Byggherrens övergripande ansvar

För dig som är byggherre förtydligar vi i de nya reglerna hur du ska organisera arbetsmiljöarbetet, och hur du ska kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet i byggprojektet.

Ta med arbetsmiljöperspektivet redan i planeringen

När du tidigt har med arbetsmiljöperspektivet, kan du se till att det blir en god arbetsmiljö för alla som är involverade i projektets olika skeden. Det ger även förutsättningar för en god arbetsmiljö på en framtida arbetsplats.

Exempel på att tidigt få med arbetsmiljöperspektivet

Börja med att göra en riskanalys för att identifiera vilka arbetsmiljörisker som finns i projektet. Utifrån de risker du har identifierat går du vidare med att bestämma vilken bemanning och kompetens som kommer att krävas för att kunna hantera arbetsmiljöarbetet och riskerna i byggprojektet. Det är bra att använda verktyg och hjälpmedel som kan stödja dig med att bedöma tidsplanering och bemanning som du behöver för arbetsmiljöarbetet i ditt projekt.

Som byggherre ska du tidigt planera och organisera arbetsprocesser och tydliggöra ansvarsområden på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö i ditt byggprojekt.

När du planerar byggnads- eller anläggningsprojektet ingår både din egen organisation med personal, men också andra aktörer som du kommer att behöva för arbetsmiljöarbetet i projektet. Tänk igenom behoven tidigt, så att projektorganisationen motsvarar det som behövs för arbetsmiljöarbetet i ditt projekt, och gör sedan en tydlig fördelning av arbetsuppgifterna. Då kan du organisera arbetsprocesser på ett sätt som lever upp till behoven och tillsätta rätt resurser för arbetsmiljöarbetet.

Du kan också behöva utveckla din organisation allt eftersom projektet framskrider, eftersom förutsättningarna ofta förändras över tid.

Hur du väljer att organisera byggprojektets arbete och arbetsprocesser påverkar arbetsmiljön och organisationen ska stödja ett gott samarbete mellan de olika aktörerna.

Tips! Tänk på att när du organiserar arbetsprocesserna och följer upp arbetsmiljöarbetet så kan ditt engagemang och din närvaro i byggprojektet bidra till en positiv säkerhetskultur och en god arbetsmiljö för alla inblandade. När du följer upp arbetsmiljöarbetet, får du även återkoppling på vad som fungerar bra och inte.

Tips! Utvärdera arbetet som gjorts i de olika skedena av ditt projekt när ni är klara. Det ger dig och de andra som deltagit i din projektorganisation erfarenhetsåterföring som ni ha kan nytta av och lära av till nästa projekt.

Samarbete i byggprojekt

Du kan ha olika behov av resurser i arbetsmiljöarbetet, beroende på projektets storlek, komplexitet och risknivå.

Ett projekt kan vara litet utifrån kostnad och tidsram men kan vara komplext i sin utformning och innebära stora risker ur arbetsmiljöhänseende. Det kan också vara precis tvärtom, det vill säga ett stort projekt utifrån kostnad, geografiskt område eller tidsram, men med få risker som är lätta att överblicka och åtgärda. Därför behöver du belysa och ta hänsyn till alla dessa faktorer när du planerar för vilka arbetsmiljöresurser du behöver till ditt projekt.

De olika rollerna i en verksamhet kan ha skilda målsättningar med de val av exempelvis byggprodukter, utformning, material eller lösningar som behöver göras och som kan påverka arbetsmiljön i byggprojektet. Rollerna kan finnas i din egen interna verksamhet men de kan också vara externa, till exempel specialister, inköpare, tidplanerare, brukare av byggnaden eller anläggningen och andra kravställare.

Ha därför med arbetsmiljöfrågan som en integrerad del när ni exempelvis:

  • väljer och fattar beslut
  • gör inköp
  • gör tidsplanering.

Exempel på vad du kan vinna på att integrera arbetsmiljöfrågor:

Som byggherre ska du göra genomtänkta val för att undvika så många risker som möjligt för de som ska utföra arbetet. Det kan därför vara bra att så tidigt som möjligt koppla ihop aktörer med kunskaper från både produktion och projektering för att diskutera lösningar ur olika perspektiv.

Det är till exempel lättare att flytta en vägg eller byta ut ett material eller en inköpt byggprodukt medan det fortfarande är en markering på en ritning eller en text i ett PM, än när väggen eller materialet är inbyggt i byggnaden eller anläggningen. Arbetsmoment som innebär risker kan då undvikas, arbetet går fortare och kunskapsöverföringen kan gynna ditt byggprojekt.

När du gör dina val ska du följa grundprinciperna för att förebygga arbetsmiljörisker som kan uppstå i bygg- och bruksskedet. Dina rutiner för arbetsmiljöarbetet ska stödja hur du arbetar enligt grundprinciperna.

Grundprinciperna - arbetssättet för att förebygga arbetsmiljörisker

Ta fram rutiner för arbetsmiljöarbetet

Ta fram en realistisk tidplan

Som byggherre ska du under planeringen och projekteringen se till att det tas fram en realistisk tidplan för projektet. Målet med en realistisk tidplan är att aktörerna ska kunna arbeta i en takt som inte riskerar att leda till olyckor och ohälsa. Det ska också finnas tid för att samordna arbetena på ett genomtänkt sätt.

När det finns tillräckligt med tid för projekteringen ger det större möjligheter för projektören att prioritera arbetsmiljöarbetet och göra ordentliga riskanalyser. Förutom att leda till minskad risk för olyckor och ohälsa i byggskedet kan det bidra till att förutsättningarna för en leverans med högre kvalitet ökar.

En realistisk tidplan är anpassad utifrån ditt byggprojekts storlek, komplexitet och risknivå. Att från början göra en realistisk tidplan och se till att hålla den så bra som möjligt, är något som brukar spara både tid och pengar. Om tidplanen däremot blir för snäv, kan det leda till ogenomtänkta beslut och därmed en ökad risk för olyckor eller ohälsa.

Tidplanen kan du även ha som jämförelse när du utvärderar anbud, för att se om tidplanerna i anbuden är rimliga. Diskutera gärna tidplanen med anbudsgivaren så att du kan bedöma rimligheten och resurssättningen.

Exempel för att ta fram en realistisk tidplan

I arbetet med att ta fram en tidplan är det bra att få information från fler delar av projektorganisationen. Ta hjälp av andra med erfarenhet av och kunskap från till exempel produktion. Då kan det bli lättare att bedöma hur lång tid olika arbetsmoment kommer ta att utföra.

Du kan börja med att göra en lista med alla de arbetsmoment som ska utföras och tidsätta dem moment för moment. Beräkna och skriv ner hur mycket tid som krävs för till exempel:

  • alla de underlag som ska vara beslutade och färdiga
  • beställningar som behöver göras och leveranstider
  • rimliga torktider
  • de kontroller och uppföljningar som ska göras löpande
  • nödvändig samordning och samarbete
  • färdigställande och slutskedesarbete
  • eventuella oönskade händelser som kan inträffa.

Se gärna över din beslutsprocess så att du är väl förberedd inför att göra alla de olika val som behöver göras för att kunna fatta beslut i byggprojektet. Då ökar möjligheterna till att projekteringen får den tid som behövs så att produktionen får handlingarna i rätt tid. Då förbättras även förutsättningarna för en realistisk planering av produktionen.

Ett arbetsmoment eller ett byggprojekt kan försenas av flera olika anledningar. Det kan röra sig om bland annat

  • försenade leveranser
  • sena besked
  • ändringar i utförandet
  • nya förutsättningar.

Det händer alltid saker på vägen och därför behöver du stämma av tidplanen löpande med projektörer och entreprenörer. Genom att följa upp hur arbetet går framåt, ser du vad som tar längre tid än planerat. Då kan du sätta in åtgärder för att minska konsekvenserna senare i byggprojektet.

Kom ihåg att ha med arbetsmiljöperspektivet i alla förändringar. En förändring på ett ställe, kan påverka andra arbeten som antingen är beroende av platsen eller ordningen i vilken uppgifter utförs.

Ohälsa på grund av hög arbetsbelastning är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning. Att ha för mycket att göra på kort tid är en stor risk både i projekterings- och i byggskedet. Personal som arbetar under stress eller tidspress tenderar att ta genvägar i arbetet. Det kan leda till att moment som är viktiga för att utföra arbetsuppgiften på ett säkert sätt, inte blir gjorda eller tappar i kvalitet.

I byggskedet leder en pressad tidplan ofta till svårigheter med samordningsarbetet på arbetsplatsen. Om fler av arbetena behöver utföras samtidigt på en mer begränsad arbetsyta och ibland på flera nivåer samtidigt, innebär det en förhöjd risknivå jämfört med om arbetena hade utförts vid olika tidpunkter. I slutet av byggskedet är det särskilt vanligt att många yrkeskategorier måste arbeta samtidigt på samma yta och att onödiga risker därmed uppstår.

Tänk på arbetsmiljöriskerna när du väljer aktörer

Det är först när du har en god överblick över arbetsmiljöriskerna i ditt projekt som du vet vilka kompetenser som kommer att behövas. Det underlättar för dig när du ska bestämma vilka aktörer som du ska anlita för arbetet och vilka kvalifikationer de behöver ha.

När du anlitar aktörer till ditt byggprojekt kan du ställa de krav som du anser vara nödvändiga för att få det resultat du vill ha. Det kan handla om att se över de arbetsmiljörisker som finns i arbetet och fråga efter en organisation med kompetens och erfarenheter från liknande arbeten. Du kan också vara tydlig med att aktörerna ska samarbeta med varandra och att du som byggherre ska få vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Tips! Genom att du gör kraven tydliga redan i upphandlingen har alla anbudsgivare samma förutsättningar att konkurrera och det blir möjligt för dig att utvärdera likvärdiga anbud. Du kan använda arbetsmiljökraven för att stärka säkerhetskulturen. Dels genom att utforma krav på säkerhetsarbete, dels genom att kostnader relaterat till säkerhet inte ska gå att konkurrera om.

Tänk på att när du väljer någon för att ha hand om uppgifter i ditt byggprojekt, kan den aktör som du väljer också ha andra uppgifter i projektet. Det skulle kunna leda till en intressekonflikt som kan få negativa konsekvenser för arbetsmiljön.

Exempel på intressekonflikt som kan uppstå är när en aktör är projektör och denne också har uppdrag att kontrollera och följa upp utförandet av det arbete som denne själv har projekterat.

Ett annat exempel kan vara om byggherren överlåter byggherreansvar till en ställföreträdare. Det skulle innebära att ställföreträdaren har rollen som både byggherre och Bas-P eller Bas-U. En och samma aktör ska då kontrollera och följa upp sitt eget arbete vilket är en svår uppgift. 

Byggherrens ställföreträdare

Precis som i nuvarande regler ansvarar du för att utse en lämplig Bas-P och Bas-U, och byggarbetsmiljösamordnaren kan vara en juridisk eller fysisk person. Om du specificerar arbetsmiljökrav inför att du ska anlita Bas-P eller Bas-U kan du lättare förvissa dig om att den byggarbetsmiljösamordnare du utser, också kommer att använda handläggare med utbildning, kompetens och erfarenhet för byggarbetsmiljösamordningen i ditt byggprojekt.

Eftersom du som byggherre inte befrias från ansvar för arbetsuppgifterna som Bas-P och Bas-U har, behöver du se till att de har de förutsättningar som behövs för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. I det ingår att de har möjlighet att avsätta den tid och personal som behövs för samordnings- och arbetsmiljöarbetet i byggprojektet.

Exempel på hur du kan välja Bas-P eller Bas-U

Låt gärna flera möjliga byggarbetsmiljösamordnare presentera sina arbetssätt och resurser för hur de skulle utföra samordningsuppgifterna. Du kan till exempel granska en handläggares CV för att få information om dennes erfarenheter från tidigare projekt, samordningskompetens och erfarenhet från projektledning. Du kan också titta efter ledarerfarenhet eller annan kunskap du värderar. Kombinera gärna detta med en intervju där både du och byggarbetsmiljösamordnaren har möjlighet att ställa frågor om förväntningar, arbetssätt och erfarenheter.

Vid arbete med tillfälliga konstruktioner eller samverkande konstruktioner behöver du som byggherre se till att aktörerna du väljer har personer med särskild kompetens som kan kontrollera säkerheten hos konstruktionen som helhet för att förebygga att det händer olyckor. Allvarliga olyckor har inträffat när det inte funnits någon som har haft tillräcklig kunskap om konstruktionen som helhet. En person med sådan kunskap ska finnas i både projekteringsskedet och i byggskedet. Du behöver se till att personen med särskild kompetens finns tillgänglig för kontroller av konstruktionen.

 

Tydliggör ansvarsområden och gränsdragningar

Det är vanligt att många olika aktörer är inblandade i ett byggprojekt. Det är du som byggherre som ska tydliggöra ansvarsområdena i byggprojektets arbetsmiljöarbete. Gör det så tidigt som möjligt i planeringen och klargör för alla aktörer vem som ansvarar för vad så att arbetsmiljöarbetet får förutsättningar att fungera bra.

Ibland har inte byggarbetsmiljösamordnaren befogenheter att bestämma vem som har ansvar för vad i byggprojektets arbetsmiljöarbete. Då måste du som byggherre se till att du och de andra inblandade aktörerna blir överens om ansvarsområdena.

Vem som har ansvar för olika arbetsmiljöuppgifter i byggherrens egen organisation för byggprojektet ska också klaras ut.

Exempel på när du som är byggherre behöver tydliggöra ansvarsområden

Det kan vara i projekt med delad entreprenad, när olika byggprojekt pågår samtidigt i en lokal eller vid anläggningsentreprenader där det samtidigt pågår andra byggprojekt.

Situationer där du som är byggherre behöver tydliggöra ansvarsområden för arbetsmiljöarbetet även när det är din egen organisation som berörs, är till exempel om ni bygger om eller renoverar en kontorsfastighet, en skola eller ett sjukhus, där du som byggherre även har enheter, avdelningar och personal i din verksamhet vars arbetsmiljö kommer att påverkas under byggtiden.

Du behöver tidigt ordna informationskanaler för dialog i byggprojektet så att ni kan diskutera ansvar och uppgifter i arbetsmiljöarbetet gemensamt. Det är lika viktigt att förebygga arbetsmiljörisker för byggprojektets arbetstagare som för de arbetstagare som arbetar på det fasta driftstället.

När flera skilda byggprojekt pågår samtidigt inom samma geografiska område behöver du som byggherre tydliggöra gränsdragningar och ansvarsområden mellan dessa.
Flera byggherrar som bedriver verksamhet på samma geografiska plats, måste komma överens om hur gränsdragning mellan verksamheterna och byggarbetsmiljösamordningen ska fungera.

Exempel på när du som byggherre behöver tydliggöra gränsdragningar

Det kan behövas gränsdragningar i ett byggprojekt som har flera olika byggherrar. Det kan vara till exempel nyproduktion av en fastighet som ska innehålla ett parkeringsgarage i källarplan, ett affärscentrum eller en butik i markplan samt lägenheter på våningarna ovanför.

Det kan också vara när flera olika byggprojekt pågår intill varandra. Till exempel när arbeten med att anlägga en gata pågår samtidigt som ett energiföretag byter elledningar i närheten och ett byggföretag bygger en fastighet. Då är det ofta flera byggherreorganisationer med varsitt byggprojekt, men arbetena ska utföras samtidigt på samma geografiska yta och under samma tidsperiod.

Ytterligare exempel kan vara vid ett anläggningsprojekt där en aktör utför anläggningsarbetet och en annan har hand om underhåll. Det kan vara vid arbeten med att underhålla och bygga om en gata eller en vägsträcka, där anläggningsarbetena utförs av ett entreprenörsföretag och byggherren också har ett underhållsavtal med en annan entreprenör som samtidigt ska utföra arbeten. I dina rutiner kan du ange hur du arbetar för att avgränsningar och ansvarsområden för arbetena ska fungera. Du kan också ta upp hur aktörerna ska samarbeta och samordna sig för att förebygga risker för olycka eller ohälsa för dem alla.

Följ upp och åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet

I din roll som byggherre ska du se till att Bas-P och Bas-U har de förutsättningar som behövs för att samordna arbetsmiljöarbetet i byggprojektet. Du ska även följa upp att Bas-P och Bas-U utför samordningsuppgifterna. Om det finns brister i arbetsmiljöarbetet ska du se till att de åtgärdas.

Redan under de tidiga skedena av ditt byggprojekt börjar arbetet med att kontrollera och följa upp att arbetsmiljöarbetet fungerar.

I din första kontroll bör du granska att byggarbetsmiljösamordnarna har rätt resurser på plats och att de följer beskrivna arbetssätt. Behovet av resurser för byggarbetsmiljösamordningen kan variera över tid i byggprojektet. Kontrollera därför löpande att den organisation som utlovats och behövs, finns på plats.

Tänk på att det är bra att du som byggherre har förberett och gjort klart på vilket sätt du ska agera och vidta åtgärder när arbetsmiljöarbetet inte fungerar som ni kommit överens om – under hela byggprojektet.

Exempel på kontrollpunkter

  • Lägger anbudsgivaren tid på arbetsmiljöarbetet på det sätt man beskrivit i sitt anbud?
  • Genomförs de möten som anbudsgivaren uppgett när ni ingick avtal?
  • Vilka aktiviteter genomförs för att risker och brister ska uppmärksammas och åtgärdas?
  • Hur fungerar arbetsmiljöarbetet?
  • Hur fungerar Bas-P:s kontroll och uppföljning av projektörernas arbetsmiljöarbete avseende byggskedet?
  • Har Bas-U organiserat en skyddsverksamhet på byggarbetsplatsen?
  • Genomförs introduktioner?
  • Följer arbetstagarna arbetsbeskrivningar för säkert arbete?
  • Görs arbetsberedningar?

Det är fördelaktigt att låta även andra verksamma personer än handläggare för Bas-P och handläggare för Bas-U delta vid byggherrens uppföljningar. Du får då möjlighet att ta del av de involverade projektörernas och entreprenörernas engagemang i arbetsmiljöfrågorna. Ställ gärna frågor till dem om det är känt vem som är Bas-P och Bas-U och vem som ska kontaktas i arbetsmiljöfrågor. Det kan även vara bra att ställa frågor om hur handläggare Bas-P eller Bas-U arbetar i projektet.

Om det visar sig att det finns brister i arbetsmiljöarbetet när du gör din uppföljning, ska du som byggherre se till att åtgärder vidtas. Åtgärderna kan innebära att förebygga att arbetsmiljörisker uppstår igen.

Ibland kan du behöva se till att ett farligt arbete, som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, stoppas eller förändras tills bristerna har rättats till. Det behöver inte vara du som vidtar åtgärderna, men ibland är du den enda som kan göra det. Det kan handla om att du som byggherre är den enda som har möjlighet att vidta åtgärderna, exempelvis när det handlar om gränsdragningsproblematik med andra verksamheter.

Du har också i uppgift att se till att åtgärder vidtas när Bas-P eller Bas-U rapporterar till dig att en projektör eller entreprenör inte följer deras anvisningar i frågor som har, eller kan ha, betydelse för arbetsmiljön under bygg- eller bruksskedet.

Överlämning av arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöplanen

Som byggherre har du ett övergripande ansvar för att det görs en överlämning av arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöplanen, mellan Bas-P och Bas-U, och om någon av dessa byts under projektets gång.

För att få struktur på överlämningen är det lämpligt att ordna ett gemensamt möte, eller integrera överlämningen av arbetsmiljöarbetet i befintliga möten. Det viktiga är att det sker en kunskapsöverföring mellan aktörerna, vilket även leder till erfarenhetsutbyte.

Det är bra att du som byggherre medverkar vid överlämningen. Då visar du ditt engagemang för arbetsmiljöarbetet och det kan också underlätta vid frågor där det behöver fattas beslut. På mötet kan du även följa upp att ditt projekt har tagit hand om arbetsmiljöfrågorna i ett tidigt skede av planeringen och projekteringen. Det kan behövas flera möten för att tydliggöra eventuella oklarheter som påverkar arbetsmiljön.

Det är vanligt att projekteringen fortsätter efter det att arbetsmiljöplanen har överlämnats till Bas-U. Bas-P ska då fortsätta sitt arbete med att samordna projektörerna som tidigare, och sammanställa och lämna information till Bas-U så att arbetsmiljöplanen och övrigt arbetsmiljöarbete kan uppdateras. Som byggherre ska du fortlöpande följa upp samarbetet, så att överlämningar och det fortsatta byggprojektets arbetsmiljöarbete fungerar.

Senast uppdaterad 2024-05-20