Arbetsmiljöer inom transport och kommunikationer

Här finner du exempel på olika arbetsmiljöer där det kan förekomma arbetsmiljörisker. Du kan läsa om risker och hur man bäst kan göra för att förebygga dessa.
Bild på man som tittar fram genom backspegeln på sin bil

Bussar och gupp

Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän med intresseorganisation samt arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter i branschen i ett gemensamt projekt. I projektet har två broschyrer publicerats som du hittar här nedan.

Bussar och grupp, utgångspunkter, avsikter och fakta, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Bussar och gupp - ett samverkansprojekt, sammanfattning, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljö inom färdtjänsten

Inom Arbetsmiljöverket pågår arbetet med att inspektera färdtjänstföretag. Vi tittar på chaufförernas arbetsmiljöförhållanden och de eventuella risker för hälsofarliga eller tröttande fysiska belastningar som kan förekomma, som t ex vid tunga manuella rullstolstransporter.

Risker inom färdtjänst

Bakgrunden till insatserna är de skaderisker som färdtjänstchaufförer utsätts för i sitt arbete. Det kan till exempel vara

  • arbete under tidspress, 
  • ogynnsamma arbetsställningar och 
  • rullstolstransporter till och från fordon. 

Upphandlare inom kommunen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Som upphandlare har du dock stor möjlighet att påverka utförarens/arbetsgivarens förutsättningar och incitament att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Följande faktorer bör du som upphandlare ha i åtanke när du utformar avtal.

  • arbetsmiljölagstiftningen och gällande föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska följas.
  • när en rullstolsburen person ska förflyttas mellan våningsplan där hiss saknas ska lämplig trappklättrare användas. 
  • föraren ska kunna använda arbetsutrustning/hjälpmedel på ett sätt som är skonsamt för dem och för färdtjänstkunden. 
  • föraren behöver ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, detta gäller inte minst vid rullstolstransporter. 
  • arbetsgivaren ska arbeta systematiskt med förbättringar av arbetsmiljön (SAM). Det innefattar regelbunden riskbedömning, rutiner för hur brister rapporteras och åtgärdas samt vad som gäller vid akuta situationer. 
  • i det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också att föraren ska känna till de arbetsrutiner som gäller.

Fordonens utformning 

Förutom att fordonen ska vara trafiksäkra bör de också vara utformade så att de tillåter en god ergonomi för chaufförerna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2, finns olika krav beskrivna.

De innefattar bland annat att:

  • Takhöjden inne i fordonet ska vara så hög att chaufförerna kan arbeta i bra arbetsställningar och arbetsrörelser.
  • Lutningen på den ramp som ska användas i anslutning till fordonet eller bakgavellyft, ska vara dimensionerad så att arbetet med att skjuta och dra inte blir för tungt för chaufförerna.
  • Förarplatsen bör vara utformad så att den kan justeras utifrån varje förares kroppsmått.

Praktiska mått

  • Takhöjd och utrymme i fordon; En arbetstagare ska kunna stå i upprätt ställning med möjlighet att röra sig fritt.
  • Att lyfta; En börda bör inte väga mer än 15 kg om lyftet utförs på ett avstånd av cirka 45 cm från ländryggen. Vid lyftarbete ska också hänsyn tas till hur ofta, hur mycket, hur länge, greppbarhet och yttre förhållanden för den som lyfter.
  • Rampers lutning vid transportvägar, gångar och korridorer; En ramp för rullstol bör ha en lutning på högst 1:12, d.v.s. 5° lutning.  Det är också viktigt att trösklar och andra nivåskillnader undviks i transportvägar. Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), 53 § och 56 §.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Arbetsgivare

  • Du som är chef, arbetsledare, skyddsombud eller arbetstagare ska ha kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten.
  • Alla nyanställda ska få en introduktion i ergonomi och lyftteknik. Företagshälsovården kan hjälpa till med en sådan utbildning.
  • Förarna ska ha tillgång till lämpliga hjälpmedel, t.ex. trappklättrare.
  • Alla förare ska ha kunskaper om hur de ska använda hjälpmedel som finns, bl.a. trappklättrare. Kunskaperna bör förnyas kontinuerligt.  
  • Du ska ha rutiner för att rapportera avvikelser. Det kan t.ex. vara att en bostad inte är anpassad för rullstolstransport eller att en trappklättrare är trasig. Arbetstagarna ska känna till dessa rutiner.
  • Du ska ha rutiner för rehabilitering.
  • Arbetstagaren ska ha möjlighet att påverka den egna arbetssituationen.
  • Det bör förekomma regelbundna arbetsplatsträffar.
  • Förarnas arbetsdag bör inte endast innebära resor med rullstolsburna. De bör också få tillräckligt med tid att genomföra varje uppdrag.
  • Alla förare ska ha kunskaper om betydelsen av lastsäkring och hur den ska utföras.
  • Syrgasflaskor och annan last ska under transport vara säkrad så att en förare eller passagerare inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. 
  • Trafiksäkerhet. Du hittar mer information på våra sidor om säkerhet i trafiken.

Säkerhet i trafiken

Fordonens utformning 

Förutom att fordonen ska vara trafiksäkra bör de också vara utformade så att de tillåter en god ergonomi för chaufförerna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns olika krav beskrivna.

Det innefattar bland annat att:

  • Takhöjden inne i fordonet ska medge att chaufförerna kan arbeta i bra arbetsställningar och arbetsrörelser.
  • Lutningen på den ramp som ska användas i anslutning till fordonet eller bakgavellyft, ska vara dimensionerad så att arbetet med att skjuta och dra inte blir för tungt för chaufförerna.
  • Förarplatsen bör vara utformad så att den kan justeras utifrån varje förares kroppsmått. 

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Chaufförer

Kroppen mår bäst av rörelse och variation. När du rör dig utsätts kroppen för både belastning och avlastning, vilket är viktigt för din blodcirkulation, kondition och för ditt skelett. I de fall då det inte är möjligt att få variation eller när muskler och leder utsätts för hög belastning finns risk att ohälsa eller olycksfall uppstår. 

Tips till dig som är chaufför

  • Ställ in stolen efter dina kroppsmått; nackstöd, ryggstöd, armstöd, avstånd till ratt m.m.
  • Justera alla speglar så att du ser bra och kan arbeta i en bra sittställning.
  • För att få variation bör du minst en gång i timmen stiga ur bilen. 
  • Variera sittställningen om du inte har möjlighet att stiga ur bilen.
  • Rör på axlarna och nacken när du får tillfälle.
  • Om du har suttit under en längre tid och ska lyfta en börda eller utföra ett arbete som innebär sneda eller vridna arbetsställningar bör du vara försiktig. Sneda och eller vridna arbetsrörelser innebär en förhöjd risk för besvär.
  • Fysisk aktivitet förbättrar kroppens blodcirkulation, kondition och styrka, vilket ger bättre ork och hälsa. 

Praktiska mått

  • Takhöjd och utrymme i fordon; Du som arbetstagare ska kunna stå i upprätt ställning med möjlighet att röra dig fritt.
  • Rampers lutning vid transportvägar, gångar och korridorer; En ramp för rullstol bör ha en lutning på högst 1:12, d.v.s. 5° lutning. Det är också viktigt att trösklar och andra nivåskillnader undviks i transportvägar. Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), 53 § och 56 §.
  • Att lyfta; En börda bör inte väga mer än 15 kg om lyftet utförs på ett avstånd av ca 45 cm från ländryggen. Man ska också ta hänsyn till hur ofta, hur mycket, hur länge, greppbarhet och yttre förhållanden.  

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Ansvar för dig som är arbetstagare

Som arbetstagare har du ett eget ansvar för din arbetsmiljö. Det kan innebära att ta del av den utbildning som arbetsgivaren tillhandahåller, att följa de instruktioner som finns för de hjälpmedel som används och att rapportera eventuella brister i arbetsförhållandena.

Möjlighet att påverka för dig som arbetstagare

Om du som arbetstagare ser arbetsmiljörisker i ditt arbete och vill få en förändring, finns ofta möjligheter att påverka situationen. Det sätt som finns beskrivet i arbetsmiljölagstiftningen är att du i första hand tar kontakt med din arbetsgivare eller arbetsledare. Om det inte leder till några förbättringar i arbetsmiljön kan du vända dig till ditt skyddsombud, som i sin tur tar kontakt med arbetsgivaren. Om det inte finns ett skyddsombud på arbetsplatsen så har det regionala skyddsombudet motsvarande befogenheter. 

Ansvariga inom kommunen

För att arbetsgivare och deras anställda ska ha möjlighet att utföra transporter på ett sådant sätt att riskerna för ohälsa och olycksfall minimeras är det viktigt att man inom kommunen tar sitt ansvar. I detta ingår anpassningsåtgärder av bostäder och att transportvägar mellan bostad och fordon är utformade så att t.ex. en rullstolstransport kan ske säkert och på ett sådant sätt att risken för belastning blir liten. Det kan t ex vara att det ej förekommer rullgrus, trappsteg eller allt för stora lutningar. 

Aktuella lagar och föreskrifter

Här hittar du aktuella lagar och föreskrifter som gäller i branschen för transport och kommunikationer.

Arbetsmiljölagen

Föreskrifter

I föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2) är det förutom paragraferna relevant att titta på bedömningsmodellerna på sidorna 36-42. Kommentarerna till paragraferna innehåller förklarande text som kan ge guidning.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02) är det främst 53-58 §§ som är aktuella.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Andra aktörer och organisationer

Här nedan listar vi andra aktörer och organisationer som har bra information för dig som är verksam inom branschen transport och kommunikationer.

Hot och våld i kollektivtrafiken

Hot och våld är ett växande problem för anställda inom kollektivtrafiken. Nästan var fjärde uppger att de varit utsatta för hot eller våld i arbetet under det senaste året. Därför har Arbetsmiljöverket gjort en undersökning av hur arbetsgivarna förebygger och åtgärdar dessa risker. Vi bad samtliga kollektivtrafikföretag i landet att med hjälp av en bedömningsmodell göra en självskattning av hur de hanterar hot- och våldssituationer.

Vi kan konstatera att förare och även annan personal i kollektivtrafiken är en utsatt grupp när det gäller risker för våld och hot i arbetet. Statistiken visar också att det finns betydande geografiska skillnader. Även om riskbilden varierar stort mellan verksamheterna så finns det i så gott som all kollektivtrafik riskkällor att ta hänsyn till, till exempel ensamarbete, hantering av kontanter och kontroller av färdbevis och biljetter.

Bedömningsmodell hot och våld i kollektivtrafiken, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Relevanta föreskrifter för att arbeta förebyggande med hot och våld

Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter

Ensamarbete (AFS 1982:3), föreskrifter

Information om risker för belastningsskador vid slamtömning

Anställda som jobbar med slamtömning har ett tungt arbete med att dra slang fram till otillgängligt placerade brunnar och behållare. Väl framme ska ett tungt lock av ex betong dras åt sidan eller lyftas för att komma åt att suga upp slammet. Hämtningen görs med slambilar och båtar. Du hittar mer information om risker för belastningsskador i faktabladet om slamtömning.

Slamtömning, faktablad, pdf, öppnas i nytt fönster

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-01