Arbete under jord, i tunnlar, brunnar och rör

Arbeten som utförs under jord kan vara tunnelarbete eller arbeten med rör och brunnar.

Arbeten som utförs under jord innebär ofta många olika slags risker, till exempel: 

  • risk för ras
  • risk för instängning
  • risk för syrebrist
  • risk för luftföroreningar
  • risker med mobila maskiner
  • mörker
  • sprängning
  • ergonomiska risker på grund av begränsat arbetsutrymme och ev. manuell hantering
  • arbete med hälsoskadliga ämnen. 

Därför krävs bland annat god planering av stabiliserande åtgärder och ventilation, möjlighet till utrymning och undsättning av nödställd, att risker runt maskiner förebyggs, tillräcklig belysning, säkerhetsåtgärder inför sprängning, behov av brandbekämpning, planering av arbetstid och arbetsrotation vid begränsat arbetsutrymme,  att maskinell arbetsutrustning används i så stor utsträckning som möjligt och att behovet av särskild personlig skyddsutrustning utreds. 

Förstärkning av tunnlar och rensning av berg 

När tunnel- och bergarbeten utförs finns en rasrisk. För att motverka ras utförs regelbundna kontroller och rensning av berget. Kontroller och rensning av berg ska utföras av personal med särskild kompetens. I många fall behöver berget förstärkas.

Vid bergarbete förstärker man bland annat med särskilda bergsbultar eller genom att spruta någon form av sprutbetong på berget. Det är viktigt att sprutbetongen får tid för att torka och att särskilda kontroller görs innan personal får uppehålla sig i nyförstärkta arbetsområden. De som utför förstärkningsarbeten, och andra som uppehåller sig inom ett område med rasrisk, ska använda en maskin med ett särskilt förstärkt skyddstak som skyddar mot ett ras. I bruksskedet behöver förstärkningar kunna kontrolleras regelbundet.

Luftföroreningar under jord

Vid sprängning eller användning av arbetsfordon, maskiner och kemiska ämnen under jord ska man särskilt tänka på riskerna för olika slags luftföroreningar som ett begränsat utrymme ger.

Regelbundna kontroller ska göras av luftens kvalitet till exempel med hjälp av direktvisande instrument och/eller med stationära mätningsinstrument som varnar vid luftföroreningar av till exempel kvarts och kolmonoxid. 

Enbart dieseldrivna motorer får användas under jord. Fordonens avgasrening ska regelbundet undersökas. Vid stationära arbeten ska i första hand eldrivna maskiner väljas, för att minimera avgaserna. Om en lastbil till exempel har en kran som används regelbundet bör denna kunna ställas om till eldrift när den används stationärt. Särskilda så kallade hyttfilter kan också krävas till vissa arbetsfordon för att minimera riskerna med kvartsdamm.

Radon - risk vid underjordsarbete

Radon är ytterligare en risk som finns vid underjordsarbete. På arbetsställen under jord ska radonhalten mätas. Radon räknas som joniserande strålning och ska finnas beskriven i arbetsmiljöplanen.

Brand och utrymning vid tunnelarbete

Brand är en av de allvarligaste riskerna vid tunnelarbete. Det krävs därför en plan för utrymning. Utrustning som ska finnas är

  • flyktmasker
  • brandsläckningsutrustningar i fordon och vid olika platser i tunneln
  • tillgång till en räddningskammare om utrymningsvägen är lång. 

Det förebyggande brandskyddsarbetet blir särskilt viktigt under jord. I det ingår

  • introduktion av nya arbetstagare
  • utrymningsövningar
  • kontroller av förvaring av brandfarligt material
  • regelbundna kontroller av fordons bränsleledningar och mycket annat.

Vid de flesta underjordsarbeten kan särskild samordning krävas med den lokala räddningstjänsten för att säkerställa möjlig brandbekämpning och evakuering av nödställda.

För en säker utrymning och lokalisering av nödställda krävs därför ett system som talar om vilka som befinner i tunneln och var. Idag finns elektroniska passagesystem med särskilda positioneringsfunktioner som Arbetsmiljöverket ofta ställer krav på.

Rörläggning - helt eller delvis under jord

Det finns ett flertal andra arbeten som utförs helt eller delvis under jord. Det kan vara arbeten med VA-rör, fjärrvärmerör, installationsrör eller förstärkning av marken med mera.

Rörläggningar kan innebära att personer helt eller delvis utför arbeten i eller runt rören som kan vara mycket riskfyllt. Det kan  

  • vara trångt
  • finnas risk för ras
  • finnas risker med att man inte får luft för att andas eller att luften är förorenad.

Arbetena innebär oftast också att man använder olika slags maskiner och annan teknisk utrustning som kan innebära risker vid

  • lyft
  • borrning
  • läckage av kemikalier eller tryckluft.

Arbetena kräver en mycket noggrann planering och identifiering av vilka olika slags risker som arbetsmetoder och maskiner kan innebära för arbetstagarna, både enskilt och tillsammans.

Idag utvecklas material och tekniska hjälpmedel inom detta arbetsområde. På sikt kan det minimera de manuella arbetena i och runt rör. Det är därför viktigt att tidigt undersöka och arbeta utifrån det arbetsmiljölagen säger: ”att ta hänsyn till arbetets natur och den tekniska och sociala utvecklingen i samhället”.

Projektörernas val av metod och teknik är exempel på det som styr förutsättningarna för arbetet. Oacceptabla arbetsförhållanden har tidigare kunnat konstateras i samband med utbyte av gamla vattenrör och dödsfall har förekommit i samband med arbete i fjärrvärmerör. 

Föreskrifterna gäller berg- och gruvarbete och prospektering efter malm och mineral. De tar upp risker och åtgärder mot ohälsa och olyckor, till exempel lämpliga arbetsmetoder, utrustning, ventilation och utrymning.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2019:9), föreskrifter

Föreskrifterna om hygieniska gränsvärden gäller i alla verksamheter där luftföroreningar förekommer. Luftföroreningar kan vara allt från kvarstdamm till gaser. Gränsvärden finns för drygt 500 olika ämnen.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

 

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-04-14