Processventilation - frånluft vid källan

Processventilation innebär att man fångar in föroreningar från en process nära källan, med hjälp av frånluft. Det gör att spridningen i lokalen minskas. Processventilationens förmåga att ta hand om föroreningar har stor betydelse för halten av luftföroreningar i en lokal.

Processventilation ska användas när farliga ämnen avges vid arbeten eller processer. Det kan till exempel vara

  • svetsrök inom mekanisk industri,
  • oljedimma från skärande maskiner,
  • trädamm från slipmaskiner,
  • kemikalier i laboratorier,
  • hårfärgningsmedel på frisersalonger,
  • härdplaster hos nagelterapeuter, och
  • vattenånga och stekos i restauranger och storkök.

Processventilationen ska anpassas till:

  • hur farlig luftföroreningen är,
  • luftföroreningens spridningsriktning och hastighet,
  • mängden luftförorening som bildas, och
  • luftföroreningens partikelstorlek och täthet.

Ansvar för klimatet på arbetsplatsen

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att minimera riskerna för ohälsa hos arbetstagarna. Om hantering av farliga ämnen ingår i verksamheten ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som krävs för att ta hand om dessa. Den speciella ventilation som krävs för att ta hand om föroreningarna ingår inte alltid i den ventilation som fastighetsägaren tillhandahåller. Det är bara om man speciellt avtalat om detta som fastighetsägaren står för processventilationen.

Processventilationen för ut luftföroreningarna innan de sprids i lokalen

Processventilation innebär att man fångar in och suger ut luftföroreningarna vid källan. Det minskar spridningen av luftföroreningar till lokalen. När processventilation används krävs betydligt lägre luftflöden för att ventilera bort föroreningen från lokalen än om enbart allmänventilation används. Processventilation finns av olika typ. Dragskåp, dragbänkar, integrerade utsug, fasta utsug och rörliga punktutsug är olika exempel.

Enligt Reach-förordningen, (EG) 1907/2006, ska användare av inköpta kemiska produkter följa de rekommendationer som tillverkaren lämnar i säkerhetsdatabladet. Det är vanligt att rekommendationerna anger att en processventilation med till exempel 90 % effektivitet ska användas. Arbetsgivaren ska då kunna visa att processventilation har minst angiven effektivitet. Arbetsgivaren kan också göra en egen kemikaliesäkerhetsbedömning som visar att användningen är säker. 

När är processventilation det bästa valet?

Om man har sett att befintlig allmänventilation inte är tillräcklig för det arbete som utförs i en lokal finns två alternativ. Den ena är att öka luftflödet i allmänventilationen och den andra är att införa processventilation. Det kan också finnas möjlighet att utforma allmänventilationen så att spridningen av luftföroreningarna i lokalen minskas. En jämförelse mellan alternativen ses nedan.

Jämförelse mellan allmänventilation och processventilation
Allmänventilation Processventilation
Föroreningen späds ut i hela lokalen Föroreningen fångas vid källan och för ut den direkt
Lägre kostnad för anpassning, utrustning och installation Lägre energikostnad
Enklare kontroll och underhåll Mindre luftmängd behövs
Klarar mindre mängder av ämnen med låg hälsofarlighet eller brandfarliga varor Nödvändigt för ämnen med hög farlighet
Passar om källorna är rörliga och utspridda Kan anpassas till de flesta processer och luftföroreningar

Utformning av processventilationen

Vilken luftförorening det är och hur den avges avgör hur utformningen behöver vara. Luftföroreningar sprids på olika sätt, till exempel:

  • Stiger uppåt, som varm rök.
  • Blandas in i rumsluften med allmänventilationen.
  • Ges en hastighet av processen, som vid slipning och kapning.

Processventilationen behöver skapa en luftrörelse som är tillräckligt hög för att ta med sig luftföroreningen. Hur hög infångningshastigheten behöver vara beror på luftföroreningen. Lufthastigheten behöver också övervinna luftrörelser som beror på andra processer, personer som rör sig och drag från dörrar.

När lite större partiklar ska föras iväg med en luftström krävs större hastighet än för gaser, ångor och partiklar som är mindre än 5 mikrometer, så kallade respirabla partiklar.

Ungefärliga krav på infångningshastighet visas i nedanstående tabell.

Ungefärliga krav på infångningshastighet
Luftföroreningen avges Exempel Infångnings-hastighet, m/s
Utan egenrörelse Dunstar från stillastående yta 0,25 - 0,5
Med egen låg hastighet Överföring av vätska från en behållare till en annan, lödning, svetsning 0,5 – 1,0
Med medelhög egenhastighet Sprejning, krossning, skakning 1,0 – 2,5
Med mycket hög egenhastighet Slipning, kapning, dumpning 2,5 – 10

Arbetet behöver ske nära huven

Infångningen blir bättre ju mer föroreningskällan kan skärmas av eller kapslas in. Ju mer heltäckande avskärmning desto mindre läckage går till rummet.

Lufthastigheten avtar snabbt med avståndet till utsuget. När avståndet är lika med öppningens diameter har lufthastigheten sjunkit till en tiondel av vad den är i öppningen.

Olika typer av processventilation

Punktutsug kan användas när man hanterar mindre farliga ämnen. Om arbetet eller processen avger värme kan det räcka med en mottagande huv, (till exempel en spiskåpa), eftersom luftföroreningarna stiger uppåt av sig själva med den varma luften.

Det finns olika typer av huvar med olika utformning. Det är arbetet och luftföroreningens egenskaper som avgör vilken typ man bör eller kan välja.

Det finns också olika typer av processventilation där föroreningskällan är mer eller mindre inkapslad. Det är nästan alltid nödvändigt med fläktstyrd frånluft för att få en fungerande processventilation. Det är enbart vid varma föroreningskällor som uppfångningen kan fungera utan frånluftsfläkt.

Dragbänkar/ventilerade arbetsbänkar

Dragbänkar innehåller en perforerad platta genom vilken frånluften sugs. De används endast vid arbete utan värmeavgivning, så kallade kalla arbeten. Dragbänkar ger vid sådana arbeten ett gott skydd mot partikulära och gasformiga föroreningar.

Den högsta höjden över den perforerade plattan som ger gott skydd (säkerhetshöjd) varierar med frånluftsflödet. Som ett normalt värde på säkerhetshöjd kan anges 150–200 mm vilket motsvarar ett specifikt luftflöde om 280 l/s per m² perforerad arbetsyta. Detta är ett lämpligt värde för dragbänkar i standardutförande (800x500 mm) med helperforerade arbetsytor. Det är viktigt att den perforerade arbetsytan inte täcks med material till mer än 1/3 och att en cirka 100 mm bred zon lämnas fri i dragbänkens framkant.

Dragbänken kan kompletteras med en skyddshuv. Detta är speciellt lämpligt om föroreningskällans utsläppspunkt är högre än 150-200 mm över den perforerade arbetsytan. Med skyddshuv får man på ett enkelt sätt en högre säkerhetshöjd. En skyddshuv ger också ett bättre skydd mot yttre störningar.

Dragskåp

I ett dragskåp är källan till luftföroreningar delvis innesluten. Dragskåp används framförallt vid laboratoriearbeten med kemikalier men även vid produktion. Skyddet för de som arbetar utanför dragskåpet skapas genom en luftström in i dragskåpet genom dess lucköppning. Lufthastigheten i lucköppningen kan beräknas genom att mäta luftflödet i frånluftskanalen och dividera det med lucköppningens area. Standarden SS-EN 16211:2015, Luftbehandling – Fältmetoder för mätning av luftflöden, beskriver hur  mätning av luftflöden kan göras.

För att säkerställa att dragskåpet effektivt tar hand om de luftföroreningar som alstras behövs en minsta lufthastighet. Den får inte heller vara för hög. Om lufthastigheten överskrider en viss gräns blir skyddseffekten bara sämre ju högre hastigheten är eftersom luftströmmen blir turbulent och utläckaget ökar. För att bibehålla ett gott skydd är det därför i allmänhet bäst om lufthastigheten i lucköppningen är lägre än 1,0 m/s.

Det finns inget krav på lägsta lufthastighet. Den ska dock vara tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt under den tid då arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår. För ett dragskåp av traditionell typ, vilket omfattar i princip alla dragskåp i Sverige, behöver lufthastigheten i lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Detta vet man av erfarenheter från praktisk användning av dragskåp i laboratoriemiljö.

Viktigt att ha ett kontinuerligt luftflöde

Under den tid då arbete inte pågår, och under nätter och helger, ska det finnas ett grundflöde genom dragskåpet. Det är alltså inte tillåtet att slå av luftflödet helt. Under de perioder då arbete inte pågår är luckan till dragskåpet stängd och det behövs bara ett väldigt lågt luftflöde för att garantera att luften rör sig från arbetslokalen in i dragskåpet.

Kontroller

Innan ett dragskåp tas i bruk ska en installationskontroll göras så att det fungerar på avsett sätt. Kontrollen ska sedan upprepas minst en gång per år. Kontrollen ska dokumenteras. Det finns inget krav på hur dokumentationen ska se ut, det kan räcka med ett dokument på dragskåpet som fylls i med datum, uppmätta flöden och signatur av den som utfört kontrollen.

Vid installationskontroll och återkommande kontroll av dragskåp bör följande tester minst ingå:

  • Visualisering av luftrörelser med rök.
  • Kontroll av fronthastigheten.
  • Kontroll av kontrollsystemet och eventuell larmfunktion och larmgränser.

Lämpliga mätmetoder finns i standarden SS-EN 14175-4, Mätmetoder för installations- och periodisk kontroll.

Ändrade regler

I de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1, har reglerna för dragskåp förändrats. Det tidigare kravet på att lufthastigheten i lucköppningen ska vara lägst 0,5 m/s har tagits bort. I stället har ett krav på att lufthastigheten in genom lucköppningen ska vara tillräckligt hög för att ge tillräcklig skyddseffekt införts. Dessutom anges det i ett allmänt råd till 118 § att lufthastigheten bör vara minst 0,5 m/s i traditionella dragskåp.

Det finns ett par skäl till att reglerna har ändrats.

  • Sverige har varit ensamt i Europa om att ha ett krav på lägsta lufthastighet i lucköppningen.
  • Med förändrad teknik introduceras nya dragskåp som åtminstone teoretiskt har möjlighet att ge samma skyddseffekt som traditionella dragskåp, men vid lägre lufthastighet. Ett krav på lägsta lufthastighet kan då ses som ett hinder för teknikutveckling. Det kan också som ett handelshinder eftersom Sverige är ensamt om detta krav.

Samtidigt vet vi från studier, både från KTH och Teknologisk Institut i Danmark att det, med ett traditionellt dragskåp, är nödvändigt med en lufthastighet i lucköppningen på minst 0,45 - 0,5 m/s för att uppehålla en tillräckligt hög skyddseffekt vid praktisk användning. Vid praktisk användning påverkar laborantens närvaro och rörelser, samt ventilationssystemet i rummet, kraftigt utläckaget från dragskåpet. Sättet att beräkna erforderlig lufthastighet för att ge tillräcklig skyddseffekt vid praktiskt laboratoriearbete är dock inte standardiserat. Det är ett problem om man vill jämföra skyddseffekten mellan olika typer av dragskåpslösning.

Det tidigare kravet på lägst 0,5 m/s i lucköppningen är ett krav som fått stor acceptans i Sverige. Det finns därför en risk att borttagandet av kravet minskar den acceptansen och leder till lägre lufthastigheter även vid traditionella dragskåp. Av den orsaken anges i det allmänna rådet till 118 § att luftflödet genom lucköppningen bör vara minst 0,5 m/s i ett traditionellt dragskåp.

Mikrobiologiska säkerhetsbänkar

I laboratorier där det finns risk för att skadliga mikroorganismer blir luftburna under arbetet kan man behöva använda en mikrobiologisk säkerhetsbänk.

Även vid arbetsmoment, som via luften kan sprida smittämnen som normalt inte smittar via droppar eller är luftburna, behövs en mikrobiologisk säkerhetsbänk.

Det finns olika typer av säkerhetsbänkar

Mikrobiologiska säkerhetsbänkar finns i tre olika klasser: klass I, klass II och klass III. Vilken mikrobiologisk säkerhetsbänk som man ska välja beror på

  • vilka risker som finns med arbetet,
  • vilka egenskaper smittämnena har, och
  • vilken typ av arbetsuppgift man ska utföra.

Vilken klass och vilken typ av mikrobiologisk säkerhetsbänk som behövs, ska framgå av en riskbedömning.

Ibland används begreppet ”LAF-bänk” synonymt med ”mikrobiologisk säkerhetsbänk”. En mikrobiologisk säkerhetsbänk kan vara av typen ”LAF-bänk”, men det finns andra sådana bänkar som inte skyddar den som arbetar i bänken, bara det som finns i bänken – en så kallad sterilbänk. Då är det inte frågan om en mikrobiologisk säkerhetsbänk. Därför är det viktigt att i sina instruktioner alltid precisera vilken slags bänk det är frågan om, för att den som arbetar i bänken ska veta att det verkligen är en bänk avsedd för personskydd. Använd hellre förkortningen ”MSC” som står för ”Microbiological safety cabinet”.

Lär ut hur man arbetar vid en säkerhetsbänk

Laboratoriepersonalen bör ha kännedom om vilka faktorer som är viktiga för att den mikrobiologiska säkerhetsbänken ska användas och fungera som avsett. Sådana faktorer är till exempel:

  • Att arbeta med lugna rörelser för att inte orsaka turbulens.
  • Faktorer som har betydelse för placeringen av bänken i laboratoriet.
  • Kunskap om luftflödena i bänken och i rummet.
  • Personers rörelsemönster i laboratoriet.
  • Effekten av öppnade dörrar i närheten av bänken.
  • Hur utrustning i bänken påverkar luftflödena i den.

Testa och underhåll säkerhetsbänken

En mikrobiologisk säkerhetsbänk måste vara funktionskontrollerad för att inte ge falsk säkerhet. Det finns tre olika typer av test av mikrobiologiska säkerhetsbänkar i standarden SS-EN 12469:

  •  
  • Installationstest.
  • Återkommande tester.

I standarden (SS-EN 12469. Bioteknik - Prestandakriterier för mikrobiologiska säkerhetsbänkar) finns de minimikrav som en mikrobiologisk säkerhetsbänk bör uppfylla.

När det gäller återkommande tester för klass II-bänkar anser vi att man i stället bör följa den vägledning med riktlinjer och mätförfarande som gäller mikrobiologiska säkerhetsbänkar klass II som Installationsteknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Nordiska R3-föreningen har tagit fram.

Svenska institutet för standarer (SIS), extern webbplats, öppnas i nytt fönster

Vägledning: Riktlinjer och mätförfarande gällande mikrobiologiska säkerhetsbänkar, Klass II, KTH:s publikationsdatabas, öppnas i nytt fönster

Våra erfarenheter har visat att man i vissa fall enbart har testat produktskyddet och inte personskyddet vid de återkommande testerna. Därför är det viktigt att de som beställer återkommande tester har kunskap om hur de mikrobiologiska säkerhetsbänkarna fungerar och känner till skillnaden mellan produktskydd och personskydd, så att man inte glömmer att kontrollera personskyddet.

Sprutboxar

Sprutboxar används vid lackering av små och större detaljer. En vertikal eller horisontell luftström fångar upp partiklar och gasformiga föroreningar. En lämplig lufthastighet är 0,3 – 0,4 m/s.

Mottagande huvar

Mottagande huvar är till exempel kökskåpor i restauranger och storhushåll. Mer information om dessa finns under våra sidor om att projektera och bygga restaurang - Lokaler:

Lokaler

Punktutsug

När man inte kan kapsla in en process eller hantering kan ett punktutsug av infångande typ användas. Det är ytterst viktigt att utsuget placeras så nära den plats där föroreningen alstras som möjligt eftersom punktutsug alltid har en kort räckvidd utanför utsugsöppningen. Vilka frånluftsmängder som är nödvändiga beror bland annat på
vilken infångningshastighet som krävs för att fånga in luftföroreningen,
utsugsöppningens avstånd från luftföroreningen, och
punktutsugets utformning.

Vid svetsning kan punktutsuget behöva ha ett frånluftsflöde av 220–275 l/s (800–1 000 m3/h). I första hand ska alltid fast installerade utsug användas. Endast om arbetsstyckets form eller storlek gör det omöjligt att använda ett utsug anslutet till ett fast installerat processventilationssystem, eller om arbetet bara sker tillfälligt, får ett mobilt utsug med filter användas.

Punktutsug av typen mottagande huv kan användas där föroreningarna kommer till huven av sig själva, det vill säga de behöver inte fångas in. Det kan vara en maskin som ger föroreningarna en viss rörelse eller så kan föroreningarna stiga på grund av hög temperatur. En mottagande huv behöver endast dimensioneras för att transportera bort den förorenade luftström som kommer till huven.

Det vanligaste användningsområdet för mottagande huvar är ovanför varma processer eller hanteringar, till exempel ovanför köksutrustning. Vid varma processer är det viktigt att huven är väsentligt större än den uppvärmda ytan eftersom den uppåtgående luftströmmen kontinuerligt blandas med omgivande luft och vidgar sig.

Om personer behöver luta sig in under huven för att utföra arbetsuppgifter kan man använda en huv utan överhäng. Om huven inte utförs med överhäng krävs det betydligt större luftflöden för att få samma funktion. Följande figur visar exempel på en sådan huv.
Om det finns störande luftströmmar i omgivningen kan läckage lätt uppstå vid huvens kanter. Det är därför viktigt att dels kontrollera omgivande lufthastigheter, dels skapa tillräckliga luftrörelser vid huvens kanter in mot huven så att föroreningar inte läcker ut.

Mer information om utformningen av mottagande huvar i restauranger och storhushåll finns här:

Lokaler

Integrerade utsug

Handhållna verktyg som till exempel svetspistoler, slipmaskiner och kapmaskiner bör vara försedda med integrerade utsug eftersom sådana mycket effektivt kan fånga upp de luftföroreningar som bildas. En fördel med integrerade utsug är att utsuget alltid följer med vid arbetet och att avståndet mellan föroreningskällan och utsuget därigenom är kort.

Integrerade utsug finns även i många stationära maskiner, till exempel träbearbetningsmaskiner.

Cirkulerad luft ska renas

I första hand ska frånluften från processventilation ledas ut i det fria. Frånluften kan återföras tillbaka till lokalen, cirkuleras, om den renas på ett tillförlitligt sätt.
Vissa ämnen får aldrig återföras. Vilka det är framgår av 122 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Eftersom reningen aldrig är fullständig innebär cirkulation alltid en sämre luftkvalitet än om frånluften leds ut. Gasformiga föroreningar är svåra att avskilja och därför ska till exempel frånluft från fast installerade svetsutsug alltid ledas ut i det fria.

Kontrollsystem ska hindra spridning av skadliga halter av föroreningar

Det ska finnas ett kontrollsystem i lokaler där processventilation är en förutsättning för att hindra att skadliga halter av föroreningar sprids. Det ska varna vid fel i ventilationssystemet, till exempel genom ljus- eller ljudsignal. Hanteringen ska då stoppas eller så ska frånluften ledas ut i det fria. Oftast behöver till exempel dragskåp ha en sådan larmanordning.

Läs mer

Texten bygger delvis på ”Controlling airborne contaminants at work A guide to local exhaust ventilation (LEV)” en vägledning framtagen av Health and Safety Executive (HSE) i Storbritannien. För en mer detaljerad beskrivning hänvisar vi dit:

Health and Safety Executives webbplats (ENG), extern webbplats, öppnas i nytt fönster

Övrigt

Hjälp vid införskaffning av processventilation, pdf, öppnas i nytt fönster

 

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-02-02