare bestämmer över din arbetsplats. Du är ansvarig för arbetsmiljön i arbetslokalerna. Det gäller även för andra än egna anställda, till exempel städpersonal och annan servicepersonal.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Om dina anställda (eller elever) får hälsobesvär som verkar vara knutna till arbetslokalerna, är det ditt ansvar att systematiskt undersöka möjliga orsaker till dessa problem med arbetsmiljön och se till att något görs åt dem.

Undersökningar av inomhusmiljön behöver göras med öppet sinne och ur ett helhetsperspektiv. Det minskar risken för att man gör onödiga mätningar eller andra felaktiga åtgärder. Därför bör du på ett tidigt stadium ta hjälp av företagshälsovården eller någon kunnig innemiljöutredare. Det är också viktigt att du involverar de anställda och deras skyddsombud.

Om du inte äger fastigheten bör också fastighetsägaren vara med i undersökningen. Arbetsgivare och fastighetsägare bör tillsammans ta fram en handlingsplan som visar hur man har tänkt arbeta. En handlingsplan behövs för att snabbt få igång arbetet med att undersöka och åtgärda problemen på arbetsplatsen.

Om flera företag i lokalerna har problem med inomhusmiljön, kan det vara enklast att fastighetsägaren tar fram handlingsplanen och leder arbetet. Arbetsgivaren har fortfarande ansvar för sina arbetstagares arbetsmiljö och har också ett ansvar för att utredningsarbete, åtgärder och uppföljning genomförs.

Arbetsmiljöverket har tagit fram ett stöd för hur en sådan plan kan utformas.

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär, informationsstöd, pdf, öppnas i nytt fönster

Din uppgift som skyddsombud

Du som är skyddsombud har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Din uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning. Du kan delta i planeringen och också begära att arbetsgivaren genomför åtgärder som du anser behövs. Även arbetsgivaren har nytta av att du som skyddsombud håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna.

Skyddsombud

Som skyddsombud kan du framföra de synpunkter och klagomål som dina arbetskamrater har på inomhusmiljön till arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör då genomföra de åtgärder som krävs. Om ni inte kan komma överens kan du begära hjälp av Arbetsmiljöverket.

Undersök arbetsmiljön regelbundet

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett verktyg som kan användas för att minska risken för att hälsobesvär uppstår på arbetsplatsen. Det gäller även byggnadsrelaterade hälsobesvär. SAM innebär bland annat att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsmiljön för att fånga upp tendenser till ohälsa och möjliga risker i arbetsmiljön. Ett öppet arbetsklimat underlättar detta. Man ska kunna ta upp den oro man känner för sin hälsa utan att det får negativa konsekvenser.

Arbeta med arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska se till att byggnader som innehåller arbetsplatser underhålls. Fuktskador ska omedelbart åtgärdas. Eventuellt mögel behöver saneras. Lokalerna ska städas väl för att minska risken för luftföroreningar.

Utrymmen man sällan vistas i kan behöva kontrolleras närmare. På det sättet kan dolda fuktproblem och eventuellt mögel upptäckas snabbare.

Som arbetsgivare är det viktigt att ha god kontakt med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har den största möjligheten att undersöka alla utrymmen och installationer i byggnaden.

Ventilationen ska ge god luftkvalitet

Ventilationen i byggnaden ska vara tillräcklig för att ge bra luftkvalité. Ventilationssystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet och förbrukade filter behöver bytas ut. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska genomföras vart tredje eller sjätte år beroende på verksamhet. Det gäller dock inte för industrilokaler. Resultatet av OVK visar om lokalerna i byggnaden har de luftflöden som krävdes vid senaste bygglov. Har verksamheten ändrats sedan dess kan det krävas andra luftflöden.

Man behöver också se över hur ventilationen körs. Den kan ibland behöva gå hela natten om byggnadsmaterial och inredning avger mycket luftföroreningar. Luftflödet kan då eventuellt vara reducerat. I annat fall bör ventilationen köras med fullt flöde en period innan arbetet startar för dagen. Perioden bör vara så lång så att hela luftvolymen hinner bytas ut en gång innan arbetsdagens start. Ventilationen ska också kunna vara igång om man arbetar sent eller på helger. Behovsstyrd ventilation är ett bra sätt att uppnå detta.

Luft och ventilation

Kemiska risker

Kemiska arbetsmiljörisker kan förekomma även i icke-industriell verksamhet. Städkemikalier, parfymer, avgaser från utsidan av byggnaden och byggnadsmaterial är exempel på riskkällor. Vid renoveringar är det extra viktigt att försäkra sig om att nya byggnadsmaterial inte avger hälsoskadliga kemikalier. Innan byte av golv bör man till exempel noggrant undersöka material och läggningsmetoder.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-07-01