Manuell hantering

Med manuell hantering menar vi att lyfta eller bära en börda, att skjuta eller dra ett föremål. Det krävs kraft för att utföra arbetet, och om kraften som krävs blir för stor för någon av kroppens delar som muskler, senor eller leder kan det uppstå skador. Ländryggsbesvär är vanliga, men även besvär i skuldror och axlar kan uppstå vid manuell hantering.

Undvik tung manuell hantering så långt det går. Olika slag av arbetsutrustning är ett alternativ för att minska den manuella hanteringen. Men det går också att göra organisatoriska förändringar som kan minska risken för besvär.

För att bedöma risker vid manuell hantering finns det stöd i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2 sidan 38 och 39 samt i broschyren Bedöm risker vid manuell hantering - lyfta/bära och i broschyren Bedöm risker vid manuell hantering - skjuta/dra.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Bedöm risker vid manuell hantering - lyfta/bära (ADI 627), broschyr

Bedöm risker vid manuell hantering - skjuta/dra (ADI 668), broschyr

Lyftarbete

Vid tunga lyft är ländryggen särskilt utsatt, men även övriga delar av kroppen löper risk att skadas. Om lyft kombineras med sneda, böjda eller vridna arbetsställningar är risken för skada stor. Tunga lyft ska undvikas eftersom det finns risk för akut överbelastning redan vid ett enstaka lyft. Manuella lyft av bördor som väger mer än 25 kg ska normalt inte förekomma. Ett enstaka lyft på 25 kg kan man göra om bördan hålls nära kroppen och arbetsställningen är bra.

I det dagliga arbetet är det inte alltid lätt att hålla bördan nära kroppen och lyften blir ofta fler. Då är det olämpligt att hantera bördor som är tyngre än 15 kg.

För att bedöma risken med ett lyft måste man ta hänsyn både till bördans vikt och avståndet till bördan. Hur ofta lyften förekommer och hur länge lyftarbetet pågår under arbetsdagen är också faktorer att ta med i bedömningen. 

För att undvika tunga lyft kan man ha rullande hantering eller använda tekniska hjälpmedel. 

Inom vården och omsorgen kan man genom kommunikation och handledning få vårdtagaren att själv vara aktiv och utföra förflyttningen, eller så använder man lyfthjälpmedel när det inte går.

Skjuta- och dra-arbete

Att skjuta och dra kan innebära risk för överbelastning av bland annat skuldror och axlar, men det finns också risk för olyckor genom till exempel klämning eller påkörning. Den belastning som en person utsätts för vid denna typ av arbete beror på 

  • bördans vikt
  • hur länge arbetet utförs
  • hur ofta arbetet utförs
  • friktionen mot underlaget
  • vilken typ av hjälpmedel/arbetsutrustning som används
  • arbetstagarens arbetsteknik.

Risken för skada ökar om grepphöjden avviker från armbågshöjd eller om det inte går att använda tvåhandsfattning.

Påverkande faktorer

Tidspress i samband med manuell hantering ökar risken för skador då stress dels ökar spänningen i kroppen, dels ökar risken för slarv. Men det finns även andra faktorer som har betydelse för att bedöma risken och förebygga skador. Arbetstagaren bör veta ungefär hur mycket bördan väger för att kunna anpassa kraften och bördan ska kunna greppas med stadiga och bra grepp så att den inte glider ur händerna. Om en börda ska förflyttas ska underlaget vara jämt och halkfritt. Arbetstagaren måste kunna se var han eller hon sätter ner fötterna, det vill säga bördan får inte vara så skrymmande att sikten skyms. Också klimatet påverkar belastningen på kroppen.

Vid all manuell hantering är det viktigt att ta hänsyn till:

  • tidspress
  • greppbarhet
  • arbetsutrymme
  • arbetstagarens förutsättningar
  • underlagets beskaffenhet
  • vikt och stabilitet på bördan
  • synförhållanden
  • arbetsställningar och arbetsrörelser
  • hur ofta och hur länge arbetet ska utföras
  • klimatförhållanden.

Vare sig arbetet innebär att lyfta, bära, skjuta eller dra ska underlaget så långt det är möjligt vara stabilt, jämnt och utan trösklar eller besvärande lutning.

Utrymme behövs

Det måste finnas tillräckligt utrymme för arbetsrörelser och hjälpmedel för att det ska vara möjligt att utföra arbetet på ett bra sätt. I trånga utrymmen är det svårt att arbeta. Ett exempel på trånga utrymmen är utrymmen för service och underhåll. Det kan också vara svårt att se bra när det är trångt.

När man hanterar bördor är det viktigt att det finns tillräckligt utrymme för att kunna undvika böjda och vridna ställningar. Det är viktigt att tänka på att även hjälpmedel behöver utrymme för att kunna användas.

När det gäller utrymmet för en säker förflyttning av en vårdtagare till och från sängen och toaletten är det särskilt viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för både hjälpare och eventuella hjälpmedel. Vilket behov av utrymme som kan behövas i olika situationer i vårdarbetet ser du i broschyren Utrymme för vård och omsorgsarbete 0,8 meter.

Utrymme för vård och omsorgsarbete 0,8 meter (ADI 678), broschyr

Senast uppdaterad 2022-06-13