Vem är ansvarig när det gäller ställningar?

Svaret på frågan om vem som har ansvaret är att det kan finnas flera ansvariga, och föreskrifterna om ställningar handlar om ansvar på många olika sätt. Det som räknas upp här är inte uttömmande – se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4) och vår vägledning Säkra ställningar (H 456) för mer information.
Bild på målare som målar

Ställningar (AFS 2013:4), föreskrifter

Säkra ställningar (H456), bok

Att släppa ut ställningar till försäljning på marknaden

De ställningar som släpps ut på den svenska marknaden måste vara säkra. Det enda sättet att visa att de är säkra är att de uppfyller kraven i föreskrifterna om ställningar. Tillverkare, importörer och distributörer är ansvariga för att ställningarna gör detta.

För prefabricerade ställningar och kopplingar till rörställningar innebär det att de måste vara typkontrollerade. En genomförd typkontroll innebär att produkten (ställningen, komponenten till ställningen eller kopplingen) är granskad av ett ackrediterat certifieringsorgan, och att certifieringsorganet funnit att produkten uppfyller gällande krav. Organet ska då ställa ut ett typkontrollintyg.

De tekniska kraven framgår av bilaga 1 i föreskrifterna om ställningar (AFS 2013:4). Kraven är – så långt möjligt – anknutna till EN-standarder, det vill säga standarder som gemensamt tagits fram för den europeiska marknaden. På grund av skillnader i klimat, arbetssätt och utformning mellan de olika länderna finns det även ett antal valmöjligheter i standarderna. Meningen med det är att ett eller flera av alternativen ska väljas för ett visst land. I bilaga 1 finns angett hur dessa valmöjligheter ska tillämpas i Sverige.

I bilaga 2 i föreskrifterna om ställningar (AFS 2013:4) anges vilka uppgifter som ska finnas i ett typkontrollintyg. Intyget, liksom den allra största delen av underlaget till det (provningsrapporter, beräkningar m.m.) ska givetvis vara på svenska. Däremot måste inte typkontrollen göras av ett svenskt certifieringsorgan – den kan även göras av ett annat organ som har motsvarande ackreditering inom EES-området, men kraven (såväl de tekniska som de formella) måste vara uppfyllda. Produkterna måste även ha minst likvärdig säkerhetsnivå.

Att upplåta ställningar

Ett mycket vanligt sätt att upplåta en ställning är att uppföra den och sedan hyra ut den till en användare. De företag som gör detta yrkesmässigt är främst ställningsentreprenörer.

Den som uppför en ställning ska planera arbetet och se till att:

  1. arbetet med att montera ställningen utförs på ett säkert sätt
  2. kontrollera ställningen senast innan den överlämnas
  3. se till att ställningen erbjuder en god arbetsmiljö för dem som ska använda den.

Alternativ a) innebär främst att de som uppför ställningen är skyddade mot fall och belastningsskador, och att de har de kunskaper och den utbildning som behövs för arbetet. De ska även avgränsa ställningen under arbetet och ta fram en plan för uppförande, användning och nedmontering.

När ställningen är färdig och ska överlämnas enligt b), ska den kontrolleras så att den är korrekt byggd och fungerar väl. Kontrollen ska dokumenteras i en särskild handling/dokumentation. När ställningen överlämnas ska planen och ett antal andra handlingar följa med.

Innan man börjar uppföra ställningen ska upplåtaren även se till att ställningen är lämplig för det arbete som ska utföras. Detta bygger dock på de uppgifter han eller hon fått från den som beställt ställningen, oftast användaren. Ställningen ska givetvis även vara dimensionerad på ett korrekt sätt.

Att använda ställningar

De som använder en ställning för att utföra ett arbete, eller som skydd mot fall vid takarbete eller liknande, är ansvariga för att göra detta på rätt sätt. Det är inte tillåtet att överbelasta ställningens arbetsplan, eller belasta flera arbetsplansnivåer samtidigt, om ställningen inte är särskilt dimensionerad för detta.

Man får heller inte ta bort stabiliserande eller andra nödvändiga komponenter ur ställningen. Skyddsräcken kan dock demonteras temporärt för att till exempel lyfta in byggmaterial, om det övervakas särskilt och i övrigt görs på ett betryggande sätt.

Det är särskilt viktigt att material läggs upp på ett genomtänkt sätt på ställningen. Det har inträffat allvarliga olyckor när man har lastat upp material med teleskoptruck, och då råkat påföra ställningen sidolaster så att delar av den har rasat.

Vid kontrollen som upplåtaren gjort innan den överlämnades ska användaren om möjligt delta, så att han eller hon kan förvissa sig om att ställningen är lämplig för arbetet. De handlingar som upplåtaren överlämnar ska finnas på arbetsplatsen.  Om ställningen ska användas av flera företag på en byggarbetsplats ska de också överlämnas till BAS-U. Användaren ska sedan fortlöpande kontrollera ställningen under användningstiden.

En särskild situation är när en användare uppför en ställning för att själv använda den. Han eller hon är då ansvarig såväl för de föreskrifter som gäller för den som uppför ställningen som för de föreskrifter som gäller för användning.

En annan situation är när en användare låter andra företag utföra arbete från ställningen.  De blir då upplåtare och måste följa de särskilda regler som gäller vid upplåtelse.

Andra med ansvar

Typkontroll utförs av ackrediterade certifieringsorgan. Dessa organ är ansvariga för att typkontrollen utförs på ett korrekt sätt, och har även ansvar för att överlämna handlingar till tillverkaren/leverantören, och på begäran även till tillsynsmyndigheten (Arbetsmiljöverket).

Byggarbetsmiljösamordnare ska på begäran lämna uppgifter om markförhållanden där ställningar ska placeras och om fasader med mera som ställningar ska förankras till. Byggarbetsmiljösamordnare ska även tillhandahålla ett antal handlingar för ställningar som ska användas av flera företag.

Sanktioner för ställningar

Sanktionsavgift - typkontroll

Om man släpper ut prefabricerade ställningar, komponenter till prefabricerade ställningar och kopplingar på marknaden utan att de är typkontrollerade uppgår sanktionsavgiften till 2 000 kronor för varje enskild komponent som levererats, dock maximalt 100 000 kronor för varje leveranstillfälle. Sanktionsavgiften ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden. Se 10 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4).

Sanktionsavgift - utbildning

Om man låter sina arbetstagare uppföra, göra väsentliga ändringar i eller montera ned ställningar eller väderskydd utan att de har nödvändig utbildning uppgår sanktionsavgiften till 5 000 – 20 000 kronor per arbetstagare, beroende på vilken utbildning som erfordras. Ibland behövs två olika utbildningar och om båda saknas ska två sanktionsavgifter betalas. Sanktionsavgiften ska betalas av den arbetsgivare vars personal saknar nödvändig utbildning.

Lärlingar kan, under vissa förutsättningar, delta i arbetet utan att deras utbildning är fullgjord.

OBS! Kravet på utbildning för den som uppför, gör väsentliga ändringar i eller monterar ned väderskydd trädde i kraft den 1 januari 2016!

Se 47 § och bilaga 3 i föreskrifterna om ställningar (AFS 2013:4).

Sanktionsavgift – fallrisker

Sanktionsavgift kan även utdömas om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Detta kan bli aktuellt såväl vid uppförande, väsentlig ändring och nedmontering av ställningar och väderskydd som vid användning av ställningar. Denna sanktionsavgift finns inte i föreskrifterna om ställningar utan i föreskrifterna (AFS 1999:3) om byggnads- och anläggningsarbete, 60a §. Sanktionsavgiftens storlek kan variera mellan 40 000 och 400 000 kronor, beroende på antalet sysselsatta inom företaget. Sanktionsavgiften ska betalas av den arbetsgivare vars personal är utsatt för fallrisker.

Se 60a § i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) .

En förutsättning för att en sanktionsavgift ska kunna utdömas är alltså att arbetet är att se som byggnads- och anläggningsarbete. Om till exempel en ställning eller ett väderskydd uppförs inom ett bygg- eller anläggningsprojekt så är även arbetet med att uppföra ställningen byggnads- och anläggningsarbete.

Övriga sanktioner

Det är viktigt att man följer reglerna i föreskrifterna om ställningar, liksom dem i andra, tillämpliga föreskrifter i Arbetsmiljöverkets författningssamling. Om en arbetsmiljöinspektör konstaterar att reglerna inte följs, till exempel i samband med en inspektion, kan arbetsgivaren drabbas av föreläggande och förbud, ofta mot vite.

Om ett skyddsombud upptäcker en allvarlig risk på en arbetsplats kan han eller hon stoppa arbetet tills en arbetsmiljöinspektör har bedömt om arbetet kan fortsatta, eventuellt med krav på åtgärder.

Sanktionsavgifter

Ställningar (AFS 2013:4), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna för ställningar gäller ställningar och väderskydd. Föreskrifterna innehåller till exempel materialkrav, regler för typkontroll, märkning och instruktioner samt regler och råd för placering och dimensionering.

Säkra ställningar - en vägledning till föreskrifterna AFS 2013:4 (H456), bok

Bokomslag -  Säkra ställningar
Den här vägledningen innehåller råd och rekommendationer för att göra arbete med ställningar säkrare. Råden utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4), som också finns med i boken. En vägledning förtydligar innebörden av föreskrifterna, ger rekommendationer, bakgrund och hänvisningar, men är inte tvingande på samma sätt som föreskrifterna är.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-25