Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

På den här sidan finns information om arbetsmiljörisker som kan uppstå på grund av mikroorganismers aktivitet, till exempel organiskt damm, toxiner, gasbildning, mögelsporer och vissa smittor. Sidan vänder sig till dig som är arbetsgivare, ensamföretagare och arbetstagare på arbetsplatser där det finns sådana arbetsmiljörisker.
Traktor på åker

Vad är riskerna med mikroorganismer?

Ibland kan de mikroorganismer, till exempel mögel, virus och bakterier, som förekommer på arbetsplatser ge olika hälsobesvär. Exempel på sådana hälsobesvär är infektionssjukdomar, infekterade sår, lungproblem eller allergier. Mikroorganismer kan också orsaka andra arbetsmiljörisker som gasutveckling, halka eller syrebrist. Det går ofta att förebygga hälsobesvär eller mikrobiologisk aktivitet genom att i första hand ta bort mikroorganismerna helt. Om det inte går ska man vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Vilka yrken innebär risker med mikroorganismer?

Det finns flera olika typer av arbetsplatser som kan vara berörda av informationen på den här sidan. Här listar vi några av dem:

  • lantbruk – smitta, mögelpåverkan och mikrobiologiskt producerade giftiga och explosiva gaser
  • hus och lägenheter som saneras eller rivs – mögelpåverkan
  • avloppsanläggningar – smitta, bakterietoxiner (gifter) och mikrobiologiskt producerade giftiga och explosiva gaser
  • utomhusarbetsplatser – smitta och mögel.

Läs mer om våra grundläggande begrepp för mikrobiologi

Den här sidan innehåller information om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker, AFS 2018:4. Risker som kan leda till allergier eller toxiska effekter och som orsakats av mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer hanteras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19.

Smittrisker (AFS 2018:4)

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)

Mer information om byggnadsrelaterade hälsobesvär och smittrisker i arbetsmiljön på vår webbplats

Byggnadsrelaterade hälsobesvär eller det som kallas för ”sjuka hus-sjuka” kan ibland ha mikrobiologiska orsaker. Du kan läsa mer om detta på sidan Inomhusmiljö och hälsobesvär.  Det finns också en sida om de mikrobiologiska arbetsmiljörisker som vi kallar för Smittrisker i arbetsmiljön.

Inomhusmiljö och hälsobesvär

Smittrisker i arbetsmiljön

Grundläggande begrepp

Mikroorganismer är bland annat bakterier, virus, mögel och andra mikrosvampar samt endopatogena parasiter som malariaparasiten. I föreskrifterna om smittrisker räknas även cellkulturer av högre organismer som mikroorganismer. Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismerna och som kan medföra allergier och toxiska effekter betraktas däremot som en kemisk riskkälla. Bestämmelser om kemiska riskkällor finns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19).

I föreskrifterna om smittrisker delas mikroorganismer eller smittämnen in i fyra riskklasser, beroende på förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga konsekvenserna av en infektion kan bli för människor. Smittämnen är sådana mikroorganismer som kan orsaka infektion hos människor. Smittämnen klassificeras i riskklasserna 2–4.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2019-12-10