Fördjupning om inomhusmiljö och hälsobesvär

Det finns många andra faktorer som har diskuterats som bidragande till eller förvärrande av hälsobesvär inomhus, än de som tas upp under sidan Inomhusmiljö och hälsobesvär.

Några av dem är följande faktorer:  

  • olämpliga temperaturer, drag, buller och felaktig belysning
  • avgivning från byggnadsmaterial av kemiska ämnen som ammoniak och flyktiga organiska ämnen som till exempel formaldehyd
  • doft av tobaksrök, avgaser, parfymer och parfymerade produkter
  • mögelsporer och nedbruten svampvävnad från mögelsvampar
  • toxiner och flyktiga organiska ämnen från mögelsvampar och andra mikroorganismer
  • damm och dammkvalster
  • kemiska produkter som används i lokalerna (aerosoler)
  • dofter från växter

Till detta kommer att en del människor har anlag för att lättare än andra utveckla överkänslighet och allergier.

En helhetssyn krävs när man ska utreda byggnadsrelaterad ohälsa. Normalt brukar man först identifiera och åtgärda alla rimliga orsaker knutna till själva byggnaden eller verksamheten (byggnadsmaterial, fukt, ventilation etc.). Man måste även ta hänsyn till att psykologiska och sociala faktorer kan bidra till den upplevda ohälsan och undersöka dessa faktorer om åtgärder knutna till själva byggnaden inte har hjälpt. Ibland kan det dock finnas särskilda skäl att misstänka att problemen är av psykologisk eller social natur. Då bör man redan i inledningsskedet utreda detta på arbetsplatsen. Ett dåligt arbetsklimat på arbetsplatsen kan bidra till att förvärra ohälsan. För att motverka ohälsa är en god arbetsorganisation viktig.

Oavsett hur man gör, är det alltid viktigt att ta människors oro på allvar och verkligen se till att utreda orsakerna till ohälsan.

Radon är också en känd riskfaktor i byggnader. Den kan leda till ohälsa men vi tar inte upp den på denna sida.

Mätningar och medicinska hälsokontroller

Det är inte ovanligt att det finns delade meningar om den byggnadsrelaterade ohälsan. För att bevisa den ena eller andra teorin, eller för att bevisa att det alls finns problem, söker man handfasta bevis. Det har många gånger lett till mätningar av olika slag och generella hälsoundersökningar av personalen. Erfarenheten visar att det ofta är mycket svårt att knyta resultat från mätningar till hälsoproblem. Oftast kan inte heller generella medicinska undersökningar objektivt bekräfta upplevda besvär.

Mätningar

Det finns mätningar som kan användas för att identifiera källor till byggnadsrelaterad ohälsa. Ett exempel är fuktmätningar för att kartlägga var det finns fukt från vattenläckor och kondensvatten. Mätningar av ventilationen kan också vara angelägna.

Vid mätningar av totalhalten av mögelsporer och andra mikroorganismer i inomhusluften har man inte kunnat visa någon koppling mellan totalhalt och upplevda besvär. Forskare har också gjort en genomgång av mätningar av kemiska ämnen i drabbade hus, VOC (Volatile organic compunds = flyktiga organiska föreningar). Inte heller här har man kunnat se någon koppling mellan totalkoncentrationen av VOC (TVOC) och hälsotillståndet. Detsamma gäller för koncentrationen av specifika organiska flyktiga ämnen från mikroorganismer, MVOC (Microbial volatile organic compounds).

Mätningar av totalhalten av biologiska eller kemiska ämnen i byggnader har i de flesta fall ett mycket begränsat värde då det gäller att hitta källor till byggnadsrelaterade hälsobesvär. Innan man gör en mätning, måste man veta vilket syfte man har med mätningen.  Man måste också veta att den tilltänkta mätmetoden kan ge mätvärden som uppfyller det syftet.

Medicinska hälsokontroller

Medicinska undersökningar av personalen, med inriktning på att hitta orsaken till byggnadsrelaterade besvär, har sällan gett några tydliga besked om källan till problemen. Det har visat sig viktigare att noggrant intervjua personalen om deras symptom och inspektera lokalerna för att avgöra vilka åtgärder som krävs.

När man frågar efter symptom i enkäter och personliga intervjuer, kan det hända att man hittar personer som har underliggande sjukdomar. Även om dessa inte behöver vara direkt relaterade till problem med byggnaden kan de behöva behandlas. Symptom kan också behöva behandlas innan man vet orsaken till dem. Det är därför viktigt att ha tillgång till erfaren medicinsk expertis som kan hjälpa till att tolka och ibland behandla symptomen.

Vad kan man göra istället för att mäta och göra medicinska undersökningar?

Det är viktigt att bedriva undersökningar av byggnadsrelaterad ohälsa på ett systematiskt sätt utifrån ett helhetsperspektiv. När mätningar och medicinska undersökningar inte kan ge tolkningsbara data behöver andra metoder användas. Enkätundersökningar med validerade frågeunderlag och noggranna inspektioner av lokalerna för att hitta fuktskador och annat är exempel på undersökningsmetoder som kan användas för att finna orsaker till byggnadsrelaterad ohälsa.

Stöd för utformning av en handlingsplan

När man inte enkelt kan finna orsaken till att människor i en byggnad drabbas av byggnadsrelaterad ohälsa, är det viktigt att ändå systematiskt försöka eliminera tänkbara källor till problemen. En handlingsplan underlättar ett sådant arbete. Arbetsmiljöverket har tagit fram ett stöd för hur en sådan handlingsplan kan utformas.

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär, pdf, öppnas i nytt fönster

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-16