Se till att undvika de stötigaste underlagen när fordonet eller mobila maskinen körs. Minimera även exponeringen för hög ergonomisk belastning, till exempel tunga manuella lyft och att arbetstagaren sitter länge i samma arbetsställning.

Ställ in förarstolen efter förarens vikt så att vibrationsdämpningen fungerar som den ska. Tänk också på att förarhytten bör ha en god ergonomi, och följ tillverkarens rekommendationer.

Tips! Genom att planera vägvalet och undvika de sämsta partierna i underlaget kan du minska stötarna betydligt. Du kan också införa en rutin för att regelbundet plana ut underlaget och begränsa körhastigheten, främst när maskinen eller fordonet körs utan last.

Frågor att ställa vid undersökningen

Här är exempel på frågor som du kan ställa för att undersöka arbetsförhållandena:

• Framförs fordon och mobila maskiner på ojämna underlag, till exempel över vägbulor eller i terräng?
• Körs fordon eller används vibrerande maskiner dagligen och då under större delen av dagen?
• Körs fordon och mobila maskiner på underlag som de inte är avsedda för?
• Är körbanan dåligt underhållen?
• Förekommer upprepade stötar?
• Förekommer dåliga arbetsställningar eller manuell hantering?
• Är rätt vikt inställd, så att sätesdämpningen fungerar på rätt sätt?
• Varnar tillverkaren eller leverantören av arbetsutrustningen för helkroppsvibrationer?
• Har de anställda rapporterat besvär i ländryggen eller andra kroppsdelar?
• Kan arbetsuppgifterna utföras på ett annat sätt, så att ergonomin blir bättre och arbetsställningen mer gynnsam?

Resultatet av undersökningen ska du använda när du beräknar värdet av den totala vibrationsexponeringen, för varje enskild anställd (eller grupp av anställda som har samma arbetsuppgift) som utsätts för helkroppsvibrationer.

Detta leder dig till steg 2, att bedöma riskerna med vibrationer.

Vibrationens storlek har en större påverkan på människan än exponeringstiden. Välj därför handhållna maskiner med inbyggd vibrationsdämpning eller isolerade handtag, när du köper nya maskiner eller när du byter ut dina gamla.

Följ alltid tillverkarens rekommendationer om avsedd användning, tillbehör och serviceintervall. Det kan vara kostsammare, om ens möjligt, att behöva konstruera om maskinen eller omorganisera arbetet senare.

Bilning av betonggolv är ett exempel på riskfyllt arbete med både höga vibrationer och långa exponeringstider. Om det är möjligt bör du använda fjärrstyrda bilningsrobotar eller liknande. Ett annat alternativ är att ersätta bilningen med sågning och borrning. Det allra bästa är att begränsa de arbetsmoment som innebär onödig exponering för vibrationer. Gör gärna korrekta ritningar för håltagning redan vid projektering av byggnads- och anläggningsarbeten.

Frågor att ställa vid undersökningen

Här är exempel på frågor som du kan ställa för att undersöka arbetsförhållandena:

• Används roterande handhållna maskiner eller verktyg?
• Används slående handhållna maskiner eller verktyg?
• Varnar tillverkaren eller leverantören för vibrationer i de handhållna maskinerna eller verktygen?
• Används arbetsutrustningen enligt tillverkarens rekommendationer?
• Har någon anställd rapporterat symtom på besvär i händerna, till exempel stickningar eller domningar efter användning?
• Finns det bättre arbetsutrustning som ger lägre vibrationsexponering?
• Kan arbetsuppgifterna utföras på ett annat sätt, så att ergonomin blir bättre och arbetsställningen mer gynnsam?

Resultatet av undersökningen ska du använda när du beräknar värdet av den totala vibrationsexponeringen, för varje enskild anställd (eller grupp av anställda som har samma arbetsuppgift) som utsätts för hand- och armvibrationer.

Detta leder dig till steg 2, att bedöma riskerna med vibrationer.

1. Ta bort eller minimera källan:
   
   
• Kan du som förare utföra arbetet säkert och effektivt utan att använda fordon eller mobila maskiner?
• Kan du ändra vägvalet för att undvika stötar?
• Kan du undvika att köra för länge på tomgång?
• Anpassar du hastigheten efter underlaget? Ett sämre underlag kräver att du sänker hastigheten för att minimera stötarnas inverkan på skaderisken.
  
  Följ de instruktioner som finns för arbetsutrustningen.
  
  
2. Utvärdera ergonomin:
   
   
   • Har arbetsutrustningen en ergonomiskt utformad förarhytt, bra display och reglage, och dämpade säten som kan ställas in efter förarens vikt?
   • Är det rätt typ av däck med rätt tryck i för den terräng eller underlag som arbetsutrustningen kommer att köras i?
   • Kan du som förare jobba i en bra arbetsställning?

3. Se över arbetets organisering:
   
   
   • Har du informerat alla om riskerna med vibrationer från arbetsutrustningen?
   • Behöver du införa flera raster eller vilopauser utanför maskinen eller fordonet?
     
     
4. Överväg personlig skyddsutrustning:

• • Har du som arbetsgivare erbjudit arbetskläder som skyddar föraren mot fukt och kyla?

Minska vibrationerna i jobbet – det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare (ADI 633), broschyr

1. Ta bort eller minimera källan:
   
   
   • Kan du som operatör utföra arbetet säkert och effektivt utan att använda handhållna maskiner?
   • Kan du byta ut en skadlig maskin mot en mindre skadlig?
   • Kan du undvika stötar från arbetsstycket?
     
     Följ de instruktioner som finns för arbetsutrustningen.
     
     
2. Utvärdera ergonomin:
   
   
   • Har arbetsutrustningen ergonomiskt utformade handtag, bra greppytor och låg vikt?
   • Kan du som operatör jobba i en bra arbetsställning?
     
     
3. Se över arbetets organisering:
   
   
• Har du informerat alla om riskerna med vibrerande arbetsutrustning?
• Behöver du införa arbetsrotation, flera raster eller vilopauser?
  
  
4. Överväg personlig skyddsutrustning:
   
   
• Har du som arbetsgivare erbjudit arbetskläder som skyddar operatören mot fukt och kyla? Genom att hålla händerna torra och varma kan risken för vibrationsskador minska. Kom ihåg att tryckluftsdrivna maskiner blir kalla vid maxeffekt och blåser kall luft mot kroppen.
  
  OBS! Så kallade vibrationshandskar, som är CE-märkta, uppfyller specifikationen i standarden som anges i produktens bruksanvisning. Enligt kraven i standarden gäller dämpningen bara handflatan. I många arbetssituationer överförs vibrationerna även till fingrarna och kan skada både nerver och kärl. Handskarna dämpar inte vibrationer med frekvenser under 150 Hz, vilket motsvarar varvtal under 9 000 varv per minut eller 9 000 slag per minut.
  
  Det är viktigt att du undersöker vilka varvtal eller slagtal dina handhållna maskiner har när de används som mest, i drift eller i tomgång. Läs handskarnas specifikation noggrant för att kunna avgöra om de kan tänkas dämpa vibrationerna eller inte.

Om tillämpade åtgärder i Minska vibrationerna i jobbet, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

Mer om arbetet med arbetsmiljö, exempel på olika mallar för dokumentation

Projektet ”Noll Vibrationsskador”

Ett gott exempel på att angripa problemet ”vid källan”, det vill säga i maskinerna, beskrivs i RISE-projektet ”Noll Vibrationsskador”.

Målet med projektet är att med hjälp av nyutvecklad patenterad teknik och bättre användning av existerande kunskap minska eller helt ta bort vibrationsskadorna genom att utveckla lågvibrerande handhållna maskiner.

Befintliga maskiner, såsom mejselhammare och mutterdragare, har byggts om för att visa att det är möjligt att kraftigt sänka vibrationsnivåerna från dessa maskintyper.

Se filmen "Maskiner behöver inte vibrera och skada människor", Youtube, öppnas i nytt fönster