Visselblåsning

En ny visselblåsarlag började gälla den 17 december 2021. Enligt lagen ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet. En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen.

Bild på en hårt arbetande statstjänsteman

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven om interna visselblåsarfunktioner.

Nya uppgifter för Arbetsmiljöverket

Dessa uppgifter får Arbetsmiljöverket kopplat till den nya visselblåsarlagen:

  • Vi ska bli tillsynsmyndighet för att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner.

  • Vi ska bli en av flera behöriga myndigheter med externa rapporteringskanaler, så kallade visselblåsarfunktioner. Där ska vi ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom produktsäkerhet och produktöverensstämmelse som omfattas av vårt tillsynsansvar.

Från och med den 17 juli 2022 ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion. Från och med den 17 december 2023 gäller kravet även för privata arbetsgivare med minst 50 anställda.

Arbetsmiljöverkets ansvar för att inrätta externa rapporteringskanaler gäller även missförhållanden som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde. Vi ska bli en så kallad särskilt behörig myndighet, och inom ramen för det ska vi lämna tydlig och lättillgänglig information om övriga behöriga myndigheters ansvarsområden och kontaktuppgifter till de myndigheterna. Dessutom ska vi varje år sammanställa information från alla behöriga myndigheter och rapportera till EU-kommissionen.

Arbetsmiljöverket har också fått i uppgift att fördela statsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och till ideella organisationer som arbetar med frågor som rör säkerhet och miljö i arbetslivet eller mot korruption och andra missförhållanden i arbetslivet.

Lagar, förordningar och direktiv

Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Förordning (2021:950) om statsbidrag för information och rådgivning om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

EU:s visselblåsardirektiv

 

 

Den nya visselblåsarlagen i korthet:

  • Alla offentliga arbetsgivare som har fler än 50 anställda samt privata arbetsgivare med fler än 249 anställda ska ha dessa kanaler på plats från och med den 17 juli 2022. Från och med den 17 december 2023 gäller även kravet för privata arbetsgivare med minst 50 anställda. Ett antal myndigheter som utsetts som behöriga ska också inrätta externa visselblåsarsystem.

  • Visselblåsarlarm ska hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga.

  • Visselblåsare ska skyddas mot repressalier från arbetsgivare. Utsätts en visselblåsare ändå för repressalier ska det finnas rätt till skadestånd.

  • En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen.

  • Arbetsgivare och fackförbund ska kunna ingå kollektivavtal om den interna visselblåsarfunktionen där de kan anpassa rutinerna till de egna förhållandena på arbetsplatsen.

Vanliga frågor och svar

Hur förhåller sig den nya lagen till meddelarskyddet?

Den nya lagen ska komplettera det skydd som redan finns och förändrar inte skyddet enligt grundlagarna. Detta innebär bland annat att meddelarskyddet (offentligt anställda och vissa privat anställda inom till exempel vård, skola och omsorg har också ett omfattande grundlagsskydd att lämna uppgifter till media i publiceringssyfte) kommer att löpa parallellt med den nya lagen för att skydda visselblåsare. Det kommer alltså även fortsättningsvis att vara möjligt för offentlighetsanställda att i publiceringssyfte gå direkt till journalister med
uppgifter om exempelvis oegentligheter.

Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.

Vilka behöver inrätta visselblåsarsystem?

Alla offentliga arbetsgivare som har fler än 49 anställda samt privata arbetsgivare med fler än 249 anställda ska ha dessa kanaler på plats från och med den 17 juli 2022. Från och med den 17 december 2023 gäller även kravet för privata arbetsgivare med minst 50 anställda. Ett antal myndigheter som utsetts som behöriga ska också inrätta externa visselblåsarsystem.

Vad innebär begreppet ”verksamhetsutövare” i lagen?

I visselblåsarlagen används endast begreppet verksamhetsutövare. I de flesta sammanhang betyder det arbetsgivare i privat, kommunal och statlig sektor som har anställda.

Vad är ett visselblåsarsystem?

Ett visselblåsarsystem är en rapporteringskanal för information om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen. Genom systemet ska information om missförhållanden eller oegentligheter kunna rapporteras anonymt. Den som rapporterar ska inte riskera att drabbas av repressalier eller negativa konsekvenser.

Visselblåsarlagen ställer inte några krav på att det ska finnas ett tekniskt system för rapportering. Lagen beskriver i stället vilka funktioner eller krav ett internt visselblåsarsystem ska uppfylla. Det innebär att visselblåsarsystem kan se olika ut men ändå uppfylla lagkraven.

  • Arbetsplatsen ska ha tydliga interna rutiner för hur rapportering om missförhållanden ska tas emot, följas upp och återkopplas.

  • Det ska gå att rapportera skriftligt och muntligt samt vid ett fysiskt möte.

  • En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska till exempel volontärer, praktikanter och konsulter kunna rapportera.

  • Det ska finnas särskilt utsedda personer eller enheter som hanterar informationen som rapporteras. Dessa personer eller enheter ska vara oberoende och självständiga.

  • Arbetsgivare och fackförbund kan ingå kollektivavtal om den interna visselblåsarfunktionen där de kan anpassa rutinerna till de egna förhållandena på arbetsplatsen. Dock får dessa anpassningar inte innebära inskränkningar i någons rättigheter enligt visselblåsardirektivet. Kollektivavtalet ska ha slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, det vill säga ett fackförbund eller liknande.

  • Kommuner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning med varandra samt med kommunala bolag, stiftelser och föreningar som också omfattas av samma skyldigheter. När kravet på intern visselblåsarfunktion börjat gälla för privata verksamhetsutövare med 50 – 249 anställda 17 december 2023, kan även de dela interna rapporteringskanaler och så kallade förfaranden för rapportering med varandra. De förfaranden som får delas är dels mottagande av rapporter och dels utredning av de förhållanden som rapporterats.

Vad är syftet med en visselblåsarfunktion?

En visselblåsarfunktion är en kanal där man ska kunna rapportera allvarliga missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Visselblåsarfunktionen ska kunna användas i de fall där det inte hjälper att rapportera internt, men också i andra fall – till exempel om den information som rapporteras inte är lämplig att rapportera om internt. Därutöver ska det säkerställas att ingen som slår larm riskerar repressalier.

Vad är bakgrunden till kravet på att inrätta en visselblåsarfunktion?

Det har kommit en ny lag - lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden - som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Den nya lagen ersätter den tidigare visselblåsarlagen. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare än vad som gäller idag. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig.

Vilken typ av händelser ska rapporteras i en visselblåsarfunktion?

Typ av händelser beskrivs i lagen som ”information om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram” (1 kap. 2 § 1 st.) Lagen gäller även information om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller underlåtenhet som strider mot 3 punkter som beskrivs närmre i 1 kap. 2 § 2 st.

Vad är det för skillnad på en intern visselblåsarfunktion i ett företag eller organisation, och de externa visselblåsarfunktioner behöriga myndigheter ska inrätta?

Interna rapporteringskanaler är de som till exempel företag och myndigheter själva upprättar och som omfattar missförhållanden i den egna verksamheten.

En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde, och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst. En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter.

Måste jag visselblåsa internt innan jag visselblåser till en myndighet?

Nej, det är inte nödvändigt. En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter.

Kan jag visselblåsa om jag arbetar på en arbetsplats som inte har en egen intern visselblåsarfunktion?

Ja, det kan man, om man uppfyller de kriterier som lagen ställer upp för att omfattas av skydd, det vill säga

  • att det ska handla om rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av, eller

  • missförhållanden som handlar om handlande eller underlåtenhet mot viss EU-rätt.

    Skyddet för visselblåsare gäller också när man rapporterar utanför en intern kanal, till exempel om det inte finns en intern kanal. Det viktiga är att personen tillhör de kategorierna av rapporterande person som omfattas av lagens skydd (se 1 kap. 8 § p. 2 i visselblåsarlagen). Det finns inget krav på att interna kanaler ska användas istället för externa eller att rapporteringen via externa kanaler ska ha föregåtts av rapportering via interna kanaler.

Vad menas med arbetsrelaterat sammanhang?

Med det menas en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, och där personen har fått information om missförhållanden.

Vad menas med allmänintresse?

För att det ska finnas ett allmänintresse

  • ska det gälla allvarliga förhållanden
  • angå en krets som kan betecknas som allmänheten
  • finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram

Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, det kan även gälla rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden. Däremot omfattas normalt inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen.

Vad krävs för att en visselblåsare ska omfattas av lagens skydd mot repressalier?

Lagens skydd mot repressalier gäller enbart för rapportering av missförhållanden som

  • har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller
  • i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete

Den som rapporterar ska också vid tidpunkten för rapporteringen ha en rimlig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.

Vad menas med rapport eller rapportering?

Med rapport eller rapportering menas tre olika varianter av muntligt eller skriftligt lämnande av information om missförhållanden:

  • internt i verksamheten där missförhållandet förekommer
  • externt till en behörig myndighet
  • genom offentliggörande, genom att visselblåsaren till exempel vänder sig till media

Vad innebär det att den funktion som hanterar rapportering ska vara oberoende och självständig?

Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. Det kan vara antingen en person eller en grupp personer som hanterar rapporteringskanalen. Det bör handla om en snäv krets av personer.

De som utses ska ha ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel mandat att inleda och avsluta utredningar eller ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren godkänner slutsatserna.

Ett annat sätt att stärka oberoende och självständighet är att behöriga personer inte rapporterar enligt den ordinarie hierarkin i verksamheten, utan direkt till en högre nivå som till exempel en styrelse, chefsjurist eller revisor.

I oberoende och självständighet ligger också att verksamhetsutövaren inte får vidta bestraffande åtgärder mot en behörig person eller enhet på grund av att denne utför sina arbetsuppgifter.

 

Vilka ska ha åtkomst till interna kanaler för rapportering?

Verksamhetsutövaren ska göra de interna kanalerna tillgängliga för följande personer som förekommer i verksamheten:

  1. Arbetstagare
  2. Volontärer
  3. Praktikanter
  4. Personer som annars utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning (till exempel inhyrd personal)
  5. Egenföretagare
  6. Personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan, om verksamhetsutövaren är ett företag
  7. Aktieägare som är verksamma i bolaget, om verksamhetsutövaren är ett aktiebolag

Vad menas med missförhållanden?

Med missförhållanden menas alla typer av försummelser eller oegentligheter, oavsett om de beror på medvetet agerande eller oaktsamhet. Även olika typer av försummelser eller oegentligheter som ännu inte har inträffat, men som högst sannolikt kommer att inträffa, kan vara ett missförhållande. Försök att dölja missförhållanden kan i sig utgöra ett missförhållande. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående.

Det krävs också att det finns ett allmänintresse – se svaret på frågan Vad menas med allmänintresse.

På vilka sätt ska man kunna rapportera via interna kanaler?

Genom de interna kanalerna ska en rapporterande person kunna rapportera skriftligt, muntligt och vid ett fysiskt möte.

Den som rapporterar ska få en bekräftelse inom sju dagar på att rapporten är mottagen. Det gäller dock inte om personen avsagt sig rätten att få en bekräftelse. Det gäller inte heller om mottagaren kan anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet. Det kan till exempel handla om att personen använder sin e-postadress som används i anställningen. Om en bekräftelse då skickas till denna e-postadress kan det innebära en risk för att andra får kännedom om att personen rapporterat, och därmed avslöjar dennes identitet.

Den person som rapporterar ska också i rimlig omfattning få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits som uppföljning. Den rapporterande personen ska få information om uppföljningen på ett så heltäckande sätt som möjligt. Det innebär dock att man inte nödvändigtvis alltid har rätt att få information om samtliga åtgärder som har vidtagits som uppföljning och skälen för dem. Det kan finnas hinder att återkoppla till exempel på grund av tystnadsplikt och sekretess.

Om det blir aktuellt ska den som rapporterar få information om att en uppgift som kan identifiera denne kommer att lämnas ut, om inte informationen gör att syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras. Uppgifter som kan identifiera en person är namn, personnummer och adress. Det kan också vara en uppgift om var personen arbetar eller vilken funktion personen har i organisationen.

 

Vem eller vilka kan söka statsbidrag?

  • Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
  • Ideella organisationer som arbetar med frågor som rör säkerhet och miljö i arbetslivet eller mot korruption och andra missförhållanden i arbetslivet.

Vad ska statsbidragen användas till?

De organisationer som kan få bidrag ska ge information och råd till personer som skyddas av visselblåsarlagen.
Informationen och rådgivningen ska handla om

  • vilket skydd man har som visselblåsare
  • hur och till vem man kan rapportera om missförhållanden
  • hur ens personuppgifter kommer att behandlas
  • vilka uppgifter som omfattas av tystnadsplikt eller sekretess.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-07-01