Hot och våld

Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbets­platsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljö­problem. Dessa sidor vänder sig till dig som vill veta hur du planerar och genomför ett förebyggande arbete för att minska riskerna att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen.
Manlig väktare (Foto: Mia Åkermark)

Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet, är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Detta ska arbetsgivaren också känna till och förebygga så mycket det går.

Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2 gäller på alla arbetsplatser.

Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter 

Det lönar sig att arbeta förebyggande mot hot och våld

Genom att förbättra säkerheten i lokalerna på arbetsplatsen och införa genomtänkta rutiner kan många hot- och vålds­situationer undvikas Med ett bra förebyggande arbete går det alltså att skapa en arbets­plats där personalen kan känna trygghet, även i verksam­heter där risken för att bli utsatt för hot och våld i arbetet är påtaglig.

Huvudsakliga risker för hot och våld

Vilka typer av hot eller våld du kan drabbas av har att göra med vilket yrke eller vilken bransch du arbetar inom och vilka arbets­uppgifter du har. Här beskriver vi några olika arbets­uppgifter och arbets­miljöer som kan innebära en risk för hot och våld.

Hantering av pengar eller varor

Att hantera pengar eller andra värdefulla föremål i arbetet ökar risken betydligt att drabbas av rån. En trend som visat sig under senare år är att vapen blir allt vanligare i dessa sammanhang. De personal­grupper som är extra utsatta är de som arbetar inom handel och bank, väktare, buss- och tågpersonal, kassapersonal och all personal med någon form av kassahantering.

Arbete med människor

Yrkesgrupper som har mycket direktkontakt med människor kan vara i en utsatt position, som till exempel personal inom hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. Även andra handläggare inom stat och kommun, som till exempel djurskyddsinspektörer och skol- och transportpersonal riskerar att bli utsatta för olika former av hot och våld på sitt arbete. Aggressiva handlingar eller hot kan till exempel komma från konsumenter, klienter, patienter eller deras anhöriga. Denna typ av våld är ofta riktat till personal med servicefunktion eller vid myndighetsutövning. Ett särskilt problem är när angriparen har en nedsatt förmåga att styra och kontrollera sitt beteende och då inte kan svara för sina handlingar. Som till exempel personer med en viss typ av hjärnskada, psykisk sjukdom eller vid drogpåverkan.

Även hot och kränkningar på internet via exempelvis e-post och sociala medier, är en allvarlig företeelse som i yrkeslivet framförallt drabbar dessa yrkesgrupper och riskerar att leda till ohälsa för den som drabbas.

Arbete i offentliga miljöer

Ett annat exempel på hot och våld är när en eller flera personer ”tar över” exempelvis en offentlig lokal som till exempel ett bibliotek, en skola, en akutmottagning, ett tåg eller en buss. Det handlar ofta om ungdomsgäng eller intressegrupper som använder lokalen som sin arena. Här kan hotbilden för personalen vara mycket subtil och hoten uttalas sällan öppet.

Arbete inom myndigheter eller andra idéburna organisationer

Att vara representant för en myndighet eller en organisation som angriparen upplever sig ha något otalt med kan resultera i riskfyllda situationer av olika slag som sabotage, hot, telefonterror, förföljelse eller att arbetstagarens närstående blir hotade. Våldet och hoten kan vara mycket svåra att förutse och behöver inte vara kopplade till enskilda arbetstagare. Exempel på yrkesroller och organisationer som särskilt riskerar att drabbas är politiker, religiösa samfund, rätts­väsendet, chefer, receptioner, myndigheter, flygplatser, varuhus, flyktingförläggningar med flera.

Andra faktorer som påverkar risken för att hot och våld ska förekomma

Förutom arbetsuppgifterna, kan särskilda faktorer på arbetsplatsen ytterligare öka riskerna för att bli utsatt för hot och våld, som till exempel:

  • kvälls- eller nattarbete 
  • ensamarbete
  • bristande kunskap och erfarenhet både inom sitt yrkesområde men och om bemötande och konflikter
  • stress, tidsbrist, för hög arbetsbelastning 
  • brottsbelastade områden eller platser.

Ansvar för arbetsmiljön

Det är viktigt att alla på en arbetsplats vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och vem man ska vända sig till. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för dessa frågor men för att uppnå det bästa resultatet behöver personal och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa som orsakas av hot och våld.

Arbetsgivarens ansvar

Huvudansvaret ligger på dig som arbetsgivare att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. Om du som arbetsgivare ansvarar för en så stor organisation att du rimligtvis inte kan arbeta ensam med frågorna, ska du fördela arbetsmiljöuppgifterna till de personer i organisationen som har de bästa möjligheterna att genomföra arbetsmiljöarbetet. 

Du som arbetsgivare, eller du som har fått ansvaret av arbetsgivaren fördelat till dig, ska utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som framkommer. Det är också viktigt att du följer upp åtgärderna och att de regler och rutiner som finns är kända av personalen så att alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår.

Arbetstagarens ansvar

Du som arbetstagare har krav på dig att medverka i arbetsmiljö­arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbets­miljö. Du måste vara uppmärksam och följa de rutiner och instruktioner som finns. Du måste använda de skyddsanordningar som behövs och iaktta den försiktighet som behövs för att undvika och förebygga ohälsa eller olycksfall. Om du som arbetstagare bedömer att en arbetsuppgift kan medföra risk att drabbas av hot eller våld ska du också underrätta din arbetsgivare om det.

Skyddsombudets uppgift

Som skyddsombud är din uppgift att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning och att delta i företagets arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på grund av exempelvis hot och våld. Skyddsombudets uppgift är också att begära de åtgärder som behövs av arbetsgivaren för att undanröja risker.

Skyddskommitténs uppgift

På arbetsplatser som sysselsätter minst femtio arbetstagare regelbundet ska det finnas en skyddskommitté som är en arbets­grupp bestående av representanter från arbets­givaren och från arbets­tagarna.

Skyddskommitténs uppgift är att på ett övergripande sätt planera arbetsmiljöarbetet. Arbetsplatsens skyddskommitté ska behandla frågor och planera åtgärder för hur bland annat hot och våld ska förebyggas och om arbetsanpassnings- och rehabiliterings­verksamheten på arbetsstället.

Att förebygga ohälsa som orsakas av hot och våld genom systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla organisationer och företag är skyldiga att arbeta organiserat för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö för sina arbetstagare. Även inhyrd arbetskraft och praktikanter i olika former omfattas av detta ansvar. Detta systematiska arbetsmiljöarbete, innebär i korthet att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. Läs mer på sidan om att arbeta med arbetsmiljön.

Arbeta med arbetsmiljön

När det gäller riskerna för hot och våld på arbetsplatsen ska arbets­givaren arbeta tillsammans med skyddsombud och personal på följande sätt:

1. Undersök arbetsmiljön för att se vilka risker som finns för hot och våld på din arbetsplats

Du som arbetsgivare förutsätts vara expert på din verksamhet och är tillsammans med skyddsombud och arbetstagare normalt de som bäst kan kartlägga de risker för hot och våld som kan finnas i er verksamhet. Gör en strukturerad kartläggning tillsammans med berörda skyddsombud och arbetstagare, där ni går igenom olika typer av arbetsuppgifter och de riskkällor och andra faktorer som kan öka risken för hot och våld. Därutöver kan du använda dig av ytterligare undersökningsmetoder för att identifiera riskkällorna mer tillförlitligt, som till exempel:

  • analys av sjukfrånvarostatistik, tillbud och tillbudsrapporter
  • medarbetarsamtal
  • rapporter från skyddsombud
  • iakttagelser och information från arbetstagare
  • enkätundersökningar
  • checklistor
  • skyddsronder
  • personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor som exempelvis hot och våld diskuteras. 

2. Bedöm hur allvarliga riskerna är

Gör en riskbedömning genom att diskutera hur stor sannolikheten är att din arbetsplats drabbas av de situationer med hot och våld som kommit upp i undersökningsarbetet. Väg samman detta med vilka konsekvenserna skulle bli på din arbetsplats om det hände. Läs mer på sidan om att arbeta med arbetsmiljön.

 Arbeta med arbetsmiljön

3. Åtgärda riskerna

Du som arbetsgivare eller du som tilldelats arbetsmiljöuppgifter ska se till att de konstaterade riskerna åtgärdas för att minska riskerna för att personalen drabbas av ohälsa på grund av hot och våld. Nedan följer exempel på olika faktorer som påverkar riskerna för hot och våld och som kan vara viktiga att undersöka och eventuellt åtgärda.

Fysisk arbetsmiljö

  • Lokalernas utformning och tillträde till lokaler, tillgänglighet, öppethållande, miljön utanför lokalerna
  • Inredning och utrustning
  • Larm och andra tekniska hjälpmedel som fungerar

I de fall där det krävs ett elektroniskt larm för att upprätthålla säker­heten, ska arbetsgivaren ha rutiner för att larmet testas och för att arbetstagarna tränar på vad de ska göra om larmet utlöses.

Hot och kränkningar på internet

Arbetstagare som arbetar i kontaktyrken med exempelvis myndighetsutövning och annat klientnära arbete, riskerar idag att bli utsatta för hot och kränkningar på internet. Även vid dessa typer av hot är det viktigt att arbetsplatsen har kända rutiner för hur detta hanteras där det också tydligt framgår att du som arbetsgivare inte accepterar att din personal utsätts för hot och kränkningar utan polisanmäler detta.

Psykosocial arbetsmiljö

  • Har arbetstagarna möjlighet till stöd och kan få hjälp när situationen kräver det?
  • Har arbetstagarna kunskaper om hur de ska bemöta angripare i hot och våldssituationer?
  • Är arbetstagarna högt arbetsbelastade och arbetar under tidspress?
  • Finns förbättringsmöjligheter i sättet ni valt att organisera ert arbete på, som till exempel gruppindelningar, ensamarbete, bemanning, tillgänglighet och öppettider?

Det ska finnas särskilda rutiner för hur arbetstagarna ska agera vid en krissituation. Den drabbade ska snabbt kunna kalla på hjälp och bli omhändertagen på ett bra sätt. Det är viktigt att alla på arbets­platsen känner till rutinerna, och har tränats i hur de ska agera. Det ska vara lätt att få fram viktiga telefonnummer till exempelvis polis, sjukvård, företagshälsovård, chefer och anhöriga.

Ett tydligt ledarskap

Ledningens inställning till säkerhet och säkerhetsprioriteringar blir ofta normgivande i hela organisationen och formar gruppens säkerhetstänkande och säkerhetsbeteende i arbetet. Det är viktigt att ledningen är tydlig med att våld och hot inte ska accepteras av arbetstagarna, att säkerheten är prioriterad och att rutiner ska följas. Ledningen måste också tydligt informera om att arbetstagarna alltid ska tänka på sin säkerhet framför att fullgöra sina uppdrag om de skulle hamna i en situation där det finns risk för att hot och våld uppstår.

Ungdomar under 18 år

Ungdomar under 18 år får inte arbeta med arbetsuppgifter där det finns risk för att de kan bli utsatta för hot och våld. Läs mer i föreskrifterna Minderårigas arbetsmiljö.

Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3), föreskrifter

4. Följ upp vidtagna åtgärder

När riskerna är åtgärdade ska du som arbetsgivare regelbundet följa upp och kontrollera åtgärderna för att försäkra dig om att de fungerar som planerat eller om du måste justera dem eller lägga till andra åtgärder. 

Anlita företagshälsovården vid behov

När det saknas kompetens i organisationen för att förebygga hot- och våldsrisker på ett hälsofrämjande sätt, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån.

Om en hot- eller våldssituation uppstår 

Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbets­tagare som blivit utsatt för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada.

Stöd från arbetskamrater

Om någon på en arbetsplats drabbas av hot eller våld är det ofta den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas till hands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan behöva få stöd. Tänk också på följande:

  • Lämna aldrig en drabbad arbetskamrat ensam.
  • Lyssna! Du behöver inte ge råd eller säga kloka saker utan det viktigaste är att du finns där.
  • Undvik att ge kritik eller att söka efter vem som eventuellt gjort fel.
  • Skicka inte hem någon till en tom bostad. Se till att någon anhörig eller vän tar hand om den drabbade.

Krisstöd

Efter en hot- eller våldssituation är det ofta viktigt för en drabbad medarbetare att få tillgång till ett bra psykiskt och socialt omhändertagande (krisstöd). Några samtal med en professionell samtalskontakt kan därför vara viktigt att få i detta skede. Alla drabbade tar inte emot detta erbjudande omedelbart. Då kan det vara viktigt att arbetsgivaren återkommer med erbjudande om detta en tid efter händelsen. Den drabbade kan då ofta bättre bedöma sitt behov av krisstöd. 

Företagshälsovården kan i regel erbjuda krisstöd. Arbetsgivare kan även teckna avtal med försäkringsbolag för att få tillgång till detta. 

Information

Det är viktigt att arbetsgivaren samlar personalen och ger konkret och saklig information om vad som har hänt och vad du som arbetsgivare har gjort för att stödja den drabbade. Här har du som arbetsgivare också möjlighet att följa upp hur händelsen påverkar de anställda och om till exempel ytterligare gruppsamtal i någon form, eller tillfällig personalförstärkning, behövs för att minska oro och rädsla. Om man informerar om vad som hänt på ett bra sätt minskar risken för ryktesspridning, ogrundad oro och rädsla på arbetsplatsen.

Arbetsanpassning och rehabilitering

Om den drabbade blir sjukskriven är arbetsgivaren skyldig att ordna med rehabilitering och arbetsanpassning i den omfattning som situationen kräver. Läs mer på sidorna om arbetsanpassning och rehabilitering. 

Arbetsanpassning och rehabilitering

Anmäl allvarliga olyckor och tillbud

Anmäl arbetsolyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket på www.anmalarbetsskada.se. Där kan du även anmäla arbetsskador till Försäkringskassan.

Anmäl arbetsskada, öppnas i nytt fönster

Följ upp det som hänt

Det är viktigt att arbetsgivare, skyddsombud och berörd personal efteråt följer upp vad som har hänt, orsaken till att det hände, och varför rutinerna inte fungerade. Rutinerna kanske behöver revideras och nya åtgärder sättas in för att undvika att något liknande inträffar igen.

Fördjupning om hot och våld

På den här sidan hittar du material som berör hot och våld i arbetslivet.

Lagstiftning

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter

Ensamarbete (AFS: 1982:3), föreskrifter

Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3), föreskrifter

Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), föreskrifter

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Broschyrer

Våld och hot inom omsorg och skola (ADI 522), broschyr

Kartläggning av riskerna för våld och hot inom omsorg och skolan (ADI 525), broschyr

Hot och våld inom vården (ADI 609), broschyr

Hot och våld inom detaljhandeln – utredning med handlingsplan (ADI 650), broschyr

Första hjälpen och krisstöd (ADI 534), broschyr

Checklistor

Kartlägg riskerna för hot och våld (ADI 553), checklista 

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-18