Transport och kommunikationer
Över 250 000 människor arbetar inom branschen transport och kommunikationer i Sverige idag. Antalet anmälda arbetsskador ligger över genomsnittet jämfört med andra branscher och särskilt kollektivtrafiken, transporter på järnväg och godshantering anmäler många arbetsskador.
De största arbetsmiljöproblemen i branschen är
- trafikolyckor
- klämning vid lastning och lossning av gods
- belastningsbesvär - tunga lyft, dåliga arbetsställningar, stillasittande arbete samt stötar och vibrationer
- hot och våld
Lektionsmaterial för gymnasieutbildningar inom transport
Guide för lärare, pdf, öppnas i nytt fönster
Presentationer
Presentation 1, arbetsmiljö, pptx, öppnas i nytt fönster
Presentation 2, ett gemensamt ansvar, pptx, öppnas i nytt fönster
Presentation 3, konsekvenser, pptx, öppnas i nytt fönster
Gör så här: Spara ner presentationerna från webbplatsen. Powerpointpresentation innehåller länkar till filmer på Youtube. För att se dem behövs internetuppkoppling. Tryck på ”Aktivera innehåll” i dialogrutan för att möjliggöra uppspelning av filmerna direkt i presentationen. För att kunna se filmerna måste presentationen vara i bildspelsläge.
Branschen för transport och kommunikationer genomgår stora förändringar
Transport och kommunikationer är en bransch som har gått och fortfarande går igenom stora förändringar. Strukturen i branschen med många små företag, underleverantörer och entreprenörer är ofta svår att överblicka.
Gränsen mellan att vara anställd och att vara egen företagare är inte heller alltid så tydlig i dessa branscher. Små transportföretag hamnar ofta i en beroendeställning till större transportföretag eller speditörer. Kunskapen är ofta låg om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.
Inom vägtransporter finns också konkurrensen från företag i den grå sektorn som bryter mot arbetsmiljöreglerna och riskerar sina anställdas hälsa för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag.
Inom järnvägs- och kollektivtrafiken har tidigare monopolföretag brutits upp och verksamheten är nu utsatt för konkurrens. Ökad konkurrens, även från utlandet, med pressade priser och leveranstider påverkar arbetsmiljön.
Vid upphandlingar tas det inte tillräcklig hänsyn till arbetsmiljö och arbetstider, till exempel har arbetspassen blivit längre, möjligheterna till att ta paus har blivit sämre och stressen har ökat. På transportterminalerna finns det ofta stora brister i samordningsansvaret.
Arbetsgivare
Du som är chef, arbetsledare, skyddsombud eller arbetstagare ska ha kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten.
- Alla nyanställda ska få en introduktion i ergonomi och lyftteknik. Företagshälsovården kan hjälpa till med en sådan utbildning.
- Förarna ska ha tillgång till lämpliga hjälpmedel, till exempel palldragare.
- Alla förare ska ha kunskaper om hur de ska använda hjälpmedel som finns, bland annat palldragare. Kunskaperna bör förnyas kontinuerligt.
- Du ska ha rutiner för att rapportera avvikelser. Det kan till exempel vara att en lastkaj inte är underhållen eller städad. Arbetstagarna ska känna till dessa rutiner.
- Du ska ha rutiner för rehabilitering.
- Arbetstagaren ska ha möjlighet att påverka den egna arbetssituationen.
- Det bör förekomma regelbundna arbetsplatsträffar.
- Det är viktigt att dina chaufförer får tillräckligt med tid för att genomföra sina uppdrag på ett säkert sätt.
- Alla förare ska ha tillräckliga kunskaper om betydelsen av lastsäkring och hur den ska utföras.
- Gods ska vara säkra under transport, så att en förare eller passagerare inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall.
- Trafiksäkerhet. Du hittar mer information på våra sidor om säkerhet i trafiken.
Fordonens utformning
Förutom att fordonen ska vara trafiksäkra bör de också vara utformade så att de tillåter en god ergonomi för chaufförerna. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns olika krav beskrivna.
Det innefattar bland annat att:
- Takhöjden inne i fordonet ska medge att chaufförerna kan arbeta i bra arbetsställningar och arbetsrörelser.
- Lutningen på den ramp som ska användas i anslutning till fordonet eller bakgavellyft, ska vara dimensionerad så att arbetet med att skjuta och dra inte blir för tungt för chaufförerna.
- Förarplatsen bör vara utformad så att den kan justeras utifrån varje förares kroppsmått.
Chaufförer
Kroppen mår bäst av rörelse och variation. När du rör dig utsätts kroppen för både belastning och avlastning, vilket är viktigt för din blodcirkulation, kondition och för ditt skelett. I de fall då det inte är möjligt att få variation eller när muskler och leder utsätts för hög belastning finns risk att ohälsa eller olycksfall uppstår.
Tips till dig som är chaufför
- Ställ in stolen efter dina kroppsmått; nackstöd, ryggstöd, armstöd, avstånd till ratt m.m.
- Justera alla speglar så att du ser bra och kan arbeta i en bra sittställning.
- För att få variation bör du minst en gång i timmen stiga ur bilen.
- Variera sittställningen om du inte har möjlighet att stiga ur bilen.
- Rör på axlarna och nacken när du får tillfälle.
- Om du har suttit under en längre tid och ska lyfta en börda eller utföra ett arbete som innebär sneda eller vridna arbetsställningar bör du vara försiktig. Sneda och eller vridna arbetsrörelser innebär en förhöjd risk för besvär.
- Fysisk aktivitet förbättrar kroppens blodcirkulation, kondition och styrka, vilket ger bättre ork och hälsa.
Praktiska mått
- Takhöjd och utrymme i fordon; Du som arbetstagare ska kunna stå i upprätt ställning med möjlighet att röra dig fritt.
- Rampers lutning vid transportvägar, gångar och korridorer; En ramp bör ha en lutning på högst 1:12, det vill säga 5° lutning. Det är också viktigt att trösklar och andra nivåskillnader undviks i transportvägar. Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), 53 § och 56 §.
- Att lyfta; En börda bör inte väga mer än 15 kg om lyftet utförs på ett avstånd av ca 45 cm från ländryggen. Man ska också ta hänsyn till hur ofta, hur mycket, hur länge, greppbarhet och yttre förhållanden.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter
Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter
Ansvar för dig som är arbetstagare
Det är alltid Arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för din arbetsmiljö, men som arbetstagare har du också ett ansvar för din egen arbetsmiljö. Det innebär att du ska ta del av utbildningar som arbetsgivaren tillhandahåller, att du följer de instruktioner som Arbetsgivaren gett, och att du använder de hjälpmedel som finns, samt att du rapporterar de brister du ser i din arbetsmiljö.
Möjlighet att påverka för dig som arbetstagare
Om du som arbetstagare ser arbetsmiljörisker i ditt arbete och vill få en förändring, finns ofta möjligheter att påverka situationen. Det sätt som finns beskrivet i arbetsmiljölagstiftningen är att du i första hand tar kontakt med din arbetsgivare eller arbetsledare. Om det inte leder till några förbättringar i arbetsmiljön kan du vända dig till ditt skyddsombud, som i sin tur tar kontakt med arbetsgivaren. Om det inte finns ett skyddsombud på arbetsplatsen så har det regionala skyddsombudet motsvarande befogenheter.
Relaterad information till transport och kommunikationer
På våra sidor om säkerhet i trafiken hittar du relaterad information till transport och kommunikationer.
Senast uppdaterad 2024-02-09