Förebygg riskerna med användning av mikroorganismer

Som arbetsgivare kan du förebygga många av riskerna som kan uppstå när man använder mikroorganismer genom att se till att det finns rätt skyddsåtgärder.

Skyddsåtgärderna ska vara anpassade till de förutsättningar som finns på arbetsplatsen och det arbete som utförs. För att ta reda på vilka skyddsåtgärder som behövs, ska du göra en systematisk utredning och bedömning av vilka risker som finns och sannolikheten för att de uppkommer. Utifrån resultatet av riskbedömningen väljer du skyddsåtgärder.

Gör en riskbedömning

Det finns bestämmelser om hur utredningen och riskbedömningen ska göras och hur urvalet av skyddsåtgärder ska gå till. Du ska bland annat ta hänsyn till

  • mikroorganismens riskklass
  • smittämnens infektionssätt
  • de metoder som ska användas
  • vilka metoder som behövs för att oskadliggöra mikroorganismerna.

Under utredningen behöver du också ta hänsyn till om det förekommer mikroorganismer som inte ingår i användningen, men som kan utgöra risk för ohälsa.

Utredning, riskbedömning och skyddsnivåer för användning mikroorganismer

Vidta nödvändiga åtgärder

I föreskrifterna AFS 2018:4 finns paragrafer med skyddsåtgärder. Dessa gäller för arbete med smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur, och i industriella processer. Du får inte själv välja fritt bland skyddsåtgärderna, utan valet måste övervägas i en viss ordning... Den riskklass som mikroorganismen tillhör (se faktaruta) har betydelse för vilken skyddsnivå som ditt arbete måste bedrivas på.

Riskklasser

Mikroorganismer klassificeras i riskklasser. Det finns 4 klasser, där 1 är den lägsta. Mikroorganismer som hör till någon av riskklasserna 2–4 kallas för smittämnen.

Du kan läsa mer på sidan nedan:

Riskklasser och klassificering av smittämnen

Medicinska förebyggande åtgärder

Utöver de åtgärder som berör arbetsmetoder och hantering av smittämnen är det viktigt att göra medicinska kontroller och vidta åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa. Alla medicinska kontroller och åtgärder som behövs enligt riskbedömningen ska erbjudas kostnadsfritt till arbetstagaren.

Exempel på medicinska förebyggande kontroller och åtgärder är

  • vaccination
  • hälsoundersökningar
  • kontroll av immunitet mot röda hund
  • upprepade serologiska undersökningar
  • immunglobulinprofylax (förebyggande antikroppsbehandling vid misstänkt exponering).

Det finns vaccin mot vissa smittämnen och det bör man erbjuda när det finns risk för exponering. Vaccination kan inte ersätta andra skyddsåtgärder, som en mikrobiologisk säkerhetsbänk eller personlig skyddsutrustning. Men vaccination kan ge extra säkerhet för den enskilde arbetstagaren vid arbete med vissa smittämnen.

Det är också viktigt att ha en plan för hur arbetstagarna snabbt ska få tillgång till rätt vård ifall de skulle exponeras för smittämnen trots att man har vidtagit skyddsåtgärder. Planen kan bland annat omfatta medicinsk behandling direkt efter exponeringen för smittämnet eller andra medicinska åtgärder.

Hanterings- och skyddsinstruktioner

Det är viktigt att anpassa hanterings- och skyddsinstruktionerna för användningen av mikroorganismer för den egna verksamheten och att arbetstagarna delges informationen på ett språk som de förstår. Du som är arbetsgivare ska försäkra dig om att instruktionerna blir följda och att alla berörda uppfattar dem korrekt. Instruktioner för användning av smittämnen ska vara skriftliga. Om det behövs, ska också instruktioner för användning av mikroorganismer som inte är smittämnen vara skriftliga.

Instruktionernas utformning och innehåll

Instruktionerna kan vara olika omfattande, beroende på vilken personalgrupp som ska ha dem. Det är viktigt att du ger tillräcklig information både om eventuella risker och om avsaknad av risker även till personal som inte arbetar direkt med smittämnena, till exempel disk- och städpersonal eller djurtekniker.

Bra instruktioner ska ge tydlig vägledning och riktas till den som ska utföra uppgiften. Därför kan det finnas flera olika instruktioner för samma moment eller metod. Det behöver inte innebära att endast en instruktion är rätt. Men om till exempel olika forskargrupper ska arbeta i samma laboratorium med liknande smittämnen bör man komma överens om vilken instruktion man ska följa, så att det inte uppstår missförstånd om hanteringen. Tänk på att det är bra med generella instruktioner för liknande hantering, till exempel hur använda glasvaror som innehåller smittämnen ska dekontamineras innan de lämnas till disk.

Av instruktionerna ska det framgå vilken skyddsutrustning som ska användas, och när och hur. Det är till exempel inte säkert att ett och samma desinfektionsmedel är lämpligt att använda mot alla smittämnen i alla lägen. Valet av lämpliga skyddshandskar ska inte avgöras av smittämnet i första hand, utan beror till stor del på vilka kemikalier som hanteras tillsammans med smittämnena.

Åtgärder vid spill och andra oönskade händelser

Hanterings- och skyddsinstruktionerna ska alltid redogöra för vilka åtgärder man ska vidta vid oönskade händelser. En oönskad händelse är till exempel spill, en stickskada eller någon annan händelse som skulle kunna leda till ohälsa eller olycksfall.

Det är viktigt att ni på arbetsplatsen övar på de åtgärder som ni ska vidta vid oönskade händelser. Instruktionerna och åtgärderna behöver uppdateras och anpassas om ni upptäcker något vid övningen som saknas eller inte fungerar som det ska, till exempel skyddsutrustning för nödsituationer eller placeringen av desinfektionsmedel. För att upptäcka sådana saker är det viktigt att inte ersätta övningen med en muntlig diskussion eller ett skriftligt prov.

Senast uppdaterad 2020-08-31