Förebyggande arbete för att undvika risker för farlig atmosfär

Innan man gör förändringar i arbetsmiljön ska man genomföra en riskbedömning och vidta lämpliga åtgärder.

Riskbedömningen ligger till grund för arbetet

Det är viktigt att personerna som medverkar i riskbedömningen har tillräcklig kompetens. De behöver känna till vilken verksamhet som man har bedrivit eller ska bedriva på arbetsplatsen. Resultatet från riskbedömningen ska ligga till grund för hur man organiserar och genomför arbetet, alltså hur man kan ta bort eller undvika riskerna, eller hur man ska hantera kvarvarande risker så att man kan genomföra arbetet på ett säkert sätt. Man bör även upprätta en handlingsplan för hur man ska gå tillväga om det sker en olycka, till exempel genom att informera om första hjälpen och krisstöd.

Vad ska riskbedömningen innehålla?

Innan man planerar och påbörjar arbetet ska man genomföra en riskbedömning. Då behöver man utreda om det finns behov av till exempel arbetstillstånd, forcerad ventilation, gasmätningsutrustning, brandvakt, larm och personlig skyddsutrustning. Det är viktigt att gå igenom bland annat gasfrihetsförklaring av arbetsplatsen och en säker avställning av arbetsutrustning, liksom säker igångsättning efter ett stopp, en så kallad driftklarhetsverifiering. Utrymning är en annan viktig fråga då in- och utgången till en behållare ofta utgörs av ett manhål och som dessutom kan ha bristfälliga tillträdesmöjligheter.

En riskbedömning i okomplicerade miljöer kan vara av enklare slag. Men de kan ibland behöva vara mer omfattande, beroende på vilken verksamhet det gäller.

I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns en noggrann beskrivning av hur man ska arbeta med frågor kring riskbedömning med början i den 5 § (se även kommentarer till paragraferna). I 31–36 §, med kommentarer, vänder sig föreskrifterna särskilt till de som arbetar i farlig atmosfär.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43), föreskrifter

Gasfrihetsförklaring hittar du på sidan Ordlista om arbete i farlig atmosfär.

Ordlista om arbete i farlig atmosfär 

Säker avställning och driftklarhetsverifiering, se 15 § med kommentarer i föreskrifterna om arbete i explosionsfarlig miljö (AFS 2003:3)

Arbete i explosionsfarlig miljö (AFS 2003:3), föreskrifter

Mallar och checklistor 

Använd andningsapparat – det enda som skyddar mot syrebrist

Giftiga gaser kan man ofta skydda sig mot med så kallad hel- eller halvmask och lämpliga gasfilter. Kvävande ämnen däremot reducerar syrehalten i luften vilket gör att man måste tillföra andningsluft. Andningsapparat är det enda som skyddar mot syrebrist eftersom man då får luft från en källa som inte är förorenad.

Om man inte vet vilka luftföroreningar som finns i den omgivande luften eller när det finns risk för syrebrist ska man alltid använda andningsapparat. Det är viktigt att välja rätt personlig skyddsutrustning och rätt andningsskydd. Här måste man även tänka på explosionsrisken och vid behov använda EX-klassad utrustning. Man ska heller inte ge tillträde till utrymmen som innehåller brandfarliga gaser innan gaserna är utvädrade.

Riskhanteringen har flera olika steg

  1. Som entreprenör på en anläggning kan man behöva inleda riskhanteringsprocessen, tillsammans med samordningsansvarig, med att göra en inventering av tänkbara riskkällor. Det kan vara en övergripande kartläggning som att ta reda på vilken slags verksamhet man bedriver, viktig arbets- och processutrustning, arbetsmoment som till exempel kemikaliehantering, larmsignaler, uppsamlingsplats efter utrymning och skalskydd. Man behöver även veta hur arbetet är organiserat. Vem gör vad helt enkelt.
  2. Resultatet från en riskinventering ska ge en övergripande bild av om och var farlig atmosfär kan förekomma eller uppstå. Då kan man planera, genomföra och följa upp de nödvändiga riskreducerande åtgärderna i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  3. Genom att definiera ett tydligt riskområde där det aktuella arbetet ska utföras, kan man avgöra var riskreducerande åtgärder ska sättas in och säker avställning ska ske.
  4. När man gått igenom ovanstående steg kan man gå vidare med riskhanteringsprocessen enligt denna modell.

Riskhanteringsprocessen kan ses som en trestegsraket. Första steget är en analys av risksituationen. I komplicerade processanläggningar innebär det att man kan behöva använda flera riskanalysmetoder för att kunna identifiera riskerna och för att kunna uppskatta eller beräkna sannolikheten och konsekvenserna av en olycka. Detta är nödvändigt för att kunna sätta in riskreducerande åtgärder. Man brukar prata om förebyggande, begränsande och avhjälpande åtgärder. Detta arbete ska följas upp, och det innebär att man ska utse en ansvarig person och även ta beslut om arbetsmiljöåtgärder som ska kontrolleras efter en bestämd tid, till exempel en omedelbar åtgärd eller som ska åtgärdas utifrån ett fastställt datum.

Senast uppdaterad 2023-07-04