Branscher med mikrobiologiska arbetsmiljörisker

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker kan finnas i många olika branscher och i olika arbetsmiljöer.

Några exempel på branscher är:

  • Sjukvård, ambulansverksamhet,provtagningsenheter etc.
  • Särskilt boende, hemtjänst etc.
  • Laboratorier där man inte diagnosticerar smittor men tar prover på människor eller djur
  • Veterinär verksamhet och annan djurvård
  • Barnomsorg
  • Lantbruk
  • Polis, brandkår, kriminalvård
  • Omhändertagande av avlidna
  • Skönhetsvård, piercing- och tatueringsverksamhet.

Risker för smitta eller för stick- och skärskador förekommer oftare inom vissa branscher, till exempel inom sjukvården och omsorgen, och under särskilda arbetsmoment. Här finns kortfattad information om åtgärder mot smittrisker och stick- och skärskador i några branscher.

Smitta vid djurskötsel, djursjukvård och annan kontakt med djur

Skötsel och vård av djur innebär ofta så nära kontakt, att det finns risk för att smitta överförs från smittförande djur. För att skydda arbetstagare bland annat inom djurens hälso-och sjuk­vård, finns det särskilda hygienregler.

Mer information om hur god hygienisk arbetsmiljöpraxis minskar riskerna för smitta hittar du på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker.

Förebyggande åtgärder mot smittrisker 

När man arbetar med djursjukvård använder man ibland kanyler, skalpeller och andra vassa föremål. De regler som finns för att förebygga stick-och skärskador vid arbete med människor gäller även för verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård. Du hittar mer information om åtgärder för att förebygga stick- och skärskador på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker.

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor kallas zoonoser.

Du hittar mer information om zoonoser på sidan om fördjupning om smittrisker i arbetsmiljön.

Fördjupning om smittrisker i arbetsmiljön

Smitta och risk för stickskada i laboratorier

Det är inte bara i laboratorier där man diagnosticerar eller använder smittämnen som det kan finnas risk för smitta eller risk för stick- och skärskador. Smittrisk och risk för stick- eller skärskador förekommer till exempel i:

  • kliniska laboratorier där man hanterar blod och andra kroppsvätskor från människor eller djur
  • forsknings- och utvecklingslaboratorier där man hanterar prover från människor eller djur
  • mikrobiologiska laboratorier för diagnostik av smittämnen – läs mer om användning av mikroorganismer på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

Den som utför undersökningar av prov från människor eller djur i ett laboratorium riskerar att utsättas för smitta. Oavsett om proven kommer från konstaterat smittade djur eller människor bör man behandla alla prover som om de vore smittade. Man ska tillämpa god hygienisk arbetsmiljöpraxis såväl som god mikrobiologisk praxis.

När man bedömer vilka skyddsåtgärder som behövs, ska man följa åtgärdstrappan och i första hand isolera smittämnena vid källan eller helt ta bort dem om det går. Försök så långt som möjligt använda metoder som innebär minimal hantering av smittämnen.

Tekniska åtgärder som behövs kan vara stänkskydd, mikrobiologisk säkerhetsbänk eller inkapsling av provet. Om man måste använda kanyler eller andra vassa föremål, ska man använda sticksäkra produkter.

Engångshandskar är ofta en bra barriär mot stänk från provmaterialet. Ibland behövs också annan personlig skyddsutrustning som andningsskydd eller skyddskläder.

Tabell 1 i bilaga 3 C innehåller olika skyddsåtgärder som tillämpas på olika skyddsnivåer. Skyddsnivån har att göra med smittämnenas riskklass och smittväg. I tabellen finns skyddsåtgärder som måste tillämpas i laboratorier där man använder smittämnen. Tabellen kan också ge vägledning om vilka skyddsåtgärder som behövs i laboratorier där det finns smittrisk, men där man inte använder smittämnena, till exempel i kliniska laboratorier.

Du hittar mer information om tabeller, skyddsnivåer och riskklasser på vår sida om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

Du hittar mer information om god mikrobiologisk praxis i avsnittet om god hygienisk arbetsmiljöpraxis på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker. Du hittar mer information om principen för hur man väljer åtgärder under rubriken Åtgärdstrappan – planera ditt arbete på samma sida.

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

Du hittar också information om mikrobiologiska säkerhetsbänkar på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

Förebygg stick- och skärskador inom tandvården

Vid arbete inom tandvården kan man komma i kontakt med blod och andra kroppsvätskor från människor. Därför ska man arbeta enligt god hygienisk arbetsmiljöpraxis. Det innebär bland annat att använda plastshandskar, plastförkläde och vid behov stänkskydd.

Sticksäkert arbetssätt inom tandvården

Vid vissa moment inom tandvården använder man vassa föremål som kanyler och sonder, och det finns risk att man sticker eller skär sig. Om en stick- eller skärskada uppkommer så kan det finnas risk för att smittas av en blodburen smitta. Det kan även finnas andra smittämnen i munhålan, till exempel bakterier som kan ge allvarliga infektioner. Reglerna om att arbeta på ett sticksäkert sätt och att personalen ska få utbildning i hur man arbetar säkert gäller även inom tandvården.

Vassa föremål ska vara försedda med integrerad säkerhetsfunktion, ett så kallat stickskydd, vilket innebär att stickskyddet sitter ihop med det vassa föremålet. Stickskyddet ska aktiveras efter användning. Inom tandvården finns det vassa föremål som är försedda med ett stickskydd som kan inaktiveras och därmed exponera den använda kanylen. Syftet är då att kunna ge samma patient mer bedövning under pågående behandling. För att uppfylla reglerna får den använda kanylen bara exponeras i direkt kontakt med patienten. Så fort behandlingen är avslutad ska stickskyddet aktiveras och den använda kanylen ska läggas direkt i behållaren för stickande och skärande avfall. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad eller att räcka över den till en annan person. Det är absolut förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl.

Observera att man bara får använda produkter utan stickskydd om det inte går att köpa en sådan produkt med stickskydd.

Lantbruksarbete

De som arbetar inom lantbruket kan bli utsatta för smittämnen från djur på olika sätt:

  • genom direktkontakt med egna djur eller skadedjur i miljön
  • genom kontakt med avföring, hår, fjädrar och annat material från de egna djuren
  • genom kontakt med avföring, hår, fjädrar och annat material från skadedjur i miljön.

Zoonoser smittar från djur

Djuren behöver inte vara sjuka själva för att kunna smitta och orsaka infektionssjukdomar, så kallade zoonoser, hos människor. Exempel på smittämnen som kan förekomma är olika salmonellatyper, kolibakterier som EHEC, campylobakter och bakterier som orsakar Q-feber.

Även om det är ovanligt kan det också dyka upp mjältbrand bland främst nötkreatur. I flera av våra grannländer har man hittat MRSA på lantbrukets djur. Det är fortfarande ovanligt i Sverige, men kan förekomma.

Djupa sår kan innebära risk för stelkramp

Det är vanligt att man får sår när man arbetar inom lantbruket. Såren kan bli infekterade med bakterier som finns i omgivningen. Djupa sår kan innebära risk för stelkramp som orsakas av en bakterie som finns i jorden.

Det finns fler risker än bara smitta

I damm från djurstallar kan det också finnas mikroorganismer som följer med hudflagor, hår, fjädrar och avföring, som kan orsaka överkänslighetsreaktioner.

I gödselbrunnar kan mikroorganismer bilda giftiga gaser och förbruka syre vilket kan medföra risk för kvävning.

Mer information hittar du på sidan om mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker.

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

Arbete med försöksdjur

Laboratoriepersonal som hanterar försöksdjur eller utför undersökningar av prover med humant eller animalt ursprung är ofta utsatta för smittrisker även om de inte odlar smittämnen.

Ibland kan försöksdjur bära på smittämnen som man är ovetandes om. Ett sådant exempel är herpes B-virus på apor. Infektion med herpes B-virus är väldigt ovanligt hos människor men kan ge mycket allvarliga sjukdomar.

Vid arbete med försöksdjur kan det förekomma damm i stora mängder. Dammet i sig är retande för luftrören men innehåller också många ämnen som i sig är skadliga för hälsan. Exempelvis kan strö innehålla mikroorganismer och deras produkter som mögelgift och andra skadliga ämnen. Djurepitel finns i dammet i stora mängder och kan orsaka allergier. Du hittar mer information om damm på sidan om mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologska arbetsmiljörisker.

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

För den som använder mikroorganismer i till exempel forskning, inklusive djurförsök, finns särskilda bestämmelser. Du hittar mer information om detta på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-11-22