Fördjupning om innesluten användning av GMM

Här hittar du fördjupande information om innesluten användning av GMM som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

Ämnesrelaterade sidor

Användning av mikroorganismer

Lokaler och arbetsutrymme

Graviditet och amning

Personlig skyddsutrustning

Smittrisker i arbetsmiljön

Arbeta med arbetsmiljön

Luft och ventilation

Mer information om lagstiftningen

Regler och definitioner GMM, pdf, öppnas i nytt fönster

Föreskrifter från Arbetsmiljöverkets författningssamling

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Du hittar alla Arbetsmiljöverkets föreskrifter på sidan Föreskrifter.

Föreskrifter

Du hittar arbetsmiljölagen på sidan Arbetsmiljölagen.

 Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Broschyrer

Att välja personlig skyddsutrustning (ADI 489), broschyr

Vad gör du om du kommer i kontakt med blod? (ADI 408), broschyr

Varningsskylt för smittrisk

På vår sida om skyltar hittar du varningsskylt för smittrisk under rubriken varningsskyltar.

Skyltar

Länkar till andra aktörer

Arbetsmiljöverket svarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats, öppnas i nytt fönster

Gentekniknämndens informationssidor Genteknik.nu om lagstiftning, öppnas i nytt fönster

Jordbruksverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Läkemedelsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs- och vattenmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Kemikalieinspektionens webbplats, öppnas i nytt fönster

Verksamhetsbegreppet

En GMM-användning ingår alltid i en GMM-verksamhet, som utgör både en fysisk och organisatorisk hemvist, som behöver kunna identifieras och beskrivas av olika skäl. Det är till exempel viktigt att lokalerna (anläggningen) är lämpligt utformad och utrustad för de GMM-användningar som förekommer i verksamheten. Olika typer av GMM-verksamheter kräver olika slag av anläggningar och skyddsåtgärder i övrigt. Det är också viktigt att veta vem som leder GMM-verksamheten. Därmed kan ansvaret för egenkontrollen fördelas från verksamhetsutövaren, utan att det råder tveksamhet om vem som fått det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen inom den GMM-verksamheten.

Innan en GMM-verksamhet påbörjas måste den anmälas eller få tillstånd, beroende på vilken kategori den tillhör. Genom de uppgifter som lämnas till Arbetsmiljöverket vid detta tillfälle beskrivs GMM-verksamheten. Det är en förutsättning att man känner till avgränsningen för en GMM-verksamhet för att kunna identifiera vad som anmälts eller fått tillstånd, så att man inte behöver upprepa de uppgifter som redan lämnats, när man skall anmäla eller söka tillstånd för nya GMM-användningar inom denna GMM-verksamhet. 

En GMM-verksamhet:

  • bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
  • har en viss inriktning (till exempel laboratorieverksamhet eller djurverksamhet) och 
  • har en viss skyddsnivå (1, 2, 3 eller 4)

Ett par exempel på olika GMM-verksamheter

Undervisningsverksamhet

Undervisningsverksamhet kan förekomma på en gymnasieskola, på ett universitet eller en högskola och liknande. Undervisning betraktas som egen GMM-verksamhet om den sker utanför den ordinarie laboratorieverksamheten vid en universitetsinstitution, det vill säga om man har ren undervisningsverksamhet med elever. Om doktorander, praktikanter eller andra som kan sägas vara under utbildning deltar i den ordinarie laboratorieverksamheten, bör man vid utredningen och bedömningen av vilka skyddsåtgärder som behövs, ta hänsyn till att de eventuellt har mindre erfarenhet och kunskaper. GMM-verksamheten räknas fortfarande som samma laboratorieverksamhet, trots att det även förekommer utbildning i verksamheten.

Växtverksamhet

Om till exempel växtvävnader inne på ett laboratorium infekteras med agrobakterier räknas detta som laboratorieverksamhet. De genmodifierade växtcellerna räknas som GMM så länge de inte börjar differentieras, så att de kan betraktas som högre organismer. Om GMM, till exempel genmodifierade agrobakterier, används på växter i växthus är det en egen GMM-verksamhet (det vill säga växtverksamhet till skillnad från laboratorieverksamheten). Om å andra sidan växter har modifierats med hjälp av en GMM men odlas i ett växthus, sedan det säkerställs att det inte finns några GMM kvar i de genmodifierade växterna, är det GMO-verksamhet med växter, som hör till Jordbruksverkets tillsynsområde.

När behöver man anmäla eller söka tillstånd för en ny GMM-verksamhet?

Du behöver anmäla en ny GMM-verksamhet om du har bedrivit laboratorieverksamhet med en GMM och sedan vill använda samma GMM för att infektera djur eller växter eller odla den i en storskalig verksamhet. Om du flyttar din laboratorieverksamhet till nya lokaler (det vill säga en ny anläggning) behöver du anmäla eller ansöka om tillstånd för en ny GMM-verksamhet. Samma sak gäller om din GMM-verksamhet tas över av en annan verksamhetsutövare med ett annat organisationsnummer. Om du behöver tillämpa en högre skyddsnivå för en eller flera GMM-användningar, måste det också ske i en annan GMM-verksamhet som du kan behöva anmäla eller ansöka om tillstånd för.

Senast uppdaterad 2023-12-18