Arbetsmiljöer inom transport och kommunikationer

Här finner du exempel på olika arbetsmiljöer där det kan förekomma arbetsmiljörisker. Du kan läsa om risker och hur man bäst kan göra för att förebygga dessa.
Bild på man som tittar fram genom backspegeln på sin bil

Ansvariga inom kommunen

För att arbetsgivare och deras anställda ska ha möjlighet att utföra transporter på ett sådant sätt att riskerna för ohälsa och olycksfall minimeras är det viktigt att man inom kommunen tar sitt ansvar. I detta ingår anpassningsåtgärder av bostäder och att transportvägar mellan bostad och fordon är utformade så att till exempel en rullstolstransport kan ske säkert och på ett sådant sätt att risken för belastning blir liten. Det kan till exempel vara att det ej förekommer rullgrus, trappsteg eller allt för stora lutningar. 

Upphandlare inom kommunen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Som upphandlare har du dock stor möjlighet att påverka utförarens/arbetsgivarens förutsättningar och incitament att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Följande faktorer bör du som upphandlare ha i åtanke när du utformar avtal.

  • arbetsmiljölagstiftningen och gällande föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska följas.
  • när en rullstolsburen person ska förflyttas mellan våningsplan där hiss saknas ska lämplig trappklättrare användas. 
  • föraren ska kunna använda arbetsutrustning/hjälpmedel på ett sätt som är skonsamt för dem och för färdtjänstkunden. 
  • föraren behöver ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, detta gäller inte minst vid rullstolstransporter. 
  • arbetsgivaren ska arbeta systematiskt med förbättringar av arbetsmiljön (SAM). Det innefattar regelbunden riskbedömning, rutiner för hur brister rapporteras och åtgärdas samt vad som gäller vid akuta situationer. 
  • i det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också att föraren ska känna till de arbetsrutiner som gäller.

Fordonens utformning 

Förutom att fordonen ska vara trafiksäkra bör de också vara utformade så att de tillåter en god ergonomi för chaufförerna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2, finns olika krav beskrivna.

De innefattar bland annat att:

  • Takhöjden inne i fordonet ska vara så hög att chaufförerna kan arbeta i bra arbetsställningar och arbetsrörelser.
  • Lutningen på den ramp som ska användas i anslutning till fordonet eller bakgavellyft, ska vara dimensionerad så att arbetet med att skjuta och dra inte blir för tungt för chaufförerna.
  • Förarplatsen bör vara utformad så att den kan justeras utifrån varje förares kroppsmått.

Praktiska mått

  • Takhöjd och utrymme i fordon; En arbetstagare ska kunna stå i upprätt ställning med möjlighet att röra sig fritt.
  • Att lyfta; En börda bör inte väga mer än 15 kg om lyftet utförs på ett avstånd av cirka 45 cm från ländryggen. Vid lyftarbete ska också hänsyn tas till hur ofta, hur mycket, hur länge, greppbarhet och yttre förhållanden för den som lyfter.
  • Rampers lutning vid transportvägar, gångar och korridorer; En ramp för rullstol bör ha en lutning på högst 1:12, d.v.s. 5° lutning.  Det är också viktigt att trösklar och andra nivåskillnader undviks i transportvägar. Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), 53 § och 56 §.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Bussar och gupp

Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän med intresseorganisation samt arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter i branschen i ett gemensamt projekt. I projektet har två broschyrer publicerats som du hittar här nedan.

Bussar och grupp, utgångspunkter, avsikter och fakta, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Bussar och gupp - ett samverkansprojekt, sammanfattning, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljö inom färdtjänsten

Inom Arbetsmiljöverket pågår arbetet med att inspektera färdtjänstföretag. Vi tittar på chaufförernas arbetsmiljöförhållanden och de eventuella risker för hälsofarliga eller tröttande fysiska belastningar som kan förekomma, som t ex vid tunga manuella rullstolstransporter.

Risker inom färdtjänst

Bakgrunden till insatserna är de skaderisker som färdtjänstchaufförer utsätts för i sitt arbete. Det kan till exempel vara

  • arbete under tidspress,
  • ogynnsamma arbetsställningar och
  • rullstolstransporter till och från fordon.

Hot och våld i kollektivtrafiken

Hot och våld är ett växande problem för anställda inom kollektivtrafiken. Nästan var fjärde uppger att de varit utsatta för hot eller våld i arbetet under det senaste året. Därför har Arbetsmiljöverket gjort en undersökning av hur arbetsgivarna förebygger och åtgärdar dessa risker. Vi bad samtliga kollektivtrafikföretag i landet att med hjälp av en bedömningsmodell göra en självskattning av hur de hanterar hot- och våldssituationer.

Vi kan konstatera att förare och även annan personal i kollektivtrafiken är en utsatt grupp när det gäller risker för våld och hot i arbetet. Statistiken visar också att det finns betydande geografiska skillnader. Även om riskbilden varierar stort mellan verksamheterna så finns det i så gott som all kollektivtrafik riskkällor att ta hänsyn till, till exempel ensamarbete, hantering av kontanter och kontroller av färdbevis och biljetter.

Bedömningsmodell hot och våld i kollektivtrafiken, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Relevanta föreskrifter för att arbeta förebyggande med hot och våld

Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter

Ensamarbete (AFS 1982:3), föreskrifter

Bärgnings- och servicearbete på och vid väg

De som utför bärgningsarbete eller annat servicearbete på och vid väg är utsatta för många arbetsmiljörisker. En allvarlig risk är att bli påkörd av passerande trafik, men arbets­­tagarna utsätts också för andra risker, som avgaser, buller, vibrationer och ljus från passerande fordon. Allt detta påverkar arbetstagarna både fysiskt och psykiskt. 

Detta PM beskriver hur vissa delar av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska tillämpas vid bärgningsarbete eller servicearbete. Med servicearbete avses här arbete i vägtrafik som görs på stillastående fordon för att fordonen ska kunna föras bort eller fortsätta färden.

Detta PM innehåller generella rutiner. Det ersätter eller upphäver alltså inte krav i specifika beslut till enskilda företag eller organisationer.

Arbetsmiljöverket har tagit fram detta PM tillsammans med medarbetare från Transportstyrelsen och Trafikverket.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

1. Arbetsgivaren ansvarar, men samverkan behövs

De företag som utför bärgnings- och servicearbeten råder inte över allt i arbetsmiljön, till exempel inte den passerande fordonstrafiken. Arbetsgivaren har ändå, enligt Arbetsmiljölagen, ett tydligt ansvar att göra arbetet säkert för arbetstagaren. Samverkan med skyddsombud är då ett viktigt medel. Tillsammans kan de arbeta för att skapa en god arbetsmiljö vid bärgnings- och servicearbete på och vid väg.

Här följer en beskrivning av hur arbetsgivaren kan bedriva arbetsmiljöarbetet. Det är uppdelat i två delar: grundläggande arbete som gäller för alla situationer, och åtgärder inför varje nytt uppdrag.

2. Grundläggande arbete

  • Kartlägg och bedöm generella risker inom företagets verk­samhets­­område. Kartläggningen ska vara skriftlig och det ska framgå vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.
  • Ta fram åtgärder för att minska de kartlagda riskerna, och genomför dem. Om det finns arbetsmoment med allvarliga risker ska ni ta fram skriftliga säkerhetsrutiner. Efter en tid: kontrollera om åtgärderna fått effekt.
  • Bestäm vilka avstängnings- och skyddsanordningar som behövs vid olika typer av uppdrag. Var och i vilka situationer ska till exempel energiupptagande påkörningsskydd av typ TMA[2] eller liknande alltid användas för att skydda arbetstagarna? Vilket arbete kan utföras med passerande fordonstrafik, och vilket arbete kräver att trafiken stängs av? Det är viktigt att se till att skydds­anordningarna inte inne­bär risker för trafikanterna.
  • Bestäm vilka varningsanordningar som ska användas för att uppmärksamma trafikanter på olika sorters arbete, till exempel skylt typ X6[3].
  • Kartlägg vilka anordningar och vägmärken som ni får använda utan att först kontakta väghållaren, och vilka som kräver att väghållaren är informerad.
  • Säkerställ att alla arbetstagare har lämpliga varselkläder, så att de är väl synliga för andra trafikanter både i mörker och dagsljus. Lämpliga varselkläder är av klass 3 enligt EN 471 eller EN ISO 20471:2013.
  • Sammanställ en lista med kontakter som arbetstagare kan vända sig för att få stöd i olika situationer.

[2] TMA, Truck Mounted Attenuator, påkörningsskydd med deformationszon som monteras baktill på lastbil.
[3] X6, skylt specificerad i vägmärkesförordningen, särskild varningsanordning som anger att framkomligheten är inskränkt på grund av ett tillfälligt hinder eller liknande.

3. Inför varje uppdrag

  • Gör en specifik risk­bedömning inför varje uppdrag. Med utgångspunkt från den riskbedöm­ning­en ska arbetsgivaren besluta vilka arbetsmetoder som arbetstagarna ska använda och vilka åt­gärder som arbetstagaren ska genomföra för att ­före­bygga arbetsskador. Exempel på en sådan arbetsmetod kan vara att arbetstagarna ska vänta tills polis eller räddningstjänst är på plats innan de påbörjar bärgning eller annat servicearbete.
  • Bedöm om det går att utföra arbetet utan särskilt skydd för passerande trafik. Ibland kan det medföra större risker att sätta ut och ta bort avstängnings- eller skyddsanordningen än att utföra själva arbetet.
  • Skydda arbetsplatsen med skyddsanordningar, till exempel energi­upptagande på­kör­­ningsskydd som TMA. Utgå från den grundläggande riskbedömningen, men tänk på att den grundläggande riskbedömningen inte kan beskriva alla förhållanden. Varje bärgnings- eller servicearbete är unikt, vilket gör att påkörningsskydd kan behövas på vissa vägavsnitt och tider fast det inte står i riskbedömningen. Arbetstagarna ska alltid bära varselkläder.

4. Viktiga trafikregler vid bärgning och servicearbete

Här följer några trafikregler i sammanfattning som är särskilt betydelsefulla för bärgningsarbete och servicearbete i trafik:

  • Väghållare, länsstyrelse och polis har rätt att stänga av en väg för trafik under vissa omständigheter, men bärgnings- och servicearbetare på väg har inte någon generell rätt att stänga av trafiken.
  • Trafikförordningen säger att man inte får orsaka hinder i trafiken som kan medföra fara eller olägenhet. Den som orsakar ett hinder och inte omedelbart kan avlägsna det ska uppmärksamma andra trafikanter på hindret genom att märka ut det.
  • Trafikanter får inte parkera och färdas på förbjudna ställen, men Trafikförordningen anger ett antal undantag för väghållningsarbete, bärgning och liknande arbeten. De som utför sådana arbeten får framföra fordon på ställen där det annars är förbjudet, och de får även parkera och köra om på andra sätt än vid normal trafik om omständigheterna kräver det och om föraren är särskilt försiktig.

5. Sprid och få information via Trafik­verkets trafikcentral

Bra information bidrar till en bättre arbetsmiljö för alla på vägen. Företag som arbetar i en miljö med mycket trafik kan därför ha god nytta av att kontakta Trafik­verkets trafikcentral som på olika sätt kan hämta in och sprida information om förhållanden i trafiken. Kontakta trafikcentralen i ditt område:

  • TC Gävle (Region Mitt/Nord) 026-65 75 34
  • TC/Trafik Stockholm (Region Stockholm/Öst) 08-695 50 30
  • TC Göteborg (Region Väst) 031-63 71 20
  • TC Malmö (Region Syd) 040-28 50 60.

6. Mer att läsa

Om du vill veta mer om bärgning och servicearbete vid väg rekommenderar vi

Olycksförebyggande åtgärder för arbetstagare som arbetar på eller vid väg, projektrapport

Handbok om Arbete på väg, Sveriges Kommuner och Landstings webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbete med väghållningsfordon, Trafikverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Säkerhet i vägtrafikmiljö, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, öppnas i nytt fönster

Risker för belastningsskador vid slamtömning

Anställda som jobbar med slamtömning har ett tungt arbete med att dra slang fram till otillgängligt placerade brunnar och behållare. Väl framme ska ett tungt lock av ex betong dras åt sidan eller lyftas för att komma åt att suga upp slammet. Hämtningen görs med slambilar och båtar. Du hittar mer information om risker för belastningsskador i faktabladet om slamtömning.

Slamtömning, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

Aktuella lagar och föreskrifter

Här hittar du aktuella lagar och föreskrifter som gäller i branschen för transport och kommunikationer.

Arbetsmiljölagen

Föreskrifter

I föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2) är det förutom paragraferna relevant att titta på bedömningsmodellerna på sidorna 36-42. Kommentarerna till paragraferna innehåller förklarande text som kan ge guidning.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02) är det främst 53-58 §§ som är aktuella.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. 

Har du en fråga, vill anmäla missförhållanden på en arbetsplats eller ge oss tips om arbetsplatser där arbetsmiljön inte är bra? Kontakta oss via vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2017-05-03