Ställningar används i många branscher

På dessa sidor får du grundläggande information om vad ställningar är, vilka risker som finns med dem och hur riskerna kan förebyggas.

Dessa sidor vänder sig till dig som bedriver arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen, till exempel i rollen som arbetsgivare, chef, skyddsombud och arbetstagare, men också till tillverkare och importörer av ställningar.

Förr användes ställningar nästan uteslutande inom byggnadsindustrin. Detta har förändrats över tid, och numera används ställningar i många branscher, till exempel inom handel, undervisning och fastighetsskötsel. Man utför oftast sådana arbetsuppgifter från ställningar där man tidigare använde stegar. Det kan till exempel vara när man ska läsa av instrument, serva eller justera anordningar som inte kan nås från golvet, byta glödlampor eller armaturer. Ofta beror det på att de lokaler man arbetar i har hög takhöjd och att det inte är acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt att utföra de återkommande uppgifterna från stegar. Det är främst rullställningar och hantverkarställningar som används i andra branscher än byggnadsindustrin.

Vad är en ställning?

Kort kan man beskriva en ställning på följande sätt:

  • den är en tillfällig teknisk anordning
  • den ska vara sammansatt av flera (minst två) olika komponenter
  • den maximala höjden från underlaget till arbetsplan (eller motsvarande) ska vara minst 1,25 meter
  • den ska användas som arbetsplats, tillträdesled, skydd mot fall eller som skyddstak.

Ofta används en ställning på flera sätt, till exempel som arbetsplats och som tillträdesled. En ställning kan även vara utformad så att man dels kan använda den för att arbeta på en takfot, dels som fallskydd när man arbetar högre upp på taket.

Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som är en ställning och vad som inte är det. Om man hänger en tillfällig anordning i ett tak som inte är justerbar i höjdled så är det en ställning. Om man i stället hänger den i rep så att den kan justeras i höjdled så är det inte en ställning utan en maskin.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4), 2 och 4 §§, kan du läsa mer om området. Där finns även definitioner av olika begrepp.

Vilka olika typer av ställningar finns det?

Ställningar kan delas in på flera olika sätt. Ett sätt att dela in dem är detta:

  • prefabricerade ställningar
  • rörställningar
  • träställningar.

En prefabricerad, det vill säga förtillverkad, ställning är uppbyggd av ett stort antal olika komponenter som har särskilda anordningar, så kallade förbandsanordningar, som gör att komponenterna kan monteras till en ställning. Prefabricerade ställningar ska också vara typkontrollerade, det vill säga kontrollerade av ett ackrediterat organ. Oftast är det tillverkaren eller importören som ska se till att den blir typkontrollerad.

Typkontrollerade ställningar, SP:s webbplats, öppnas i nytt fönster

En rörställning är byggd av lösa rör och kopplingar, normalt med arbetsplan som består av träplank. Ställningssystemet i sin helhet kan inte typkontrolleras eftersom det inte finns någon tillverkare av det. Därför finns det inte heller någon som ansvarar för en rörställning som helhet förutom den som har uppfört den. Kopplingarna ska däremot typkontrolleras. Det finns typfall för rörställningar (då de byggs vid en fasad), det vill säga utföranden av rörställningar som är dimensionerade, det vill säga hållfasthetsberäknade så att de är säkra.

En träställning är helt uppbyggd av trä, normalt lösvirke. Träställningen har heller ingen tillverkare och det finns inte några typfall. De måste alltså bli dimensionerade i varje enskilt fall.

Man kan säga att rörställningar och träställningar tillverkas varje gång de uppförs.

Ett annat sätt att dela in ställningar är efter användningsområde och funktion enligt följande:

  • fasadställningar
  • rullställningar
  • hantverkarställningar.

Fasadställningar används vid arbete på fasader. De vilar på marken och är förankrade till fasaden. Fasadställningar kan vara såväl prefabricerade ställningar som rörställningar och kan bli mycket höga. Om de är högre än 24 meter måste de normalt dimensioneras i varje enskilt fall, och ibland även vid lägre bygghöjder. Fasadställningar används oftast till arbeten som kan ta lång tid att utföra.

Rullställningar är fristående och vilar normalt på fyra låsbara hjul. De är så gott som alltid prefabricerade, och kan användas till kortvariga arbeten där ställningen behöver flyttas ofta. Den maximala höjden till arbetsplan varierar mellan olika fabrikat, men får inte överstiga tolv meter inomhus (utan vind) eller åtta meter utomhus.

Hantverkarställningar påminner om rullställningar men kan inte ha en högre höjd till arbetsplanet än två meter. De kan ha hjul, men måste inte ha det. De får endast användas av en person åt gången.

Väderskydd

Ett väderskydd är en temporär konstruktion som används när man vill täcka över eller kapsla in en yta där man arbetar med en byggnad eller en anläggning, för att skydda arbetstagare och byggnadsverk från klimatisk påverkan (väder och vind). I ett väderskydd ingår alltid ett tak, men även väggar kan ingå. En inklädd fasadställning är däremot inte ett väderskydd, även om inklädnaden är invikt ovanför det översta arbetsplanet.

Ett väderskydd måste dimensioneras i varje enskilt fall, och de laster som normalt kan uppträda är från vind, snö och från personer som befinner sig på det.

Ställning och väderskydd på byggnad
Ställning och väderskydd på byggnad

 

Ställningar (AFS 2013:4), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna för ställningar gäller ställningar och väderskydd. Föreskrifterna innehåller till exempel materialkrav, regler för typkontroll, märkning och instruktioner samt regler och råd för placering och dimensionering.

Säkra ställningar - en vägledning till föreskrifterna AFS 2013:4 (H456), bok

Bokomslag -  Säkra ställningar
Den här vägledningen innehåller råd och rekommendationer för att göra arbete med ställningar säkrare. Råden utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4), som också finns med i boken. En vägledning förtydligar innebörden av föreskrifterna, ger rekommendationer, bakgrund och hänvisningar, men är inte tvingande på samma sätt som föreskrifterna är.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-25