Elektromagnetiska fält

På de allra flesta arbetsplatser finns det elektromagnetiska fält. Men de är så låga att direkta effekter inte kan inträffa och hälsoeffekter kan uteslutas. Det är i stort sett bara på arbetsplatser där stora strömmar eller höga spänningar förekommer som direkta effekter kan uppträda.

Stor hög kraftledning och stolpar sedd snett underifrån.

Gränsvärden skyddar hälsan

Föreskrifterna om elektromagnetiska fält bygger på EU-direktiv 2013/35/EU, om yrkesmässig exponering för elektromagnetiska fält.

Elektromagnetiska fält, AFS 2016:3

Gränsvärdena ska skydda mot alla kända, omedelbara och övergående symptom som kan uppträda vid exponering. Utöver hälsoeffekter förebygger föreskrifterna de symptom som kan uppstå på grund av den påverkan (interferens) fälten har på föremål som till exempel olika former av implantat såsom pacemaker.

Mast med massor av runda antenner sedd nerifrån

Försvarsmakten är helt undantagen från föreskrifterna under förutsättning att de använder andra likvärdiga skyddssystem så att hälsoeffekter och säkerhetsrisker förebyggs. Vid användning av MRT inom sjukvården är gränsvärden undantagna under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Tre vägledningar från EU

För att underlätta den praktiska tillämpningen av föreskrifterna har den Europeiska kommissionen publicerat tre vägledningar.

  • Vägledning för små och medelstora företag hjälper dig att göra en inledande bedömning av riskerna förenade med elektromagnetiska fält på din arbetsplats. Med hjälp av resultatet från bedömningen kan du avgöra om ytterligare åtgärder måste vidtas till följd av dessa föreskrifter.
  • Den praktiska vägledningen innehåller råd om hur man gör riskbedömningar och råd om vilka möjligheter som finns när arbetsgivarna vill vidta ytterligare skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder.
  • Vägledning volym 2 innehåller tolv fallstudier som visar hur arbetsgivarna kan utföra bedömningarna och illustrerar vissa av de förebyggande åtgärderna och skyddsåtgärderna. Fallstudierna avser generiska arbetsplatser, men sammanställdes med utgångspunkt i verkliga arbetssituationer.

Vägledning för små och medelstora företag, pdf, öppnas i nytt fönster

Den praktiska vägledningen, pdf, öppnas i nytt fönster

Vägledning volym 2, pdf, öppnas i nytt fönster

Risker med elektromagnetiska fält

Var finns elektromagnetiska fält? De finns i stort sett på alla arbetsplatser eftersom elektricitet finns och används överallt, i en lampa på kontorsbordet till stora svetsutrustningar på en verkstad.

När det finns en spänningsskillnad mellan två föremål uppstår ett elektriskt fält och när det flyter en ström i en ledare uppstår ett magnetiskt fält. Varje gång vi använder apparater eller utrustning som drivs med elektricitet så skapas det elektromagnetiska fält kring apparaten eller utrustningen.

Detta innebär att så gott som alla arbetstagare utsätts för elektromagnetiska fält på sitt arbete. Dessa fält kan även påverka saker och föremål på arbetsplatser. Denna påverkan och de effekter som denna påverkan ger upphov till, på både arbetstagare och ämnen och föremål, kan innebära risker för hälsa och säkerhet.

Svetsare med  skyddsutrustning svetsar stående

Påverkan beror på fältens frekvens och styrka

Hur en arbetstagare och olika föremål påverkas av elektromagnetiska fält beror på fältens egenskaper, i första hand fältens frekvens och styrka.

I föreskrifterna skiljer man på direkta effekter och indirekta effekter. Direkt påverkan har fälten direkt på kroppen. Om fälten påverkar till exempel ämnen, föremål i kroppen eller på arbetsplatsen kallas denna påverkan för indirekt påverkan. Den kan ge upphov till ett antal olika effekter, såväl hos arbetstagaren som på arbetsplatsen. Exempel på detta är påverkan på olika former av implantat hos arbetstagare såsom pacemaker och påverkan på vätskor som kan antändas av elektromagnetiska fält.

På de allra flesta arbetsplatser är elektromagnetiska fält så låga att direkta effekter inte kan inträffa och hälsoeffekter kan uteslutas. Det är i stort sett bara på arbetsplatser där stora strömmar eller höga spänningar förekommer som direkta effekter kan uppträda. Exempel på sådana arbetsplatser är platser med svets- och induktionsutrustning, plastsvetsmaskiner, elektrolysanläggningar och diatermiutrustning inom sjukvården.

Direkta effekter i kroppen

Direkta effekter uppkommer i en persons kropp till följd av exponering för ett elektromagnetiskt fält. Föreskrifterna omfattar endast effekter som vi har omfattande kunskap om och som grundas på kända mekanismer. De direkta effekterna är följande:

  • Svindel och illamående som framkallas av statiska magnetfält, vanligtvis i samband med rörelse men även vid stillastående (mellan 0 och 1 Hz)
  • Effekter på sinnesorgan, nerver och muskler från lågfrekventa fält (från 1 Hz upp till 10 MHz).
  • Uppvärmning av hela eller delar av kroppen från högfrekventa fält (från 100 kHz upp till 300 GHz). Vid nivåer över några GHz begränsas uppvärmningen i allt väsentligt till kroppsytan.
  • Effekter på nerver och muskler och uppvärmning från mellanhöga frekvenser (100 kHz–10 MHz).

Elektromagnetiska fältens direkta effekter för olika frekvensområden.

(frekvensintervallen är inte skalenliga på bilden)

Ett diagram visar de elektromagnetiska fältens direkta effekter för olika frekvensområden

Indirekta effekter på medicinsk utrustning

Indirekta effekter uppkommer på grund av att ämnen eller föremål påverkas av fält och som i sin tur kan ge upphov till hälso- och säkerhetsrisker. Det är inte fälten i sig som ger upphov till effekten utan effekten är en följd av att föremål påverkas och denna påverkan kan till exempel störa en pacemaker eller få metallföremål att röra sig okontrollerat.

Exempel på indirekt påverkan

  • Påverkan på medicinsk elektronisk utrustning och andra apparater.
  • Påverkan på aktiva inopererade medicinska enheter eller utrustning, till exempel pacemaker och defibrillatorer.
  • Påverkan på medicinska enheter som bärs på kroppen, såsom insulinpumpar, hörapparater.
  • Påverkan på passiva inopererade enheter (konstgjorda leder, stift, trådar eller plattor av metall).
  • Påverkan på piercing, tatueringar och annan kroppskonst.
  • Påverkan på lösa ferromagnetiska föremål i ett statiskt magnetfält.
  • Påverkan och oavsiktlig utlösning av detonatorer.
  • Brand eller explosion orsakad av antändning av brandfarligt eller explosivt material.
  • Elchocker eller brännskador kan uppstå då en person berör ett strömförande föremål i ett elektromagnetiskt fält och en part är jordad och den andra inte är det.

Riskbedömning

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att föreskrifterna om elektromagnetiska fält följs. Eftersom direktivet och de överförda föreskrifterna är komplicerade har EU-kommissionen gett ut tre vägledningar som kan användas för att förstå föreskrifterna och hur en arbetsgivare ska gå tillväga för att bedöma de risker och de eventuella åtgärder som kan vara aktuella.

  • Vägledning för små och medelstora företag hjälper dig att göra en inledande bedömning av riskerna förenade med elektromagnetiska fält på din arbetsplats. Med hjälp av resultatet från bedömningen kan du avgöra om ytterligare åtgärder måste vidtas till följd av dessa föreskrifter.
  • Den praktiska vägledningen innehåller råd om hur man gör riskbedömningar och råd om vilka möjligheter som finns när arbetsgivarna vill vidta ytterligare skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder.
  • Vägledning volym 2 innehåller tolv fallstudier som visar hur arbetsgivarna kan utföra bedömningarna och illustrerar vissa av de förebyggande åtgärderna och skyddsåtgärderna. Fallstudierna avser generiska arbetsplatser, men sammanställdes med utgångspunkt i verkliga arbetssituationer.

Vägledning för små och medelstora företag, pdf, öppnas i nytt fönster

Den praktiska vägledningen, pdf, öppnas i nytt fönster

Vägledning volym 2, pdf, öppnas i nytt fönster

Exponeringsbedömning

Arbetsplatser

Elektromagnetiska fält över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller där höga spänningar förekommer, till exempel stora elektriska smältugnar och större svetsutrustningar. På arbetsplatser där allmänheten har tillträde, till exempel kontor, är de elektromagnetiska fälten betydligt under gränsvärdena.

När behövs mätningar

Elektromagnetiska fält kan, i motsats till många andra faktorer i vår omgivning, inte förnimmas med våra sinnen och vi saknar förmåga att kunna avgöra hur starka de är i motsats till exempel ljud. Normalt sett behöver mätningar inte göras då de allra flesta apparater, maskiner och ledningar i vår omgivning ger ifrån sig fält som är långt under gränsvärdena samt att det finns enkla tumregler för hur snabbt fälten avtar med avståndet från källan.

En patient ligger vid röret till en magnetröntgenkamera och en operatör står bredvid

Mätningar behövs i de fall då strömmar eller spänningar är så stora att det finns risk för att gränsvärden överskrids. För att genomföra sådana mätningar, då de verkligen behövs, krävs avsevärd kompetens och speciella mätinstrument. Sådana mätningar faller normalt sett utanför ramen för företagshälsovården och skyddsingenjörer. Kompetens att bedöma om det behövs mätningar eller inte finns vanligtvis inom företagshälsovården.

Att mäta elektromagnetiska fält är, annat än i mycket enkla fall, en svår uppgift. Dels krävs tillgång till mätinstrument som är anpassade till den eller de frekvenser som fälten har, dels krävs en avsevärd kunskap om mätteknik samt teoretiska och praktiska kunskaper om elektromagnetiska fält.

För att bestämma gränsvärden krävs dessutom tillgång till mer eller mindre avancerade anatomiska modeller och datorer som kan simulera hur ett yttre elektromagnetiskt fält påverkar kroppen. Det europeiska elektrotekniska standardiseringsorganet CENELEC har publicerat ett antal standarder som i detalj anger hur mätning av insatsvärden ska göras och hur bestämning av gränsvärden ska göras.

Förebyggande åtgärder för att minska exponering

En av de mest effektiva åtgärderna för att minska exponering för elektromagnetiska fält är att öka avståndet till den använda utrustningen.

Minskning av magnetisk flödestäthet B som funktion av avstånd för några vanliga källor till fält: punktsvetsmaskin (A); 0,5 m avmagnetiserande spole (B); 180 kW induktionsugn (C); 100 kVA sömsvetsmaskin (D); 1 m avmagnetiserande spole (E).

Ett diagram visar magnetisk flödestäthet i förhållande till avstånd från källan

EUs vägledningar ger praktiska råd och visar fallstudier

EUs praktiska vägledningar är till för att ge praktiska råd som kan hjälpa arbetsgivare att uppfylla kraven i föreskrifterna. Även om föreskrifterna gäller på alla arbetsplatser är de elektromagnetiska fälten på många arbetsplatser så svaga att de inte medför några risker, varken hälsorisker eller säkerhetsrisker.

Vägledningarna ger exempel på arbetsuppgifter, apparater, utrustning och arbetsplatser där fälten kan antas vara så svaga att arbetsgivarna inte behöver vidta några åtgärder.

Av föreskrifterna framgår att arbetsgivare måste att ta hänsyn till arbetstagare som är utsatta för särskilda risker, bland annat arbetstagare som har aktiva eller passiva medicinska enheter inopererade i kroppen, såsom pacemaker samt arbetstagare med medicinska enheter som bärs på kroppen, såsom insulinpumpar, samt gravida arbetstagare.

Vägledningarna ger dig råd om hur du bör hantera dessa situationer.

Angående elsanering av klassrum

Utrustning

Den utrustning som används av elever, lärare och annan personal som omfattas av arbetsmiljölagen är CE-märkt. Med utrustning menas i detta fall utrustning som används i trådlösa nätverk såsom datorer, skrivare, mobiltelefoner och liknande utrustning. Detta betyder att denna utrustning uppfyller EUs grundläggande säkerhets-, hälso- och miljökrav. Bl.a. innebär detta att utrustningen uppfyller krav på tillåten emission av elektromagnetiska fält vilket i detta fall innebär att utrustningen inte exponerar användaren över de begränsningar som återfinns i Rådets rekommendation 1999/519/EG, om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz - 300 GHz).

Mätningar

Mätningar som genomförts avseende elevers exponeringsnivå av radiofrekventa elektromagnetiska fält som kommer från trådlösa nätverk i skolmiljö, se t.ex. SSMs rapport 2009/3427, visar att det dominerande bidraget till exponeringen inte kommer från det trådlösa nätverket utan från källor utanför skolan, i detta fall från basstationer för mobiltelefoninätet, radio och TV. Det avgjort största exponeringen för radiofrekventa fält kommer från användningen av den egna mobiltelefonen då den används för samtal och samtalet sker med mobiltelefonen nära huvudet/kroppen.

Vid bestämning av exponering för elektromagnetiska fält finns ett antal olika parametrar som påverkar exponering, såsom avstånd, frekvens, avgiven effekt och hur utrustningens sändar- och mottagarantenner är konfigurerade. Mätningar som genomförts i England, i olika klassrum och under realistiska förhållanden, visar att exponeringen ligger på högst några % av de värden som ges i Rådets rekommendation 1999/519/EG.

Elöverkänslighet

De symptom och besvär som vissa människor ibland upplever vid exponering för elektromagnetiska fält kan påverka dessa individers välbefinnande. Även om dessa människor själva anser att deras symptom och besvär uppkommer på grund av exponering för elektromagnetiska fält finns idag inte vetenskapligt stöd för hypotesen att exponering för elektromagnetiska fält är orsaken till deras symptom och besvär. Dock uppkommer symptom, eller förvärras symptom, hos somliga personer när de tror att de är exponerade. Detta brukar kallas för en noceboeffekt. Ett flertal epidemiologiska studier, oftast tvärsnittsstudier, har undersökt samband mellan förekomsten av symptom och närhet till basstationer för mobiltelefoni. Den typen av studier är inte lämpliga för att bestämma ett samband mellan exponering och respons, också för att en noceboeffekt kan inträffa när personer vet att det finns en basstation för mobiltelefoni i grannskapet. Med åren har evidensen ökat för att den typen av exponering inte medför någon förhöjd risk för akuta- eller sena effekter. Även de senaste publicerade metaanalyserna av observations- och provokationsstudier stödjer denna slutsats.

Sammanfattande bedömning

Arbetsmiljöverkets bedömning är att så kallad elsanering av, i detta fall, klassrum inte är en adekvat åtgärd i de fall en elev upplever symptom eller besvär som hen tycker orsakas av förekomst av och exponering för elektromagnetiska fält i ett klassrum. Den främsta anledningen till att en sådan sanering inte är lämplig är att det idag saknas vetenskapligt stöd att de självupplevda symptom och besvär som upplevs uppkommer på grund av exponering för elektromagnetiska fält. En ytterligare anledning är att de elektromagnetiska fält som finns i ett klassrum med WLAN inte skulle minska nämnvärt eftersom elektromagnetiska fält från annan utrustning utanför klassrummet, t.ex. basstationer, TV- och radiosändare, mobiltelefoner i närheten och andra sändare är av samma storleksordning. Det är värt att notera att de fältstyrkor som är aktuella i dessa fall ligger långt under insatsnivåer och gränsvärden i gällande europeisk och därmed också svensk arbetsmiljölagstiftning.

Ytterligare information

Medicinska implantat kan medföra risker

Arbetare med medicinska implantat

Vägledning vid återgång i arbete i miljöer som innebär exponering för elektromagnetiska fält, Monica Sandström et al., pdf, öppnas i nytt fönster

Föreskrifterna och EU:s direktiv

Föreskrifterna om elektromagnetiska fält, 2016:3.

EU:s direktiv  2013/35/EU om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet, pdf, öppnas i nytt fönster

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-07-11