Belasta rösten rätt

I en del arbeten använder man rösten väldigt mycket. Dåliga röstförhållanden kan leda till att röststörningar utvecklas med symptom som rösttrötthet, smärta i halsen, svag röst och heshet.
placeholder image

Rösten som arbetsverktyg

Att ha en röststörning betyder att rösten inte fungerar på ett bra sätt eller att rösten inte håller för de krav som ställs på den i arbetet. Om problem med rösten uppkommer i arbetet är det en arbetsrelaterad röststörning och kan anses vara en arbetssjukdom. Problemen kan också vara orsakade av en sjukdom som inte är direkt kopplad till yrket, men oavsett orsak så är det viktigt att se till att arbetsmiljön är lämplig för rösten - särskilt om kraven på att använda rösten i yrket är stora.

Det finns många yrken där rösten används professionellt, till exempel:

  • Lärare, (inom förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet)
  • Militärer
  • Personal på kundservicecenter
  • Service-, omsorgs- och försäljningsarbetare
  • Sångare
  • Skådespelare
  • Präster.

Vanliga symtom på röststörning  

  • Heshet
  • Ansträngdhet
  • Rösttrötthet
  • Känsla av att något sitter i halsen
  • Harklingsbehov
  • Att rösten inte bär
  • Att rösten är svag
  • Svårigheter att höras i bullriga miljöer
  • Sveda och värk i halsen.

Problem med rösten kan leda till att man till exempel undviker att tala, väljer bort arbetsuppgifter, får nedsatt arbetsförmåga, drar sig undan umgänge med andra människor, eller inte kan arbeta eller måste byta arbetsuppgifter.

Arbetsgivarens ansvar att förebygga röststörningar

Det är arbetsgivarens ansvar att ta reda på om arbetstagare riskerar att drabbas av problem med rösten i arbetet. En undersökning av förutsättningarna för tal bör vara en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där en fungerande röst är viktigt. 

Det har stor betydelse för rösten hur den omgivande arbetsmiljön ser ut och vilka hjälpmedel som finns att använda. I riskbedömningen bör arbetsgivaren ta med frågor om hur länge, hur ofta och hur starkt den anställda behöver använda sin röst. Arbetsställningar är också viktiga att bedöma utifrån ett röstergonomiskt perspektiv. Det finns en checklista för röstergonomi

Röstergonomi, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Faktorer i arbetsmiljön som påverkar rösten

  • Stora krav på rösten, den anställda behöver tala mycket, starkt eller länge
  • Möjlighet att vila rösten under arbetsdagen
  • Bakgrundsbuller
  • Akustiken i rummet/lokalen
  • Luftkvalitet
  • Arbetsställning
  • Stress
  • Om det finns tillgång till mikrofon och högtalare.

Bullriga miljöer är mer ansträngande för rösten På många arbetsplatser är det ljudnivån från aktiviteter och verksamheten som stör talkommunikationen mest. Det kan till exempel handla om:

  • andra röster 
  • skrap från möbler och föremål
  • musik
  • teknisk utrustning (maskiner, datorer, telefoner, skrivare och dylikt)
  • barns lek, prat och skrik inom förskola och fritidshem.

För att höras bra behöver rösten vara cirka 10-15 dB(A), i dagligt tal decibel, starkare än bakgrundsbullret. Det innebär att ju högre bullret är, desto mer måste den som talar höja rösten. En bullernivå på cirka 55 dB(A) anses acceptabelt för att talkommunikationen ska fungera utan att individerna ska behöva anstränga sina röster. Det kan jämföras med gränsvärdet för daglig bullerexponering avseende risk för hörselskada, som ligger på 85 dB(A).

Stress kan påverka rösten negativt

Upplevelse av stress kan ha en negativ inverkan på rösten. Kroppen reagerar på stress genom att till exempel pulsen och blodtrycket ökar, musklerna spänns och andningen blir ytligare. En kropp med spänningar ger en spänd röst. För att ha en röst som bär behöver kroppsställningen vara ledig och avspänd, så att andningen kan fungera utan att man behöver tänka närmare på den.

Förebygg röstbesvär

Röstergonomi definieras som alla åtgärder som förbättrar förutsättningarna för en bra talkommunikation och fokuserar framför allt på förutsättningarna för den som talar, men också på hur den som lyssnar kan uppfatta det som sägs. Åtgärderna kan vara både tekniska, organisatoriska och individuella, i olika kombinationer.

Tekniska lösningar minskar belastningen på rösten

Ett sätt att minska röstbelastningen mellan personer som befinner sig i samma rum är att använda mikrofon och högtalare för att förstärka rösten. De som lyssnar kan koncentrera sig bättre när de inte behöver anstränga sig för att höra det som sägs, och de som talar behöver inte höja rösten för att höras.

När man pratar på distans, till exempel i telefon eller via videosystem, kan ett bra headset minska ansträngningen för rösten. Om den som talar hörs bra kan rösten användas skonsamt och effektivt.

Ett högtalarsystem kan inte kompensera för en dålig rumsakustik. Rumsakustiken kan också behöva åtgärdas.

Organisera arbetet så att rösten får vila

Om rösten får vila efter en viss röstaktivitet återhämtar den sig för det mesta ganska snabbt. När vi samtalar med någon vilar vi rösten när den andra personen talar. Dessa återkommande, korta pauser kan ofta räcka som återhämtning. 

I röstkrävande arbeten ser röstanvändningen olika ut beroende på vilken verksamhet det är. Tiden man talar varierar, förhållanden i arbetsmiljön är olika och hur den som talar använder rösten är också beroende av vilken verksamhet det handlar om. Det behövs variation i arbetet så att arbetstagaren får en balans mellan röstaktivitet och röstvila.

Viktigt att variera arbetsställningen

Det är viktigt att arbetsställningen är varierad och avspänd för att rösten ska fungera så bra som möjligt. De kroppsdelar som är särskilt viktiga för att andning och röst ska fungera optimalt är buk, mellangärde, rygg, bröstkorg, hals, axlar, nacke och käke.

Kunskaper och röstträning

När arbetet innebär att den anställda talar en stor del av arbetstiden bör arbetsgivaren se till att arbetstagaren inte får besvär med rösten genom att ge instruktioner och möjlighet att träna in lämplig talteknik, röstläge och hållning. Det är viktigt att nyanställda också får denna information vid introduktionen. Om det behövs ska det finnas utrustning och hjälpmedel för att underlätta för arbetstagaren. Det kan behövas instruktioner om hur tekniska hjälpmedel används, och vilken hjälp som finns att få om den tekniska utrustningen inte fungerar som den ska.

Den anställda bör ha tillräcklig kunskap för att kunna ta tidiga signaler på överbelastning av rösten på allvar. Arbetsgivaren behöver följa upp om gällande rutiner och instruktioner är aktuella och tillräckliga, och se till att instruktionerna följs. Det kan ske inom ramen för den uppföljning som arbetsgivaren ska göra enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Få hjälp vid röstbesvär

En person som har problem med sin röst söker ofta hjälp hos sin vårdcentral och blir främst remitterad till en öron-näsa-hals-läkare. Arbetsgivaren involveras sällan, trots att orsaken till besvären finns på jobbet. En logoped med speciella arbetsmiljökunskaper, en akustiker, en ergonom eller arbetsmiljöingenjör med speciella kunskaper inom röstergonomi kan vara till hjälp för arbetsgivaren.

Fördjupning

Checklista röstergonomi

Ladda ned checklista för röstergonomi, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Föreskrifter

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Buller (AFS 2005:16), föreskrifter

Rapport om röstergonomi

Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi (RAP 2011:6) 

Broschyrer om buller

Bort med bullret - en bra ljudmiljö lönar sig (ADI 598), broschyr

Buller och hörselskydd (ADI 344), broschyr

Mät buller med din mobil

Mät buller på din arbetsplats med hjälp av Arbetsmiljöverkets bullerapp.

Mät buller med din mobiltelefon

Läs mer på våra sidor som handlar om buller.

Buller

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. 

Har du en fråga, vill anmäla missförhållanden på en arbetsplats eller ge oss tips om arbetsplatser där arbetsmiljön inte är bra? Kontakta oss via vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-18