Arbete på hög höjd

Fall till lägre nivå är en av de vanligaste orsakerna till att personer omkommer eller blir allvarligt skadade i byggbranschen. Det finns därför krav på att man alltid ska förebygga fallrisker till lägre nivå. Det är också därför som man kan få sanktionsavgift om det pågår byggnads- eller anläggningsarbete utan fallskydd vid höjder på 2 meter eller mer.

Kort film om fallrisker och fallskydd

OBS! Från 1 januari 2015 kan den som arbetar utan något slags fallskydd få betala en sanktionsavgift. Se mer i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) där du bland annat hittar mer information i 56 a, 60 a, 86 a och 92 a §§.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Fallrisker

Arbeten med fallrisker ska alltid riskbedömas, oavsett fallhöjd. Om det förekommer arbete med risk för att falla 2 meter eller mer, ska det alltid finnas en arbetsmiljöplan och i den ska det beskrivas hur fallriskerna över 2 meter ska åtgärdas.

Arbetsmiljöplan, öppnas i nytt fönster

Exempel på när det finns risk att falla till lägre nivå vid byggnads- eller anläggningsarbeten är:

  • takarbete
  • fasadarbete
  • arbete från stege
  • håligheter eller öppningar i till exempel bjälklag
  • montering av prefabelement
  • schaktkanter
  • bergarbete

Vid fallrisker ska man i första hand använda gemensamma fallskydds­anordningar, det vill säga skyddsanordningar som skyddar flera personer mot risken att falla. Om det inte är möjligt, ska personlig fallskyddsutrustning användas.

Skyddsräcke vid takarbete

Välj gemensamma fallskyddsanordningar i första hand

Skyddsräcken

Skyddsräcken ska vara hållfasta och tillräckligt höga (minst 1 m). De ska vara utförda så att det hindrar fall över, genom och under räcket. Skydds­räcket behöver därför minst bestå av tre tvär­gående ledare   (fotlist, mellan­ledare och över­ledare), eller ha motsvarande skydds­konstruktion som förhindrar fall (exempelvis helt tätt). Fot­listen ska normalt vara ca 0,15 m hög, mellan­ledaren ska vara placerad på mitten och över­ledaren i överkant av skyddsräcket. Om det finns lösa föremål som kan falla genom skydds­räcket så ska räcket vara inklätt eller helt tätt. Om räcke ska skydda mot fall från ytor som inte är plana eller låg­lutande behöver räckena utformas på ett annat sätt (tätare mellan räckes­­detaljerna).

Ibland kan skydds­räcket behöva vara högre än 1 meter, exempelvis när arbetet utförs på branta tak. Om skydds­räcket är permanent och ingår i en byggnads ordinarie utrustning så är de ofta högre samt kan sakna fotlist.

Det finns inga exakta krav Arbetsmiljö­verkets regler på hur skyddsräcken ska vara dimensionerade för att vara hållfasta i. Det finns däremot en frivillig Europa­standard för temporära skydds­räckes­system (SS-EN 13374:2013) som många tillverkare har valt att utforma sina räcken utifrån. Ett skydds­räcke utformat enligt en standard ger även användaren ett stöd vid val av produkter.

När man använder trä­virke i skydds­räcken är det viktigt att välja rätt sort. Man måste alltid ha konstruktions­virke (eller motsvarande), och normalt rekommenderas att man väljer klassat så kallat konstruktions­virke i minst klass C16 enligt SS-EN 338:2009 för att få tillräcklig håll­fasthet. Ofta behövs högre håll­fasthets­klass.

Om ett skyddsräcke inte monteras längs med exempelvis hela taket, utan bara där arbeten utförs, är det viktigt att räcket går tillräckligt långt utanför det aktuella arbets­området för att verkligen kunna fånga upp en person som faller. Det innebär att bredden på skydds­räcket behöver vara betydligt bredare än arbets­områdets bredd. Det är för att man säkert ska veta att räcket fångar upp någon som faller. En tum­regel är att bredden på skydds­räcket ska vara: arbets­områdets bredd + 2 x (avståndet mellan skyddsräcke/takfot och ”vertikalt” upp till arbetsområdet, L i figuren nedan).

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Skyddsräcken ska alltid kontrolleras innan de börjar användas och under tiden de används.

Kollektiva skyddsanordningar

Ställningar

Här kan du läsa mer om när ställningar används för arbete på hög höjd.

Ställningar

Arbetsplattformar

Här kan du läsa om vilka krav som gäller om exempelvis sax- eller bomliftar används för arbete på höjd.

Kranar, lyftar och lyftredskap

Skyddstäckning

En skyddstäckning används för att täcka en öppning eller någon annan slags hålighet som det finns risk att trampa eller falla ner i. Skydds­täckningen ska alltid vara hållbar, stabil och ligga på plats. Den ska vara tydligt utmärkt så att den inte kan miss­uppfattas. Den ska kunna bära upp de laster som den kan komma att utsättas för.

Fallskyddsnät

Att använda sig av fallskyddsnät för personskydd kan vara en lämplig arbetsmetod vid vissa sorters arbeten med fallrisker, som exempelvis hallbyggnationer.

Innan man väljer att använda ett skyddsnät måste man noggrant undersöka att förhållandena lämpar sig för nät genom att kontrollera de yttre förutsättningarna.Skyddsnät kräver att minst följande förutsättningar finns:

  • kunnig personal som kan montera och kontrollera nätet under hela arbetet
  • lämpliga höjdförhållandenså att nätet kan hållas spänt
  • tillräckligt avstånd till underliggande arbeten
  • fallhöjden till nätet är liten och understiger kraven i standarden
  • lämpliga och hållbara infästningspunkter finns för nätet
  • klimatet lämpar sig för användning av skyddsnät
  • instruktion och anvisningar för montering och kontroller med till exempel provdragning av provtrådar, datummärkningar med mera finns vid byggarbetsplatsen.

Oftast behöver en byggnadskonstruktion, till exempel ett byggelement, förberedas för infästning av skyddsnät redan då den konstrueras och innan den skickas till byggarbetsplatsen. Nätet måste enkelt kunna fästas in i förankringspunkter på byggarbetsplatsen.

Det finns en frivillig europastandard med säkerhetskrav och provningsmetoder samt säkerhetskrav vid montering av skyddsnät som heter SS-EN-1263. Standarden är normalt lämplig att följa om skyddsnät ska användas.

Välj personlig fallskyddsutrustning i andra hand

Personlig fallskyddsutrustning kan man bara använda i undantagsfall om gemensamma fallskyddsanordningar inte är möjliga att använda, eller där tiden för att få dessa anordningar på plats är betydligt längre  än tiden det tar att utföra det aktuella arbetet.

Kom ihåg att tiden inte bara innefattar till exempel ett särskilt arbete på ett tak, utan alla arbeten som behöver utföras där. Läs mer i 57-58 och 88-89 §§ i AFS 1999:3.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

När personlig fallskyddsutrustning används är det viktigt att utrustningen är anpassad för arbetet och arbetstagaren. Utrustningen måste också sitta säkert fast i  en godkänd förankrings­punkt.

Arbeten med fallrisker är normalt olämpliga att utföra som ensam­arbete. Används personlig fallskyddsutrustning ska en räddningsplan om någon faller och blir hängande, alltid finnas. Läs mer om personlig fallskyddsutrustning här.

Personlig fallskyddsutrustning

Illustration - person med personligt fallskydd, helsele insydd i väst.

Personlig fallskyddsutrustning som komplement

Tänk på att man alltid måste uppfylla de minimivillkor som finns i 60 a och 92 a §§ för att undvika sanktionsavgift vid arbete med 2 meter fallrisk eller mer. Reglerna innebär att man ofta måste komplettera gemensam fallskyddsutrustning med att använda  personlig fall­skydds­utrustning vid vissa moment. Som exempel krävs det att man använder personlig fall­skydds­utrustning vid en förflyttning längs en stege med rygg­skydd eller längs en tak­brygga.

Arbete från stege ska om möjligt undvikas och bara användas vid kortvariga, enstaka arbeten där man inte kan välja andra bättre alternativ.  Läs mer om krav på stegar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om stegar och arbetsbockar.

Stegar och arbetsbockar

Sanktionsavgifter inom bygg

Eftersom det förekommer många riskfyllda arbetsmoment som faller inom tillämpningsområdet för AFS 1999:3 om byggnads- och anläggningarbete, utfärdas sanktionsavgifter vid följande brister:

  • Byggherren har inte föranmält byggprojekt som kräver förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket (det vill säga är av en viss omfattning)
  • Ingen arbetsmiljöplan har upprättats, och en sådan krävs (det vill säga att förhandsanmälan krävs, eller att arbete med särskild risk ska utföras i byggprojektet)
  • Byggnads- eller anläggningsarbete utförs där fallskydd saknas och det finns risk för att någon faller 2 meter eller mer

Vanliga frågor och svar för sanktionsavgifter inom bygg, pdf, öppnas i nytt fönster

Sanktionsavgifter

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. De innehåller bland annat regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät.

Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna handlar om hur fall på arbetsplatser kan förebyggas så att olyckor kan undvikas. Med fall menas att någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar igenom eller faller till en lägre nivå.

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller arbetsgivare som ska informera arbetstagare om de risker som den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot.

Skydda dig mot fallrisker (ADI 698), broschyr

Omslagsbild Skydda dig mot fallrisker broschyr adi 698
Den här broschyren handlar om hur man ska skydda sig mot fallrisker vid byggnads- och anläggningsarbete. Broschyren beskriver hur man kan använda olika skydd mot fall.
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-12-27