Transport och kommunikationer

Över 250 000 människor arbetar inom branschen transport och kommunikationer i Sverige idag. Antalet anmälda arbetsskador ligger över genomsnittet jämfört med andra branscher och särskilt kollektivtrafiken, transporter på järnväg och godshantering anmäler många arbetsskador.
Bild på två lastbilar och bilar på motorväg

De största arbetsmiljöproblemen i branschen är

  • ergonomi - tunga lyft, dåliga arbetsställningar, stillasittande arbete samt stötar och vibrationer
  • trafikolyckor
  • stress
  • hot och våld

Bättre ergonomi för dig i transportbranschen, pdf, öppnas i nytt fönster

Branschen för transport och kommunikationer genomgår stora förändringar

Transport och kommunikationer är en bransch som har gått och fortfarande går igenom stora förändringar. Strukturen i branschen med många små företag, underleverantörer och entreprenörer är ofta svår att överblicka.

Gränsen mellan att vara anställd och att vara egen företagare är inte heller alltid så tydlig i dessa branscher. Små transportföretag hamnar ofta i en beroendeställning till större transportföretag eller speditörer. Kunskapen är ofta låg om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.

Inom vägtransporter finns också konkurrensen från företag i den grå sektorn som bryter mot arbetsmiljöreglerna och riskerar sina anställdas hälsa för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag.

Inom järnvägs- och kollektivtrafiken har tidigare monopolföretag brutits upp och verksamheten är nu utsatt för konkurrens. Ökad konkurrens, även från utlandet, med pressade priser och leveranstider påverkar arbetsmiljön.

Vid upphandlingar tas det inte tillräcklig hänsyn till arbetsmiljö och arbetstider, till exempel har arbetspassen blivit längre, möjligheterna till att ta paus har blivit sämre och stressen har ökat. På transportterminalerna finns det ofta stora brister i samordningsansvaret.

Arbetsgivare

Du som är chef, arbetsledare, skyddsombud eller arbetstagare ska ha kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten.

  • Alla nyanställda ska få en introduktion i ergonomi och lyftteknik. Företagshälsovården kan hjälpa till med en sådan utbildning.
  • Förarna ska ha tillgång till lämpliga hjälpmedel, t.ex. trappklättrare.
  • Alla förare ska ha kunskaper om hur de ska använda hjälpmedel som finns, bl.a. trappklättrare. Kunskaperna bör förnyas kontinuerligt.  
  • Du ska ha rutiner för att rapportera avvikelser. Det kan t.ex. vara att en bostad inte är anpassad för rullstolstransport eller att en trappklättrare är trasig. Arbetstagarna ska känna till dessa rutiner.
  • Du ska ha rutiner för rehabilitering.
  • Arbetstagaren ska ha möjlighet att påverka den egna arbetssituationen.
  • Det bör förekomma regelbundna arbetsplatsträffar.
  • Förarnas arbetsdag bör inte endast innebära resor med rullstolsburna. De bör också få tillräckligt med tid att genomföra varje uppdrag.
  • Alla förare ska ha kunskaper om betydelsen av lastsäkring och hur den ska utföras.
  • Syrgasflaskor och annan last ska under transport vara säkrad så att en förare eller passagerare inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. 
  • Trafiksäkerhet. Du hittar mer information på våra sidor om säkerhet i trafiken.

Säkerhet i trafiken

Fordonens utformning 

Förutom att fordonen ska vara trafiksäkra bör de också vara utformade så att de tillåter en god ergonomi för chaufförerna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns olika krav beskrivna.

Det innefattar bland annat att:

  • Takhöjden inne i fordonet ska medge att chaufförerna kan arbeta i bra arbetsställningar och arbetsrörelser.
  • Lutningen på den ramp som ska användas i anslutning till fordonet eller bakgavellyft, ska vara dimensionerad så att arbetet med att skjuta och dra inte blir för tungt för chaufförerna.
  • Förarplatsen bör vara utformad så att den kan justeras utifrån varje förares kroppsmått. 

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Chaufförer

Kroppen mår bäst av rörelse och variation. När du rör dig utsätts kroppen för både belastning och avlastning, vilket är viktigt för din blodcirkulation, kondition och för ditt skelett. I de fall då det inte är möjligt att få variation eller när muskler och leder utsätts för hög belastning finns risk att ohälsa eller olycksfall uppstår. 

Tips till dig som är chaufför

  • Ställ in stolen efter dina kroppsmått; nackstöd, ryggstöd, armstöd, avstånd till ratt m.m.
  • Justera alla speglar så att du ser bra och kan arbeta i en bra sittställning.
  • För att få variation bör du minst en gång i timmen stiga ur bilen. 
  • Variera sittställningen om du inte har möjlighet att stiga ur bilen.
  • Rör på axlarna och nacken när du får tillfälle.
  • Om du har suttit under en längre tid och ska lyfta en börda eller utföra ett arbete som innebär sneda eller vridna arbetsställningar bör du vara försiktig. Sneda och eller vridna arbetsrörelser innebär en förhöjd risk för besvär.
  • Fysisk aktivitet förbättrar kroppens blodcirkulation, kondition och styrka, vilket ger bättre ork och hälsa. 

Praktiska mått

  • Takhöjd och utrymme i fordon; Du som arbetstagare ska kunna stå i upprätt ställning med möjlighet att röra dig fritt.
  • Rampers lutning vid transportvägar, gångar och korridorer; En ramp för rullstol bör ha en lutning på högst 1:12, d.v.s. 5° lutning. Det är också viktigt att trösklar och andra nivåskillnader undviks i transportvägar. Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), 53 § och 56 §.
  • Att lyfta; En börda bör inte väga mer än 15 kg om lyftet utförs på ett avstånd av ca 45 cm från ländryggen. Man ska också ta hänsyn till hur ofta, hur mycket, hur länge, greppbarhet och yttre förhållanden.  

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Ansvar för dig som är arbetstagare

Som arbetstagare har du ett eget ansvar för din arbetsmiljö. Det kan innebära att ta del av den utbildning som arbetsgivaren tillhandahåller, att följa de instruktioner som finns för de hjälpmedel som används och att rapportera eventuella brister i arbetsförhållandena.

Möjlighet att påverka för dig som arbetstagare

Om du som arbetstagare ser arbetsmiljörisker i ditt arbete och vill få en förändring, finns ofta möjligheter att påverka situationen. Det sätt som finns beskrivet i arbetsmiljölagstiftningen är att du i första hand tar kontakt med din arbetsgivare eller arbetsledare. Om det inte leder till några förbättringar i arbetsmiljön kan du vända dig till ditt skyddsombud, som i sin tur tar kontakt med arbetsgivaren. Om det inte finns ett skyddsombud på arbetsplatsen så har det regionala skyddsombudet motsvarande befogenheter. 

Relaterad information till transport och kommunikationer

På våra sidor om säkerhet i trafiken hittar du relaterad information till transport och kommunikationer.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2017-04-07