Ansvar vid byggnads- och anläggningsarbete

Arbetsgivare

Varje arbetsgivare har alltid ett arbetsmiljöansvar för sin egen personal. Ansvaret gäller alltid, oavsett om arbetet utförs på en byggarbetsplats eller hemma på företaget.

Arbetsgivarens ansvar i grunden

När arbeten utförs utanför det ordinarie arbetsstället såsom på en byggarbetsplats och där det kanske saknas arbetsledning från det egna företaget är det extra viktigt att alla vet vem man ska kontakta i olika situationer. 

Det är viktigt att alla medarbetare vet vem som är ansvarig för arbets­miljön och till vem de ska vända sig i olika frågor om arbets­miljön.

Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för att säkerställa en bra arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska genomföra de åtgärder som behövs för att förhindra att arbetstagarna drabbas av olyckor eller sjukdom. Det här ansvaret gäller oavsett om arbetet utförs på en byggarbetsplats eller på arbetsgivarens fasta arbetsställe. 

Det grundläggande arbetsmiljöarbetet kallas systematiskt arbetsmiljöarbete. Systematiskt arbetsmiljöarbete handlar kortfattat om rutiner för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera arbetsmiljön. Här kan du läsa om arbetsgivarens ansvar och det systematiska arbets­miljö­arbetet.

Arbeta med arbetsmiljön

På byggarbetsplatsen ska varje arbetsgivare göra en riskbedömning för sina arbeten, dels de risker som kan beröra både egna och andras arbetstagare, dels de risker som enbart berör den egna personalen. I riskbedömningen ska man beskriva risken och hur man kan förebygga den.

Riskbedömningarna ska lämnas till byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet (Bas-U) som samordnar, bedömer och planerar så att arbetena följer våra arbetsmiljöregler och inte skapar risker för varandra. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får instruktioner för att före­bygga både egna och intilliggande arbetens risker. Samtidigt ska varje arbetsgivare se till att byggarbetsplatsens gemensamma arbets­miljö­plan presenteras för den egna personalen.

Arbetsgivaransvaret finns alltid kvar hos varje företag/arbetsgivare på en gemensam byggarbetsplats fast det finns en bygg­arbets­miljö­samordnare. Vid in- och uthyrning av personal gäller särskilda regler.

Ansvar för in- och uthyrd personal

I byggsektorn är det vanligt att en arbetsgivare kan ha en arbets­styrka som består av såväl egen personal, inhyrd personal och egen­företagare (F-skattare). I dessa fall är det särskilt viktigt med en tydlig arbets­ledning så att såväl egna som inhyrda känner till vad som gäller i olika situationer och vem man ska kontakta.

Ansvaret för den arbetsgivare som hyr in personal kan jämställas med det ansvar man har för sina egna, med vissa undantag. Läs mer om ditt ansvar för inhyrda här: 

In- och uthyrning av personal

Den som hyr in eller hyr ut sin personal i byggbranschen ska tänka på att många arbetsuppgifter inom byggsektorn ställer krav på särskild dokumenterad kunskap, utbildningsintyg, medicinska kontroller och mycket annat som måste vara klart innan personalen kan lånas in eller ut. Det är därför extra viktigt att in- och uthyrare kontrollerar och kommer överens om vad det aktuella arbetet kräver och ser till att överlämna de underlag som behövs.

Byggherre

Byggherren, det vill säga den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete har det grundläggande ansvaret för att se till att alla ska tänka på arbetsmiljön i olika byggskeden. I praktiken innebär det att byggherren utser en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, Bas-P och en för utförandet, Bas-U. Byggherren ska se till att Bas-P och Bas-U är kunniga och har erfarenheter för aktuella arbeten. 

Tillsammans med byggarbetsmiljösamordnarna har byggherren ansvaret för att arbetsmiljöfrågorna beaktas under hela projektet.

Byggherren är ansvarig för att:

• se till att viktiga faktorer för arbetsmiljön bevakas under både planering och projektering och för bruksskedet i den färdiga byggnaden
• förhandsanmälan skickas till Arbetsmiljöverket (gäller byggarbetsplatser av viss storlek)
• arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras
• utse byggarbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U
• följa upp arbetsmiljöuppgifter som Bas-P och Bas-U ska göra genom alla byggskeden (back-up ansvar).

Om byggherren inte ser till att det finns en arbetsmiljöplan när byggarbetsplatsen etableras kan hen få betala en sanktionsavgift.

Sanktionsavgifter

Byggherren kan under vissa omständigheter överlåta hela eller delar av sitt arbets­miljö­ansvar. Den som övertar ansvaret kallas för uppdrags­tagare. Läs mer om uppdragstagares ansvar under rubriken Uppdragstagare nedan.

Uppdragstagarens ansvar

Det är viktigt att byggherren är tydlig i sina förfrågnings- och upphandlingsavtal om vilka krav och regler som gäller för arbetsmiljö och säkerhet.

Kom ihåg att byggherrens arbetsmiljöansvar även omfattar arbets­miljön i den färdiga byggnaden, bruksskedet. Ansvaret omfattar främst sådana utrymmen som behövs för den färdiga byggnadens underhåll, till exempel ventilationsrum och tillträde till tak. Byggherren ska även se till att det finns dokumentation om byggnadens olika delar som har betydelse för framtida skötsel och underhåll utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det innebär att det till exempel ska finnas beskrivningar och ritningar som talar om byggnadens konstruktion och vilka material som har använts vid byggnadens uppförande.

I praktiken kommer många byggherrar även att vara med och påverka planeringen för flera andra kommande arbetsplatser i en byggnad. Byggherrars kunskaper om olika arbetsmiljöregler är därför mycket viktig om de ska utforma och hyra ut arbetslokaler till andra.

Läs mer i arbetsmiljölagen kapitel 3 6 §

Arbetsmiljölagen innehåll

Arbetsmiljöplan, handledning, ampguidens webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdragstagare

Uppdragstagare är en ”ersättare” för den byggherre som inte vill ha kvar sitt ansvar utifrån arbetsmiljölagen. Det innebär att uppdrags­tagaren ska utföra hela eller delar av bygg­herrens arbets­miljö­uppgifter enligt ett skriftligt avtal.

För att bygg­herren ska kunna utse en uppdrags­tagare så måste hen se till att ge de förutsättningar som uppgiften kräver i form av själv­ständighet, befogenheter och resurser till uppdrags­tagaren.

Utifrån arbetsmiljölagen kan aldrig en uppdragstagare utses i en delad entreprenad eller i en entreprenad där uppdragstagaren inte ges möjligheter att självständigt kunna påverka arbetsmiljöns förut­sättningar. I de flesta total- och general­entreprenader kan en uppdrags­tagare utses om uppdraget är tillräckligt självständigt och utan inblandning från byggherren i frågor som påverkar arbets­miljö och säker­het.

Uppdragstagaren ska i övrigt utföra det som byggherren normalt ska göra. Läs mer om byggherrens ansvar ovan.

Läs mer i arbetsmiljölagen 3 kap 7 c §.

Arbetsmiljölagen

Byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U)

Byggarbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, utses av byggherren eller uppdragstagaren för att samordna arbetsmiljön från början till slutet i ett byggprojekt. De ska bland annat se till att det finns förut­sättningar för att jobba säkert och att de olika arbetena inte skapar risker för andra.

Byggherren (uppdragstagaren) är ansvarig för att Bas-P och Bas-U har den särskilda praktiska och teoretiska kunskap som ett uppdrag kräver. De Bas-P och Bas-U som utses kan vara både juridiska* eller fysiska* personer. En fysisk person är en enskild människa medan en juridisk person kan vara ett aktiebolag. 

Kom dock ihåg att det bara kan finnas en Bas-P och en Bas-U åt gången i ett projekt.

Bas-P

Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare i det tidiga skedet som kallas planering och projektering.

Bas-P ska samordna de olika projektörerna (arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid planeringen och projekteringen) för att deras olika lösningar inte ska skapa risker för ohälsa eller olycksfall under utförandet av arbetet eller vid det framtida brukandet av byggnaden eller anläggningen. Praktiskt innebär det att Bas-P ser till att ritningar och andra tekniska beskrivningar från projektör­erna samordnas, och att planeringen och projekteringen möjliggör att byggnads- eller anläggningsarbetet kan utföras utan att olika arbetsmoment skapar risker på grund av att de utförs samtidigt eller i anslutning till varandra.

Den Bas-P som inte ser till att det finns en arbetsmiljöplan innan en byggarbetsplats etableras kan få betala en sanktionsavgift.

Arbetsmiljöplan

Sanktionsavgifter

Bas-U

Bas-U är byggarbetsmiljösamordnare under utförandet, det vill säga i det praktiska byggskedet. Bas-U är den som samordnar olika entreprenörers arbeten i byggskedet så den ena entreprenören inte skapar risker för den andra. Detta gör Bas-U genom att bland annat organisera skyddsarbetet.

Bas-U ska anpassa den arbetsmiljöplan som Bas-P tagit fram till det praktiska arbetet. Det kan innebära att undersöka vilka arbets­metoder eller arbets­utrustningar utförarna väljer samt att de uppfyller våra arbetsmiljöregler. Detta kan Bas-U göra genom att begära in risk­bedömningar med åtgärds­beskrivningar som ett underlag för sin anpassning av arbetsmiljöplanen. Bas-U är den som samordnar så att inte olika entreprenörers arbeten skapar risker för andra.

Bas-U är ansvarig för att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hela tiden hålls uppdaterad med de arbeten som pågår. Den Bas-U som inte ser till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla kan få betala en sanktionsavgift.

Arbetsmiljöplan

Sanktionsavgifter

Utbildning för Bas-U och Bas-P

I länken nedan hittar du förslag på innehåll i utbildning till byggarbetsmiljösamordnare (BAS).

Utbildning för byggarbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U

Ensamföretagare

På byggarbetsplatsen gäller samma regler för alla. Det finns inga undantag för ensamföretagare. Ensamföretagaren ska precis som alla andra, följa den gemensamma arbetsmiljöplanen och lämna information om risker med sina arbeten till bygg­arbetsmiljö­samordnaren för bygg­skedet, bas-U.

Det är viktigt att ensamföretagaren vet i vilken roll som arbetet utförs. Idag är det vanligt att ensamföretagare arbetsleds av någon annan entreprenör och därför är att jämställa med inhyrd personal. 

In- och uthyrning av personal

Om en arbetstagare är anställd vid ett företag eller egenföretagare och utför arbeten under ledning av ett annat företag är det att se som ”inhyrning”.

Det innebär att det företag som leder arbetet är ansvarig för att informera och ge instruktioner till den inhyrda personalen. Det är även viktigt att inhyraren och uthyraren informerar sig om arbets­tagarens förutsättningar för aktuellt arbete till exempel kunskaper och erfarenheter. Det är särskilt viktigt att den inhyrde vet vem denne ska vända sig till i olika situationer.

Uthyrning av personal

Inom byggbranschen finns flera företag som enbart hyr ut sin personal till olika byggarbetsplatser, både svenska och utländska. Det är extra viktigt att de noga undersöker vilka arbeten deras personal kommer att få utföra och vem som är ansvarig arbetsledare. 

Tyvärr ser vi idag flera exempel på otydliga strukturer vid många byggarbetsplatser. Det är inte ovanligt att personal hyrs in från flera olika företag och förutsätts kunna jobba sida vid sida utan ansvarig arbetsledning på platsen. Dessa förhållanden är givetvis helt oacceptabla. Den otydliga organisationen kan även ge upphov till en ökad olycksrisk. Även ett gemensamt språk mellan arbetstagare och arbetsledning kan ha en avgörande betydelse i vissa arbetssituationer.

Projektörer och tillverkare

De som ritar och utformar en del av en byggnad eller anläggning ska tänka på arbetsmiljö och säkerhet. Det innebär att de måste tänka på hur deras konstruktioner kan byggas säkert.

Praktiskt kan det innebära att:

• tänka på hur arbetet kan genomföras och med vilka möjliga metoder
• det finns utrymme för att utföra arbetet och för det material som behövs
• material ska kunna transporteras och monteras utan manuella lyft
• välja material som är hanterbara och inte tunga
• tänka på vilka arbetsmiljöhjälpmedel som finns
• tänka på vilka arbetsplattformar och lyftanordningar som krävs och finns för ett visst arbete
• tänka på att materialet inte är hälsovådligt
• tänka på vilka arbeten som behöver göras samtidigt eller nära varandra
• tänka på stabilitet under utförandet.

De ska även tänka på hur byggnaden eller anläggningen ska kunna underhållas längre fram. Det kan innebära att arbetsutrymme ska finnas för framtida ventilations- och elarbeten eller att det finns stabila tillträdesvägar. Byggnaden ska även utformas med tak­säkerhets­anordningar så att till exempel tak och skorstenar kan kontrolleras säkert.

Hur ska en arbetsplats se ut?

Föreskrifterna arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02) beskriver vad som gäller för bland annat dagsljus, belysning ventilation, buller, golv med mera. föreskrifterna om arbetsställning och belastning är också viktiga.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Privatperson

När privatpersoner beställer ett byggnadsarbete som en total- eller generalentreprenör gäller särskilda regler enligt konsument­tjänstlagen. Det innebär att byggherrens arbetsmilj­öansvar automatiskt övertas av den entreprenör som gör arbetet, om inte annat finns avtalat. Det krävs inget skriftligt avtal, utan bara att entreprenören kan anses som självständig.

Byggnadsarbetets omfattning kan vara alltifrån ett mindre arbete såsom att måla, renovera ett badrum till att bygga en hel villa. Om entreprenaden är delad har byggherren (privatpersonen) däremot alltid kvar sitt arbetsmiljöansvar.

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen (ADI 617), broschyr

Byggherrens ansvar vid byggnads- och anläggningsarbete

Utstationering

På våra byggarbetsplatser kommer allt fler entreprenörer och arbetstagare från andra länder. Ibland är arbets­tagare anställda eller inhyrda av svenska företag och ibland är de utstationerade från ett utländskt företag för att arbeta i Sverige.

Utländska arbetstagare och utländska företag

Många byggarbetsplatser och byggarbetsgivare genomgår nu förändringar för att möta de nya krav som uppstår för att kunna organisera byggnadsarbeten med många olika nationaliteter. Det behövs information och kunskap anpassad både för utländska företag och utländska arbetstagare. Samtidigt behövs mer kunskap hos dem som planerar och organiserar om olikheter i ”arbetskulturer” och regler som tillämpas i Sverige och i andra länder. Kunskaperna behövs för att på bästa sätt kunna möta de olikheter som kan uppstå mellan vår etablerade arbetskraft och den nya som kommer hit.

Det kan finnas andra hierarkier mellan arbetsledning och arbets­tagare som gör att till exempel skydds­ronder inte fungerar som vi är vana eller att arbets­tagarna är ovana med det ansvar som arbets­tagare ofta tar för sitt arbete i Sverige.

Lyft särskilda regler som gäller i Sverige

Skillnader i arbetsmiljöregler kan också behöva lyftas fram. Trots att det finns gemensamma miniminivåer för flera arbetsmiljöregler inom EU så finns skillnader och okunskap. Varje land har nämligen alltid rätt att stifta regler som är strängare än minimidirektivet. Det innebär ibland att vissa utländska företag och deras anställda saknar kunskap om våra särskilda regler i Sverige som de egentligen är skyldiga att känna till. Det kan därför behövas särskild information om till exempel vad vi anser vara en fallrisk (två meter och uppåt), våra särskilda krav på besiktningar av vissa maskiner, våra särskilda krav på dokumenterad kunskap och kompetens för att få utföra vissa arbetsuppgifter (riva asbest, bygga ställningar, använda liftar, koppla last, köra och använda vissa maskiner eller arbetsutrustningar) och särskild kunskap och kompetens för byggarbetsmiljösamordning, medicinska kontroller för vissa arbeten med mera.

För utländska företag som utstationerar personal till Sverige gäller särskilda regler sedan den 1 juli 2013. Läs mer om utstationering.

Utstationering - utländsk arbetskraft i Sverige

Säkrare bygg och anläggningsarbete - broschyrer

Safer Building - fickfolder (ADI 659), broschyr

Your rights at work as posted worker (ADI 677 Eng), brochure

Your working enviornment in Sweden (ADI 634), brochure