Lyftanordningar och lyftredskap

Ett stort antal människor använder dagligen lyftanordningar och lyft­redskap. Olyckor eller tillbud inträffar till exempel vid koppling av laster, person­lyft och upp­ställning av mobila maskiner. Därför har Arbetsmiljöverket flera föreskrifter som på ett eller annat sätt berör lyftarbete. På de här sidorna vill vi förklara hur reglerna hänger ihop.
Lyftkran över horisont

Lyftanordningar och lyftredskap används varje dag

Med lyftanordning menas en anordning som är till för att lyfta eller sänka last, till exempel kranar, mobila arbetsplattformar och hissar såväl som patientlyftar och fordonslyftar. Lyftredskap kan vara linstroppar, lyftok och kättingsling. 

Truckar är ett vanligt arbetsredskap för att lyfta saker. Läs mer om användning av truckar på sidan om truckar.

Truckar

Lyftanordningar behövs även för laster med liten vikt

På många arbetsplatser sker olika slag av lyft. Även för laster med låg vikt kan det vara bra att använda lyftanordningar för att undvika belastningsskador. Det finns riktlinjer vid vilka laster tekniska hjälp­medel bör användas, se sidorna om arbetsställning och belastning - ergonomi.

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Arbetet ska helt enkelt planeras, organiseras och genomföras så att farliga eller ohälsosamma situationer inte uppstår.

Lyftanordningar och lyftredskap ska kontrolleras regelbundet och vissa ska dessutom besiktas. Den som ska använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper.

Huvudsakliga risker med lyftanordningar

En riskbedömning ska alltid göras innan lyftanordningar och lyftredskap används. Risker ska förebyggas och brister rättas till. Sedan kontrollerar man om åtgärderna haft rätt effekt.

När arbetstagare medverkar finns bättre förutsättningar att komma fram till hållbara lösningar.

Om en olycka eller allvarligt tillbud inträffar vid användning av lyftanordningar eller lyftredskap ska det anmälas till Arbetsmiljöverket.

Vi kan se att tillbud och olyckor ofta inträffar

  • vid koppling och styrning av last
  • vid uppställning av mobila maskiner, vid dåliga markförhållanden finns t.ex. risk för vältning
  • vid personlyft
  • då personer vistas i lyftanordningars riskområden
  • då lyftanordningars arbetsområden sammanfaller och vid samlyft
  • då olämplig lyftanordning eller lyftredskap valts för arbetet 
  • vid bristfälligt underhåll.

Förebyggande arbete för att förhindra risker med lyftanordningar

Använd lyftanordningar på rätt sätt

Vi har sett att det inträffar olyckor och tillbud när lyftanordningar används på fel sätt. Det kan handla om att en lyftanordning används mer frekvent eller för tyngre laster än vad det är tänkt. Lyft­anordningar har en begränsad livs­längd som är beroende av användnings­tid och användnings­sätt.

Lyftlinorna brast

På en industri hade man köpt in en traverskran som var ämnad för kontinuerlig produktion i en alltför låg klass. Vilket resulterade i att kranens livslängd uppnåddes på bara några år och båda lyftlinorna brast varvid lasten föll mot marken. Det är viktigt att dokumentera driften i journaler så att det går att avgöra när det är dags att ta anordningen ur drift eller bestämma vilka åtgärder som behövs.

Välj rätt när du köper eller hyr in lyftanordning

När du köper eller hyr in en lyftanordning är det viktigt att den har rätt kapacitet och funktion för det den ska användas till. Vi känner till flera fall där mobilkranar med för låg kapacitet hyrts in. Arbets­givaren som hyr in kranen måste förvissa sig om att kranen också har tillräcklig kapacitet för lyftet på den radie där lyftet ska utföras.

Använd personlyftande anordningar på rätt sätt

Att arbeta stående på räcket eller från trappstege i arbetskorgen innebär stora risker. En anordning med tillräcklig lyfthöjd ska alltid användas.

En personlyftande anordning som är konstruerad för att arbetet ska utföras från korgen, till exempel en mobil arbetsplattform, får endast användas för detta ändamål. Den får till exempel inte användas för att transportera personer till och från ett hustak. I dessa fall kan en bygghiss användas.

Använd fallskyddsutrustning vid användning av lyftanordningar

Om det finns risk för att anordningen blir påkörd eller att arbetet som utförs innebär risker för att falla ur korgen, till exempel vid träd­beskärning, ska personlig fallskydds­utrustning användas som kan vara en sele med säkerhets­lina.

Fallskyddsutrustning kan även behöva användas vid underhålls­arbete eller tillsyn, för att på ett säkert sätt komma åt anordningens olika delar.

Fallolycka med saxlift

En man avled då han föll mellan en mobil arbetsplattform och balkong.

Fallolycka med saxlift i Uddevalla, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Kunskapskrav för säker användning av lyftanordningar

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som använder lyft­anordningar eller lyftredskap har tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning av utrustningen.

Kunskapskravet gäller alla användare, förare såväl som lastkopplare, signalmän etc.

Kunskaperna ska vara dokumenterade. De kunskaper som behövs kan variera beroende på hur pass komplicerad lyftanordningen eller lyftredskapet är.

Utbildningar finns för användare av lyftanordningar

Flera branschorganisationer har tagit fram utbildningar för användare av lyftanordningar, till exempel BYN, Byggnadsindustrins yrkes­nämnd och liftutbildningsrådet.

Det finns många aktörer på marknaden som tagit fram speciella utbildningar för säker användning av lyftredskap.

Byggnads webbplats, öppnas i nytt fönster

Liftutbildningsrådets webbplats, öppnas i nytt fönster

Skriftligt tillstånd behövs för jobbet vid användning av lyftanordningar

Arbetstagare och inhyrd personal ska även ha ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren respektive inhyraren för att använda en maskin­driven lyftanordning. Tillståndet ska visa vilka typer av lyft­anordningar, lyft­redskap och arbets­uppgifter det gäller.

Motsvarar utbildningar från andra länder kraven?

Arbetsgivaren måste förvissa sig om att kunskaperna som den utländska utbildningen gett motsvarar de krav som ställs i 29 § i Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6).

Nordisk överenskommelse

Utbildningar anordnade i Danmark, Norge, Island och Finland som ger ett kompetens­bevis som godtas av respektive lands arbetar­skydds­myndighet anses uppfylla de svenska kraven.

Kunskapskrav även på medföljande i sky-lift

Förare av mobila arbetsplattformar ska ha kunskaper motsvarande föreskriften om lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §. Eventuella medhjälpare som följer med vid användningen av mobila arbetsplattformar måste också ha tillräckliga kunskaper så att arbetet kan utföras säkert.

Besiktning av lyftanordningar

Vissa anordningar ska besiktas. Vilka anordningar du ska låta besikta och hur ofta de ska besiktas står i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:06).

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:06), föreskrifter

Swedac godkänner de som besiktar lyftanordningar

Swedac är den myndighet som godkänner kontrollorgan för besiktning av lyftanordningar. På Swedacs webbplats finns information om vilka kontrollorgan som är verksamma i Sverige.

Swedacs webbplats, öppnas i nytt fönster

Lista på de lyftanordningar som ska besiktas

  • Grävmaskiner
  • Fordonskranar
  • Lyftanordningar med styrt lastbärande lastplan monterade på fordon för lastning och lossning av fordonet (till exempel bakgavellyft)
  • Hissar, till exempel bygghissar. För de flesta hissar gäller dock Boverkets regler
  • Lingångar och punktlyftar, används till exempel på teatrar för att lyfta dekor
  • Fordonslyftar
  • Kranar
  • Mobilkranar
  • Stripperkran och tångkran, specialkranar inom stålverksindustrin
  • Staplingskranar
  • Maskindrivna anordningar avsedda för lyft av arbetstagare
  • Maskindrivna anordningar vid lastkaj för att utjämna nivåskillnader mellan lastfordon och lastkaj.
  • Semimobila tornkranar

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön vid lyftanordningar

Det är viktigt att alla medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för att säkerställa en bra arbetsmiljö.

Arbetsgivaren ska genomföra alla åtgärder som behövs för att förhindra att arbetstagarna drabbas av olyckor eller sjukdom.

Arbetsgivaren ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vad det är kan du läsa om på sidorna arbeta med arbetsmiljön.

Arbeta med arbetmiljön

Flera föreskrifter om lyftarbete

Det finns flera föreskrifter om lyftarbete från Arbetsmiljöverket som arbetsgivaren är tvungen att känna till och följa för att förebygga olycksfall och skador. Grundläggande regler finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:04). Här finns kravet att all arbetsutrustning bara får användas till det den är avsedd för. 

Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:04), föreskrifter

Följande föreskrifter handlar om lyftarbete:

Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6), föreskrifter

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7), föreskrifter

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6), föreskrifter

Berg- och gruvarbete AFS 2010:1, (föreskrifter)

Det finns också andra föreskrifter som tar upp risker vid lyftarbete, till exempel bygg- och anläggningsarbete och hamnarbete.

Arbetstagarens ansvar för lyftanordningar

Även arbetstagarna har ett arbetsmiljöansvar. De ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i de åtgärder som behövs för en god arbetsmiljö.

Följa regler och använda skyddsutrustning

Arbetstagarna ska följa gällande föreskrifter och instruktioner. Det är absolut förbjudet att sätta skyddsanordningar ur spel eller strunta i att använda skyddsutrustning. Arbetstagarna ska också iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Underrätta arbetsgivare eller skyddsombud vid allvarlig fara

Arbetstagare som bedömer att arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa ska snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet.

Skyddsombud kan stoppa farligt arbete

Om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Om arbetsgivare och skyddsombud inte är överens kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket för att få frågan avgjord.

Tillverkaren ska CE-märka lyftanordningar

Lyftanordningar och lyftredskap ska vara CE-märkta när de släpps ut på marknaden eller tas i drift. Märkningen ska vara väl synlig, lättläst och beständig.

CE-märket innebär att tillverkaren intygar att produkten uppfyller gällande hälso- och säkerhetskrav. För de flesta lyftanordningar och lyftredskap gäller kraven i AFS 2008:3, Maskiner. Föreskrifterna riktar sig till tillverkare, importörer och distributörer och grundar sig på EU:s maskindirektiv. Motsvarande krav gäller inom hela EU.

Den som tillverkar en lyftanordning eller lyftredskap för eget bruk räknas också som tillverkare.

Läs mer om vilka krav som gäller på sidan om maskiner.

Maskiner

CE-märkning av lyftredskap

Vid CE-märkning av lyftredskap kan det vara svårt att avgöra vad som räknas som lyftredskap och vad som utgör last. Därför har EU-kommissionen tagit fram en guide.

Classification of equipment used for lifting loads with lifting machinery, pdf, öppnas i nytt fönster

Olycksstatistik – arbetsskador lyftanordningar

Varje år inkommer cirka 700 rapporter om arbetsolyckor med sjukfrånvaro som inträffat vid användning av lyftanordningar till Arbetsmiljöverket.

Ungefär hälften av de rapporterade arbetsolyckorna med sjukfrånvaro leder till sjukskrivning längre än 14 dagar.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-01