Allmänventilation

Allmänventilation behövs för att föra bort förorenad luft

Luftföroreningar kan tas om hand både av luftrenare och av ventilation. De föroreningar som finns kvar i luften efter eventuell luftrening måste föras bort med hjälp av ventilation. Ventilation innebär att den förorenade luften inomhus byts ut mot frisk uteluft. Om luften utomhus är förorenad kan den behöva renas genom, till exempel, ett filter.

Även om det finns luftrenare ställer 111 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) krav på att det finns ventilationssystem.

I skolor, kontor och liknande verksamhet där föroreningarna oftast avges utspritt i hela lokalen behövs bara allmänventilation. Genom en lämplig placering av till- och frånluft och med hänsyn taget till luftens temperatur och hastighet kan man se till att hela lokalen ventileras på samma sätt.

Allmänventilation behövs även när det finns processventilation i en lokal. Den behövs för att ta hand om de föroreningar från processerna som processventilationen inte fångar upp och de föroreningar som avges från människor och byggnadsmaterial.

Luften ska tillföras på ett sådant sätt att den inte orsakar drag. Det kan vara nödvändigt att förvärma uteluften. Oftast behövs fläktstyrd ventilation för att ge tillräckliga luftflöden utan att skapa besvärande drag och för att kunna förvärma luften.

Det finns dock inget krav på fläktstyrd ventilation i föreskrifterna för arbetsmiljön.  

Luftflödesbild i skolor och kontor, illustration                    

Luftflödet måste anpassas efter verksamheten

I skolor, kontor och liknande verksamhet är det framförallt människan själv, parfymer, byggmaterial och inredning som avger föroreningar. Det kan till exempel vara damm, pollen, pälsdjursallergen och kemiska föreningar. Vilken luktnivå som accepteras är oftast det som avgör hur mycket ventilation som behövs i skolor och kontor. Som anges på sidan om risker med dålig ventilation kan koldioxidhalten användas för att ta reda på om luftflödet är tillräckligt.

Risker med dålig ventilation

Industrier, slöjdsalar, kemilaboratorier och liknande är exempel på lokaler där luftföroreningar också kommer från farliga ämnen och processer. Läs mer om detta på sidan om processventilation.

Processventilation

För att ta hand om luftföroreningarna måste uteluft tillföras. Enligt 112 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) ska ventilationssystemet kunna tillföra ett uteluftsflöde på minst 7 liter per sekund och person vid stillasittande arbete i lokaler där personer vistas mer än tillfälligt. Till detta ska läggas minst 0,35 liter per sekund och m2 golvyta. Det första flödet krävs för att de flesta människor ska acceptera de lukter som kommer från människor. Det andra är vad som krävs för att ventilera bort emissioner från byggnadsmaterial och inredning. Som jämförelse kan nämnas att Boverkets byggregler anger 0,35 liter per sekund och m² som ett minimikrav för bostäder.

Hur mycket uteluft som behövs per person beror alltså på hur stor rumsarea varje person disponerar. I kontorsbyggnader kan det krävas ett uteluftflöde på ca 15 liter per sekund och person medan luftflödet i skolor och förskolor behöver vara ca 8 liter per sekund och person.

Under ett arbetspass ökar både föroreningshalten och koldioxidhalten. Om både antalet personer och uteluftflödet är konstant, kommer halterna av föroreningar och koldioxid så småningom att stanna vid en jämviktsnivå. Vid det uteluftflöde som krävs enligt föreskrifterna kommer jämviktsnivån för koldioxid att bli olika beroende på hur stor rumsyta varje person disponerar. I en skola, där man sitter förhållandevis tätt, blir den nivån ca 1 000 ppm. Genom att mäta koldioxidhalten kan man alltså få en uppfattning om den tillförda mängden uteluft är tillräcklig för att vädra ut föroreningarna.

Om personerna i lokalen ökar sin fysiska aktivitet så kommer de att avge både mer föroreningar och mer koldioxid. Det krävs då ett högre uteluftflöde för att hålla samma koldioxidnivå. Detta högre uteluftflöde krävs i sin tur för att ta hand om den ökade mängden föroreningar.

Luftflödet måste också utnyttjas effektivt

Kravet på uteluftflöde gäller under förutsättning att ventilationen är effektiv. Koldioxidhalten i luften där människor vistas beror också på ventilationens effektivitet. Om man har fullständigt omblandande ventilation kommer koldioxidhalten i vistelsezonen att vara densamma som i frånluften. Den så kallade luftutbyteseffektiviteten är då 50 procent.

Om koldioxidhalten är hög, trots högt luftflöde, kan det bero på att den tillförda luften utnyttjas dåligt. Man kan ha en ”kortslutning”, vilket innebär att en stor del av den tillförda uteluften går direkt ut med frånluften utan att komma rummet tillgodo. Luftutbyteseffektiviteten blir då låg. En orsak till detta kan vara att den tillförda luften är så varm att den stiger upp mot taket och aldrig sjunker ned i vistelsezonen.

Om man har ett ventilationssystem där uteluften tillförs med lite lägre temperatur än rumsluften, och nära golvnivå, kommer luften uppe vid taket att få en högre halt luftföroreningar och koldioxid än lägre ner. Om frånluften tas uppe vid taket kan luftutbyteseffektiviteten bli högre än 50 %.

I de allmänna råden till 111 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) står att luftutbyteseffektiviteten ska vara lägst 40 procent.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

En standard finns också

Värdet 7 liter per sekund och person anges även i standarden SS-EN 16798-1:2019. Där står att uteluftflödet 7 liter per sekund och person innebär att 80 procent av en normalbefolkning upplever luftkvaliteten som acceptabel när det gäller lukter från människor. Standarden utgår från försök med personer som kommer in i en lokal utifrån. För personer som redan befinner sig i lokalen krävs det lägre luftflöden för att nå samma acceptansnivå – eftersom man har blivit adapterad till situationen.

För att få lika stor acceptans för lukter från byggnadsmaterial och inredning, krävs det enligt standarden ett tillägg på: 

- 0,35 l/s och m² i byggnader med mycket låg avgivning av luftföroreningar. 
- 0,7 l/s och m² i byggnader med låg avgivning. 
- 1,4 l/s och m² i byggnader som inte har låg avgivning.

Uteluftsflödet 0,35 l/s och m², som anges i AFS 2020:1, är alltså enligt standarden lämpligt för byggnader med mycket låg avgivning av föroreningar. Det är byggnader där en ansträngning gjorts för att välja lågemitterande material, aktiviteter med avgivning av föroreningar är förbjudna och inga tidigare föroreningskällor (som tobaksrök) finns. Ett problem idag är att det inte finns någon standardiserad metod som anger vilken grupp olika material tillhör.

Köra ventilationen heltid efter renovering

Efter nybyggnad eller invändig renovering bör ventilationen gå kontinuerligt under det första året. Först därefter kan man börja sänka flödet när lokalerna inte används.

Se till att lokalen är ventilerad när arbetet påbörjas

Ventilationssystemet kan köras med reducerad kapacitet under de tider då inget arbete pågår. Alternativet är att starta ventilationen i så god tid att en hel luftomsättning hunnit ske innan arbetets början.

Luftflöden i industrier

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns inga värden för lägsta godtagbara luftflöden i industrilokaler angivna. För att bestämma lämpliga luftflöden behöver man utgå från den specifika lokalens föroreningsalstring, utformning och enligt vilka principer ventilationen byggts. Om det finns hygieniska gränsvärden för luftföroreningarna i lokalen påverkar dessa också luftflödesbehovet.

Exempel på rekommenderade värden

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) finns inga värden för lägsta godtagbara luftflöden i industrilokaler angivna. För att bestämma lämpliga luftflöden behöver man utgå från den specifika lokalens föroreningsalstring, utformning och enligt vilka principer ventilationen byggts. Om det finns hygieniska gränsvärden för luftföroreningarna i lokalen påverkar dessa också luftflödesbehovet.

Exempel på rekommenderade värden

I bilverkstäder förekommer exponering för många olika luftföroreningar varav en del är cancerogena. I de allmänna råden till föreskrifterna om arbete i motorbranschen (AFS 1998:8) finns följande förslag på luftflöden:

  • I lokal med mycket hög biltrafik: en luftväxling på lägst 7 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.
  • I verkstadslokal och biltvätt: en luftväxling på lägst 3,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.
  • I verkstadslokal med separat avgasutsug som ansluts till fordonet och följer detta hela tiden: en luftväxling på lägst 2 liter per sekund och kvadratmeter.

Arbete i motorbranschen (AFS 1998:08), föreskrifter

Överklagningsärenden

Det finns flera fall där ventilationskrav inom träindustrin har överklagats. Sådana ärenden har då bedömts av Arbetarskyddsstyrelsen eller regeringen. Här är exempel på tidigare beslut:

I snickerier har behovet av uteluft bedömts vara minst 2,5–3,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. I några överklagningsärenden med liten verksamhet och luftiga lokaler har dock ett uteluftsflöde på minst 1,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea bedömts vara tillräckligt. I hyvlerier har det ställts krav på ett uteluftsflöde på minst 2 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.

I de fall då processventilationen har varit i drift hela arbetsdagen och där frånluften har förts ut i det fria har ingen ytterligare frånluft krävts utan krav har då ställts på ”kontrollerad” tilluft.

Uteluftintag via maskinrum, öppna portar eller otätheter har inte godtagits. I ett fall där ingen verksamhet pågick under vintersäsongen bedömdes det att tilluften inte behövde vara fläktstyrd men att dragfrihet skulle kunna ordnas ändå.

Processventilation

Olika typer av ventilationssystem

Det finns olika typer av ventilationssystem: från enklare självdragssystem till mer avancerade fläktdrivna system med värmeväxlare. För att något ska räknas som ett ventilationssystem ska man ha gjort medvetna åtgärder för att främja luftväxlingen.

Även i en byggnad helt utan ventilationssystem får man en luftväxling men den sker genom otätheter i byggnadsstommen och kring fönster och dörrar. Har man däremot tagit upp speciella öppningar i byggnadsskalet, för att ta in och föra ut luft, kan man tala om ett ventilationssystem. Visserligen primitivt men likafullt ett system.

Det är i praktiken mycket svårt att inom industrin klara kraven på dragfri ventilation utan att ha fläktstyrd tilluftsventilation i verksamheter som pågår året runt.

Ibland kan det räcka med att frånluften är fläktstyrd och att tilluften kommer in via öppningar i byggnadens fasad. Då är risken emellertid stor att den tillförda uteluften skapar drag. Det beror på att den är ouppvärmd men också på att stora luftflöden kan komma in där man inte önskar det. Därför är luftintag via öppna portar eller fönster vanligen inte acceptabelt.

Var man sitter i lokalerna har betydelse för om man utsätts för drag från inkommande uteluft. Vid frånluftsventilation i kontor och skolor kan man ibland undvika detta genom att till exempel ta in luften bakom en radiator som förvärmer den luft som kommer in utifrån. Det möjliga flödet genom dessa är dock begränsat så det krävs att lokalerna är glest bemannade med relativt låga luftflöden per ytenhet.

Självdragsventilation, S-ventilation

Ett självdragssystem innehåller inga fläktar. Luftväxlingen genom byggnaden åstadkoms genom naturligt skapade tryckskillnader. Tryckskillnader över byggnadens ytterväggar uppkommer dels genom temperaturskillnader mellan inom- och utomhusluft, dels av vinden kring byggnaden. De temperaturberoende tryckskillnaderna förstärks om det finns en värmekälla i byggnaden, till exempel en ved- eller oljepanna, som har sin rökgaskanal i samma murstock som ventilationskanalerna.

Alla byggnader har självdrag oavsett om de är byggda för detta eller inte. Om självdrag ska kunna fungera bör det finnas frånluftskanaler. De ska utgå från bland annat skrivarrum och toaletter och mynna i en ventilationsskorsten så högt ovanför byggnaden som möjligt. Byggnadsskalet bör vara tätt men innehålla speciella uteluftsventiler i ytterväggen till kontorsrum och sammanträdesrum.

Rena självdragssystem byggs numera sällan men självdraget är en viktig del i så kallade hybridsystem. Du hittar mer information om hybridsystem längre ner på denna sida. I industrilokaler med krav på processventilation är det oftast omöjligt att få det att fungera med endast självdrag.

Fördelen med självdrag är att det är ett enkelt system som i sig inte ger något störande ljud.

En nackdel är att ventilationsflödet varierar med yttre förhållanden. Under sommarhalvåret blir luftflödet lägre, speciellt under varma, vindstilla dagar. Eftersom uteluften kommer in via fasaden kan den sommartid vara varm och bidra till höga temperaturer inomhus. Under vinterhalvåret kan draget ge problem eftersom uteluften kommer in ouppvärmd. När det är riktigt kallt ökar dessutom luftflödet vilket försvårar problemet. Det kan till viss del avhjälpas om uteluftsventilerna utformas så att de stänger mer och mer ju kallare det blir ute.

En annan nackdel med självdragsventilation är att det är svårt att styra hur luften fördelas mellan olika rum i byggnaden. Det är också svårt att återvinna energi ur den luft som lämnar byggnaden.

Frånluftsventilation, F-ventilation

Ett frånluftsventilationssystem består av fläktar och ett kanalsystem som suger ut luft från till exempel skrivarrum, toaletter och pentryn. Det förekommer i både skolor och kontorsbyggnader. I industrilokaler utgör processventilationen en del av frånluften. Övrig frånluft tas i närheten av förorenande processer.

Om processventilationen är i gång hela arbetsdagen, och har tillräckligt stort frånluftsflöde som leds utomhus, fungerar den som frånluft för allmänventilationen. Det räcker då med att uteluften tillförs på ett acceptabelt sätt. Om all processluft återcirkuleras, eller om processventilationen bara är i drift en del av dagen, behövs separat frånluft för allmänventilationen.

I ett frånluftssystem kommer uteluften in på samma sätt som vid självdrag, det vill säga genom speciella uteluftventiler i yttervägg eller otätheter. Fördelen jämfört med ett rent självdragssystem är att luftflödet kan hållas konstant oavsett växlingar i utomhustemperatur och vind samt att det går att återvinna värme ur den luft som lämnar byggnaden. Det går även att till viss del filtrera den inkommande uteluften.

Nackdelen med F-ventilation är densamma som för självdragsventilation med risk för drag. Precis som vid S-ventilation är det också svårt att styra hur luften rör sig i byggnaden. Systemet alstrar dessutom mer ljud än självdragsventilation gör.

Från- och tilluftsventilation, FT-ventilation

I FT-ventilation har frånluftssystemet kompletterats med fläktar och kanalsystem som för in uteluft till de rum där människor oftast vistas. Det kallas fläktstyrd tilluft.

Fördelen jämfört med F-ventilationen är att man bättre kan styra hur luften rör sig i byggnaden samt att man kan förvärma och filtrera den uteluft som tas in.

Nackdelarna är att systemet fungerar dåligt om byggnaden inte är tät. FT- ventilationen är en så kallad balanserad ventilation som innebär att trycket inomhus blir ungefär detsamma som utomhus. Om byggnaden är otät ger det möjlighet för naturliga drivkrafter att påverka flödena och flödesbilden i byggnaden. En annan nackdel med FT-ventilationen är att kanaldragningarna tar stor plats. Det finns också en risk för att uteluften påverkas negativt under transporten genom långa kanaler. Det kan till exempel hända om det finns fukt i kanalerna som ger en mikrobiologisk tillväxt, eller om kanalerna inte hålls rena.

Ett sätt att minska behovet av kanaler är med decentraliserad ventilation, som innebär att varje rum har ett eget FT-aggregat med värmeväxlare.

FTX-ventilation

FT-ventilation är numera alltid försedd med värmeväxlare och kallas då FTX-ventilation. Värmeväxlaren kan till exempel vara en plattvärmeväxlare eller en roterande värmeväxlare.

Roterande värmeväxlare ger den högsta verkningsgraden men har den olägenheten att en del av de gasformiga ämnena i frånluften, samt partiklar som är svävande, läcker över till tilluften. De är därför olämpliga för frånluft från till exempel kök och rökrum samt industriella processer som svetsning. Roterande värmeväxlare bör inte heller användas i de fall man använder sig av ozonrening i frånluftskanalen. Det förekommer till exempel i storkök.

Hybridventilation

Hybridventilation innebär en blandning av självdragsventilation och någon typ av fläktstyrd ventilation. Det innebär att naturligt skapade tryckskillnader utnyttjas under de perioder då det är möjligt medan fläktstyrd ventilation tar över till exempel under sommarhalvåret. Hybridsystem är oftast utformade så att luften tas in genom olika typer av kulvertar där den kan förvärmas. Detta är viktigt för att undvika problem med drag.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Bild på omsaget av föreskriften "Arbetsplatsens utformning afs 2020:1"
Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning. Nytt är bland annat regler om byggherrars, Bas-P:s och projektörers ansvar för arbetsmiljön på den färdiga arbetsplatsen och skärpta regler om tillgänglighet.

Friska fläktar (ADI 550), broschyr

Omslagsbild Friska fläktar  (ADI 550)
I den här broschyren kan du som arbetar med att hantera hälsofarliga ämnen läsa om hur du får en bra luftkvalitet. Ventilation är ett sätt att hålla koncentrationen av luftföroreningar på en acceptabel nivå.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-02-17