Vibrationer

Risker med vibrationer

Vibrationer är en risk som kan finnas i din arbetsmiljö som kan ge bestående skador. Här kan du läsa om i vilka arbeten störst risk för vibrationer finns, vad som ökar skaderisken och vilka skador du kan få.

Här kan du exponeras för vibrationer

Beroende på hur du arbetar kan du vara utsatt för både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer.

Tänk på att vibrationer är en riskfaktor. Att det finns en riskfaktor betyder inte alltid en risk för att du som arbetstagare skadas. Det avgörande är den faktiska exponeringen som du utsätts för.

Arbeten som medför helkroppsvibrationer

Du exponeras för helkroppsvibrationer när du står, sitter eller ligger på ett vibrerande underlag. Det kan till exempel vara när du arbetar på eller i

  • fartyg
  • flygplan och helikoptrar
  • tåg
  • skogsmaskiner
  • traktorer
  • bussar och lastbilar
  • truckar
  • anläggningsmaskiner (hjullastare, grävare, dumprar).

Vibrationer kan även överföras till oss människor via byggnader, till exempel från arbetsutrustning i tunga industrier, så som kvarnar och stenkrossar.

Arbete som medför hand- och armvibrationer

Du exponeras för hand- och armvibrationer när du håller eller stöder en handhållen maskin med handen eller armen. Det kan till exempel vara när du arbetar med

  • slipmaskin
  • slående mutterdragare
  • slagborrmaskin
  • mejsel- och bilningshammare
  • tigersåg
  • motorsåg
  • gräsklippare
  • tillbehör, till exempel monteringshylsor.

Överföring av vibrationer

Hand- och armvibrationer överförs även genom reglage och ratt i arbetsfordon, vilket gör att du då utsätts för både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer.

Fritidsaktiviteter

Du kan utsättas för olika typer av vibrationer även på fritiden. Tänk på att det kan bidra till en ökning av skaderisken.



Vilka personer är särskilt känsliga för vibrationer?

Enligt forskningen är det olämpligt att särskilt känsliga personer exponeras för vibrationer. Du kan vara särskilt känslig för helkroppvibrationer eller för hand- och armvibrationer, eller för båda typerna.

Känsliga för helkroppsvibrationer

Arbetstagare som är gravida bör inte exponeras för stötar eller kraftiga och plötsliga rörelser i underlaget.

Gravida och ammande arbetstagare

Känsliga för hand- och armvibrationer

Följande arbetstagare kan vara särskilt känsliga för hand- och armvibrationer:

  • personer som sedan tidigare har bestående vibrationsskador
  • personer som har medfödd benägenhet för Raynaud’s syndrom, så kallade vita fingrar
  • personer som redan har kända kärl- eller nervsjukdomar.


När är risken störst att skadas?

Den största risken för att få en arbetsskada relaterad till vibrationer uppstår när du använder arbetsutrustningen under lång tid och den dessutom vibrerar mycket. Konsekvensen blir att du får en hög vibrationsexponering under arbetsdagen.

Utöver detta finns det specifika situationer som ökar risken för de olika typerna av vibrationer.

Ökad risk för helkroppsvibrationer

Om du kör fordon eller mobila maskiner på ojämna underlag, i kombination med långa körperioder i samma kroppsställning, kan du utsättas för högre exponering av helkroppsvibrationer. Därmed ökar även risken för att du skadas.

Ökad risk för hand- och armvibrationer

Om du använder handhållna maskiner på fel sätt kan du utsättas för högre exponering för hand- och armvibrationer. Därmed ökar även risken för att du skadas. Samma sak gäller om du använder tillbehör på fel sätt.

Tillbehör är utbytbar utrustning, som operatören själv kan byta ut eller montera ihop med arbetsutrustningen efter att den börjat användas, till exempel en slipskiva, ett slippapper eller en specifik maskindel så som en vibrationsdämpare eller ett lager.

Tänk på att du aldrig ska hålla i en slagmejsel, borr eller mutterhylsa under arbetet. Anledningen är att vibrationerna är mycket högre där och går rakt in i händerna, utan någon dämpning alls. Det gör att skaderisken ökar avsevärt.

Läs bruksanvisningen noga

Läs alltid arbetsutrustningens bruksanvisning. Där finns bland annat information om avsedd användning, rekommenderade serviceintervall, tillbehör. Tillverkaren eller leverantören måste även ange hur mycket arbetsutrustningen vibrerar (deklarerade vibrationsvärden).

Du kan läsa mer om krav på innehållet i bruksanvisningen här

Maskiner, föreskrifter (AFS 2008:3)

Användning av arbetsutrustning, föreskrifter (AFS 2006:4)

Här hittar du fler specifika föreskrifter, till exempel för traktorer



Yttre faktorer som ökar skaderisken

Det finns yttre faktorer som kan öka risken för att få bestående skador eller livslånga besvär av vibrationer.

Helkroppsvibrationer – faktorer som ökar skaderisken

Belastningen på kroppen påverkas inte bara av vibrationerna från underlaget. Även ergonomin spelar en roll. Till exempel ökar risken för att du skadas

  • om du kör maskinen eller fordonet för länge utan vila och i samma statiska arbetsställning
  • om du, förutom att köra, även lyfter tungt för hand
  • om förarhytten är dåligt planerad (placering av styrreglage och spakar, eller displayer) kan du utsättas för sträckningar och vridningar
  • om sikten är dålig kan du utsättas för stress, spänningar i muskler och trötthet som kan leda till olyckor på annan part.

Belastningsergonomi

Hand- och armvibrationer – faktorer som ökar skaderisken

Här beskriver vi några av de faktorer som kan öka risken för att hand- och armvibrationer leder till skador.

Dålig ergonomi

En handhållen maskin kan ha dålig ergonomi, till exempel om den har ett handtag som gör att du måste greppa hårdare för att inte tappa maskinen, eller om handtagets omkrets är för stor eller för liten. När du använder en sådan maskin får du en högre vibrationsexponering, och du riskerar även att få en belastningsskada.

Belastningsergonomi

Rökning och snusning

Generellt medför nikotinintag som rökning och snusning att blodcirkulationen försämras, vilket i sin tur ökar skaderisken om du arbetar med handhållna maskiner.

Kyla och fukt

Om händerna är kalla minskar blodgenomströmningen, vilket i sin tur ökar risken för skador. Det är därför viktigt att du har torra och varma händer när du arbetar med handhållna maskiner. 



Vilka besvär och skador kan du få?

De effekter som vibrationer har på vår kropp kan delas upp i övergående besvär och bestående skador.

  • De övergående besvären försvinner direkt eller en tid efter att du har slutat använda den vibrerande arbetsutrustningen.
  • De bestående skadorna kan vara livslånga och leda till handikappande besvär.

Vem som drabbas och får bestående skador av vibrationer går inte att säga i förväg. Vissa individer drabbas efter kortare exponeringstid än andra. Vissa kan jobba många åt innan det uppstår en skada eller kanske ingen alls. Den här känsligheten mellan individer är medfödd och varierar och den går inte att påverka.

Några exempel på det du som arbetsgivare kan påverka är:

  • köpa rätt arbetsutrustning från början som är lämplig för arbetsuppgiften
  • använd arbetsutrustningen enligt tillverkarens rekommendationer
  • serva arbetsutrustningen regelbundet
  • utbilda dina arbetstagare i rätt körteknik.

Besvär och skador av helkroppsvibrationer

Övergående besvär kan vara

  • nedsatt prestationsförmåga
  • rörelsesjuka 
  • störd motorik 
  • synpåverkan 
  • ökad risk för trötthet.

Bestående skador kan vara

  • nackskador 
  • ryggskador.

De bestående skadorna leder främst till besvär i ländryggen, skuldrorna och nacken, där smärta kan stråla ut i ben och armar. Upprepade stötar påverkar diskarna i ryggens kotpelare, lederna och sen- och muskelfästena.

Forskningen har inte klarlagt om helkroppsvibrationer som enda exponering kan orsaka besvär. Men andra samtidiga faktorer, så som dålig belastningsergonomi, kan öka risken för besvär och skador.

Exempel på yrkesgrupper där exponering för helkroppsvibrationer kombineras med andra faktorer är förare av traktorer, bussar, anläggningsmaskiner och lastbilar.

Ett rättsfall där diskbråcket ansågs orsakat av olika belastningar i arbetet, Arbetarskydds webbplats, öppnas i nytt fönster

Besvär och skador vid hand- och armvibrationer

Övergående besvär kan vara

  • köldkänsla
  • nedsatt känsel
  • muskeltrötthet
  • domningar.

Bestående skador kan vara

  • kärlskador (så kallade vita fingrar eller Raynauds sjukdom)
  • nervskador,till exempel karpaltunnelsyndrom
  • muskelskador
  • ledskador
  • skelettskador.

Vita fingrar (kärlskador)

Vibrationer kan leda till vita fingrar, vilket är en kärlskada i handen. Vita fingrar kännetecknas av att fingrarna tillfälligt bleknar och att känseln och funktionen i fingrarna försämras. Blekheten uppstår på grund av strypt blodtillförsel och områdena som påverkas kommer att öka om inte vibrationsexponeringen upphör.

En person som redan har drabbats av vita fingrar behöver inte utsättas för vibrationer för att symtomen ska framträda. Symtomen kan framträda vid kyla, fukt, stress, rökning, andra sjukdomar och mediciner.

Nervskador

Skador på nerver och känselsinne i händer kan uppkomma utan att den drabbade själv märker det eller förknippar det med en skada. Symtomen på en nervskada kan vara domningar, stickningar, nedsatt känsel, förlorad klämkraft och försämrad rörelseförmåga. Det finns ingen verksam medicinsk behandling för dessa nervskador. 

Karpaltunnelsyndrom 

Karpaltunnelsyndrom är en typ av nervskada som uppkommer vid en förträngning av nerver i handlovskanalen. Syndromet kan orsakas av såväl vibrationsexponering som ogynnsamma arbetsställningar, till exempel arbete med böjd handled.

För karpaltunnelsyndrom finns det en verksam medicinsk behandling, vilket det inte finns för andra nervskador som orsakas av vibrationsexponering.

Om karpaltunnelsyndrom, Vårdguidens webbplats, öppnas i nytt fönster

Olyckor på arbetsplatsen

Vibrationer kan även indirekt orsaka olyckor. Störd motorik eller känselbortfall i händer kan orsaka fumlighet som i sin tur kan leda till en olycka.

Den vanligaste orsaken till arbetsolyckor är att arbetstagaren förlorar kontrollen över handhållna maskiner.

Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen (RAP 2017:5), kunskapssammanställning

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-02-25