Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster

Huvudinriktningen i allt arbetsmiljöarbete ska vara att arbetsgivarna arbetar systematiskt och förebyggande med att upptäcka och åtgärda risker i arbetet i samarbete med arbetstagare och skyddsombud.

Arbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.

Även inhyrd arbetskraft och praktikanter i olika former omfattas av detta ansvar. Detta systematiska arbetsmiljöarbete, innebär i korthet att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. Läs mer om att arbeta med arbetsmiljö och hur du integrerar detta i det löpande arbetet. Vi har tagit fram ett startpaket som är ett hjälpmedel för arbetsgivaren att komma igång, strukturera och organisera arbetsmiljöarbetet.

Arbeta med arbetsmiljön

Komma igång med arbetsmiljöarbetet

I branschen omsorg och sociala tjänster utförs en rad olika typer av arbeten och tjänster och arbetsplatsernas utformning varierar stort. Här beskriver vi vad en arbetsgivare generellt bör uppmärksamma för att minska riskerna för att arbetet ska leda till ohälsa för de anställda. Du som arbetsgivare förutsätts vara expert på din verksamhet och därmed ha kännedom om vilka särskilda risker som kan finnas på just din arbetsplats. Under rubriken ”Branscher” finns några verksamheter upptagna där du kan få mer specifik information om vad som är viktigt att uppmärksamma om arbetsmiljön i just de branscherna.

Som arbetsgivare bör du alltid informera nya brukare och eventuella anhöriga om att brukaren kanske inte alltid kan få sina behov tillgodosedda precis enligt sina önskemål eftersom arbetsgivaren ibland måste ta hänsyn till personalens arbetsmiljö i första hand. 

Gör en riskbedömning

För att undvika ohälsa hos personalen är det viktigt att undersöka, bedöma vilka risker som finns och åtgärda eventuella problem med de riskfyllda arbetsuppgifter som ska utföras, innan arbetet påbörjas med en ny brukare eller klient. Detta ska sedan genomföras regelbundet och efter eventuella förändringar, som till exempel om brukarens hälsa blir sämre, om brukaren har legat på sjukhus eller om det har kommit fram information om en klient eller en brukare som motiverar detta.

Gå igenom de olika arbetsuppgifterna som ska genomföras tillsammans med skyddsombud och arbetstagare, och notera de risker för ohälsa ni uppmärksammar och genomför åtgärder för att minska dessa risker innan arbetet påbörjas. Var noga med att uppmärksamma och värdera information från myndigheter och tidigare vård- och omsorgsgivare.

Om åtgärderna inte kan genomföras omedelbart, för upp dem i en handlingsplan med datum när åtgärderna ska vara genomförda, namn på ansvarig person och när en uppföljning ska göras. Ett exempel på handlingsplan finns i broschyren ”Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö”, ADI 589.

Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö (ADI 589), broschyr

I det löpande arbetsmiljöarbetet kan du använda dig av flera undersökningsmetoder för att identifiera riskkällorna mer tillförlitligt, som till exempel:

  • analys av sjukfrånvarostatistik, tillbud och tillbudsrapporter
  • medarbetarsamtal
  • rapporter från skyddsombud
  • iakttagelser och information från arbetstagare
  • enkätundersökningar
  • checklistor
  • skyddsronder
  • personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor diskuteras.

Viktiga faktorer att uppmärksamma för att undvika arbetsmiljörisker

Belastningsergonomi

Det behövs rutiner, hjälpmedel, tid och kunskaper för att förebygga belastningsbesvär. Tänk på att riskerna för fysiska skador ökar om personalen arbetar under hög belastning med tidspress, höga kvalitetskrav, bristande kontroll av den egna arbetssituationen och låg arbetstillfredsställelse. Läs mer på temasidan om Arbetsställning och belastning. Utöver ditt ansvar som arbetsgivare att se till att personalen har den arbetsutrustning som krävs för att inte skada sig fysiskt vid arbetet, måste du säkerställa att de har tillräckliga kunskaper för att kunna använda utrustningen på rätt sätt. Vid för hög arbetsbelastning och tidspress finns det en risk att personalen avstår från att använda den tillgängliga arbetsutrustningen och rätt teknik som man borde, eftersom man upplever det som tidskrävande. Du som arbetsgivare måste vara uppmärksam på detta och säkerställa att arbetstagarna använder arbetsutrustningen där det är befogat och aldrig chansar.

Mer om arbetsrörelser och arbetsställningar finns att läsa på ämnessidan om arbetsställning och belastning och i föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:02.

Arbetsställning och belastning

Belastningsergonomi (AFS 2012:02), föreskrifter

Hur ska lokalerna utformas?

Det är mycket viktigt att lokalerna är utformade på rätt sätt för att undvika fysisk ohälsa hos personalen vid omsorgs- och omvårdnadsarbete. I ett ordinärt boende där brukaren redan bor när hjälpbehovet uppstår, får arbetsgivaren säkerställa en bra ergonomisk arbetsmiljö utifrån de förhållanden som råder i varje enskilt hem. I boenden som är ämnade för funktionsnedsatta, ska lokalerna från början vara ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Där ska det finnas en större flexibilitet med möjlighet att använda olika sorters hjälpmedel i takt med att hjälpbehovet förändras.

Förutom bostaden och eventuella gemensamma utrymmen för brukarnas måltider, samvaro, hobby och rekreation, är det även viktigt att utforma kommunikationsutrymmen och utrymmen för sophantering, tvätt och städ, expedition, administration, vaktmästeri med mera på ett ergonomiskt bra sätt.

För att undvika belastningsskador är det viktigt att lokalerna är utformade så att arbetstagarna kan använda ergonomiskt lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser. Ett fritt utrymme på 0,8 meter vid arbetsmoment som innebär måttlig kraftutövning, skjuta, dra eller huka sig, ger oftast ett tillräckligt arbetsutrymme, vid exempelvis säng och toalettstol.

Skiss arbetsutrymme toalett med avstånd 0,8 meter.

Om det behövs hjälpmedel måste det finnas ytterligare utrymme för att manövrera dessa på ett ergonomiskt lämpligt sätt.

Skiss arbetsutrymme hygienrum med avstånd.

Skissen visar ett exempel på vilka mått som behövs i ett hygienrum om inte duschvagn behöver användas. Det finns plats för lyfthjälpmedel och måttet 1,0 meter vid sidan av wc-stolen ger utrymme både för rullstol och hjälpare.

Dörrbredder och trösklar ska utformas med tanke på rullande hantering. Rullstol och rollator ska gå lätt att föra fram och det ska finnas plats för hjälparen. En dörröppning med 0,9 meter fritt (K10) medger passage för rullstol, person med rollator och hjälpare samt rak passage med en duschvagn. Trösklar bör helst inte förekomma. Om det ändå finns trösklar bör dessa utformas så att ett rullande hjälpmedel lätt kommer över.

Det finns också krav på ventilation och klimat, dagsljus och belysning, utrymning, lättstädade material, att transporter ska kunna ske med rullande hantering, att ramper inte är för långa eller branta, att det finns hissar och att golv har lagom svikt med mera. Kraven kan ställas utifrån det arbete som faktiskt utförs, vilket innebär att kraven kan ändras om en boende blir mer vårdkrävande. 

Bestämmelserna för utformning av arbetsplatser och personalutrymmen finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Arbetsmiljökraven är till största delen funktionskrav, det vill säga utformningen beror på verksamheten. När ett mått anges, är det för utrymmet som behövs för att utföra ett visst arbete, snarare än rumsmått.

Se presentationen Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö (PDF) som vänder sig till länsstyrelserna.

Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö, presentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Faktorer som påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Arbetsmängden

En frisk arbetsplats har balans mellan de arbetsuppgifter som ska utföras och de resurser som finns för detta. Att som arbetsgivare kräva mer av sina arbetstagare än vad som är rimligt utifrån de resurser som finns, leder till för hög arbetsbelastning, stress och i förlängningen ohälsa hos de anställda. Kvaliteten i det utförda arbetet blir sämre och många arbetstagare lider vid för hög arbetsbelastning, av att inte kunna ge den omsorg som man upplever behövs och efterfrågas. Detta kan också bidra till psykisk ohälsa.

Arbetsgivaren ska ansvara för att de befintliga resurserna överensstämmer med målen och riktlinjerna för arbetet och att det finns tillräckligt med personal för de arbetsuppgifter som ska utföras. Läs mer om detta på ämnessidorna om stress.

Stress

Oklara förväntningar på arbetsinsats

Ibland stämmer kraven från brukare och anhöriga inom omsorgen inte överens med den omsorg som personalen ska ge. Det är viktigt att både brukare, anhöriga och personal känner till omfattning, innehåll, mål och riktlinjer för arbetet.

Ensamarbete

Ensamarbetande personal kan utsättas för komplicerade och stressande händelser som kräver snabba beslut. Arbetstagarna ska snabbt och säkert vid behov, kunna kontakta någon som har tillräcklig kännedom om arbetet och som kan bedöma följderna av olika handlingssätt. Läs mer om reglerna för ensamarbete i föreskrifterna om ensamarbete, AFS 1982:03.

Ensamarbete (AFS 1982:03), föreskrifter

Ledarskapet

Att ha tillgång till kompetenta chefer och arbetsledare är viktigt för att arbetssituationen ska bli bra. När arbetsgrupperna är stora kan det leda till bristande arbetsledning. Chefer och arbetsledare behöver ha tillräckliga kunskaper, kompetens och tid för sitt uppdrag.

Handledning

Eftersom arbetet med människor inom denna bransch många gånger är psykiskt påfrestande, räcker inte alltid stödet från arbetsledningen för att undvika psykisk ohälsa hos personalen. Ibland kan det vara viktigt att få handledning i arbetet av en person med särskilda beteendevetenskapliga kunskaper.

Hot och våld

Allt fler utsätts för hot och våld på sin arbetsplats. Personalen ska ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. Personalen ska kunna få snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation. Det är också viktigt att lokalerna är ändamålenligt utformade och att risken för att utsättas för hot och våld finns med vid urformning och möblering av arbetsplatsen. Läs mer på ämnessidorna om hot och våld.

Hot och våld

Smittrisker

Vid omvårdnadsarbete kommer personalen i nära kontakt med andra människor och brukarna är idag mer sjuka och behöver mer kvalificerad omsorg än tidigare. Detta innebär att smittriskerna kan vara stora. Det är därför mycket viktigt att personalen har tillräcklig kunskap om smittrisker och att arbetsgivaren ser till att det finns bra rutiner för hur personalen ska undvika att smittas på arbetet – och att dessa rutiner följs. För att minska risken för personalen att bli smittad finns särskilda regler för god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis.

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:01 och på ämnessidorna om sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker.

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:01), föreskrifter

Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker

Nyanställd personal, vikarier och praktikanter

Som arbetsgivare är du ansvarig för att introducera nyanställda i deras arbete så att de har förutsättningar att klara arbetsuppgifterna. Här ingår också att göra dem medvetna om risker i arbetsmiljön och hur de kan undvika dessa. Alla regler som berör arbetsmiljön omfattar också tillfälligt anställda, vikarier och praktikanter.

Arbete inom hemtjänsten när man är under 18 år?

Att arbeta inom hemtjänst, hemsjukvård, personlig assistans eller liknande i hemmet hos brukare med alkohol- och narkotikamissbruksproblem, psykisk ohälsa eller med psykisk funktionsnedsättning, är förbjudet för den som är under 18 år. Reglerna om detta hittar du i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:3.

Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3), föreskrifter

Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Ibland behöver arbetstagare särskild anpassning av arbetsmiljön för att klara sina arbetsuppgifter eller för att inte bli sjuka av sin arbetsmiljö. Du som arbetsgivare ansvarar för att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön för de anställda som behöver detta. Det är också du som har huvudansvaret för att stödja en arbetstagare i att återkomma i arbete efter en sjukskrivningsperiod med lämpliga åtgärder på arbetsplatsen. Du kan läsa mer om detta på ämnessidorna om arbetsanpassning och rehabilitering.

Arbetsanpassning och rehabilitering

Företagshälsovården

När det saknas tillräcklig kompetens om arbetslivsinriktad rehabilitering eller om att förebygga arbetsmiljörisker på ett hälsofrämjande sätt i organisationen, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. 

Film: Ergonomi inom vård och omsorg

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-17