Statistik om vibrationer

Arbetsmiljöverkets årliga rapporter

Arbetsmiljöverket publicerar varje år en rapport om arbetsskador. Statistiken i rapporten bygger på de anmälningar av arbetsskador som arbetsgivaren skickar in till Försäkringskassan. En arbetsskada orsakad av arbete med vibrerande arbetsutrustning räknas som arbetssjukdom.

Vartannat år genomför SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket en undersökning om arbetsmiljön. Syftet med undersökningen är att beskriva arbetsmiljön för den sysselsatta befolkningen i åldern 16–74 år. Undersökningen består av en telefonintervju med 25 allmänna frågor och en frivillig enkät med 132 frågor. I Arbetsmiljöundersökningen 2021 ingår ett urval av cirka 9 500 personer. Antalet svarande var omkring 7 300 i telefonintervjun varav 3 400 även har besvarat enkäten.

Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik

Statistik om helkroppsvibrationer

Arbetsmiljöundersökningen visar att omkring 7 procent av de sysselsatta (cirka 350 000 personer) utsattes för vibrationer från fordon och mobila maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2021. Det var 11 procent av alla sysselsatta män och 3 procent av alla sysselsatta kvinnor, varav 7 procent i åldrarna 16-29 år. Bland män var andelen högst i åldrarna 16-29 år och 50-64 år, där 13 - 14 procent utsattes för helkroppsvibrationer.

Yrken där en relativt stor andel sysselsatta varit utsatta för helkroppsvibrationer minst en fjärdedel av arbetstiden under perioden 2019-2021 var:

• yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
• transport- och maskinföraryrken
• yrken inom maskinell tillverkning och transport med mera
• lastbils- och bussförare
• lagerpersonal och transportledare med flera
• yrken inom materialförvaltning med mera
• process- och maskinoperatörer

Totalt anmälde arbetsgivarna cirka 180 arbetsskador på grund av vibrationer från fordon eller mobila maskiner under perioden 2017-2021. Branschgrupper med flest anmälda arbetsskador var:

• tillverkning
• transport och magasinering
• byggverksamhet
• offentlig förvaltning och försvar
• uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
• jordbruk, skogsbruk och fiske

Statistik om hand- och armvibrationer

Arbetsmiljöundersökningen visar att omkring 8 procent av de sysselsatta (cirka 400 000 personer) utsattes för vibrationer från handhållna maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2021. Det var 13 procent av alla sysselsatta män och 3 procent av alla sysselsatta kvinnor. Andelen var som högst bland män i åldrarna 16-29 år, där 22 procent utsattes för hand- och armvibrationer.

Yrken där en relativt stor andel sysselsatta varit utsatta för vibrationer från handhållna maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden var:

• snickare, murare och anläggningsarbetare
• byggnads- och anläggningsyrken
• yrken inom byggverksamhet och tillverkning
• installations- och industrielektriker med flera
• yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
• metallhantverks- och reparatörsyrken
• fordonsmekaniker och reparatörer med flera

Totalt anmälde arbetsgivarna cirka 1 610 arbetsskador på grund av vibrationer från handhållna maskiner under perioden 2017-2021. Branschgrupper med flest anmälda arbetsskador var:

• tillverkning
• byggverksamhet
• handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
• uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
• verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
• vård och omsorg; sociala tjänster
  
  

Hand- och armvibrationer orsakar arbetsskador

AFA Försäkring har publicerat en rapport  om ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2022”, med statistik till och med skade- och insjuknadåret 2020.

I begreppet arbetsskada ingår följande, enligt AFA Försäkring :

• allvarliga arbetsolycksfall, med sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet
• arbetssjukdomar
• färdolycksfall, under resan till och från arbetet.

Under 2020 godkände AFA 10 723 allvarliga arbetsolyckor. Cirka 12 procent av dessa inträffade vid maskinanvändning för bearbetning och framställning eller vid användning av handhållna maskiner. Dessa skedde främst i metall- och övrigt industriellt arbete samt betong-, bygg- och anläggningsarbete.

Antalet godkända arbetssjukdomar under åren 2016-2020 är 2 802, varav 517 år 2020. Den vanligaste diagnosen bland män är ”effekter av vibration” som beror på arbete med vibrerande handhållna maskiner och utgör 34 procent av de godkända arbetssjukdomarna. För kvinnor är andelen ”effekter av vibration” 8 procent.

Enligt AFA beror nervskadan karpaltunnelsyndrom i de allra flesta fall på en vibrationsskada. Lägger vi ihop dessa två diagnoser blir andelen arbetssjukdomar kopplade till vibrationer 58 procent bland män och 18 procent bland kvinnor.

Du kan ladda ner rapporten här:

Ny rapport: Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2022, extern webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka handhållna maskiner orsakar arbetssjukdomar?

En rapport från AFA försäkring pekar ut de handhållna maskiner som orsakar de godkända arbetssjukdomarna kopplade till vibrationer. Rapporten publicerades i september 2018.

Rapport från AFA försäkring, AFA försäkrings webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsolyckor med handhållna maskiner

Arbetsmiljöverket har gjort en egen studie av arbetsolyckor med handhållna maskiner åren 2009–2013. Denna studie visar bland annat att fingrar och händer ofta skadas av handhållna maskiner. Slipmaskiner, borrmaskiner, skruvdragare och spikpistoler orsakar flest skador. De allvarligaste olyckorna orsakas av bultpistoler, cirkelsågar och motorsågar.

Olyckorna med handhållna maskiner orsakas både av handhavandet med maskinerna och av maskinerna i sig.

Förstudie om handhållna maskiner, pdf, öppnas i nytt fönster

Enligt AFA: s rapport från 2022 leder 74 procent av de allvarliga arbetsolyckorna till medicinsk invaliditet.

Arbetsolyckor i byggbranschen

Den enskilt vanligaste orsaken till arbetsolyckor i byggverksamhet är förlorad kontroll över handverktyg, med 18 procent år 2015. Många skadar sig på kniv som ofta används som ett allroundverktyg.

Rapport, Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen, pdf, öppnas i nytt fönster