Klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade (mikro-) organismer

Läkemedelsverket och Arbetsmiljöverket samverkar när det gäller reglering av klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer (GMO) eller genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) . Detta inkluderar även studier på djur som omfattas av Läkemedelsverkets föreskrifter.

Avsiktlig utsättning av GMO och innesluten användning av GMM

Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för så kallad avsiktlig utsättning av läkemedel som innehåller GMO, medan Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för så kallad innesluten användning av GMM. I Sverige bedöms klinisk prövning med GMO som avsiktlig utsättning men det finns inom ramen för prövningen delar som kan bedömas vara innesluten användning av GMM.

  • Med avsiktlig utsättning av GMO i miljön avses från det steg när patienten har administrerats prövningsläkemedlet. Således har Läkemedelsverket tillsynsansvar från det att det GMO-innehållande prövningsläkemedlet har kommit in i patienten.

  • Andra aspekter av prövningen såsom tillverkning, transport (inomhus), förvaring (hos t ex sjukhusapoteksfunktionen), administrering och avfallshantering avseende kliniskt prövningsläkemedel som innehåller eller utgörs av GMM räknas som innesluten användning och regleras av Arbetsmiljöverkets författningar. Arbetsmiljöverket har alltid även tillsynsansvaret för arbetsmiljöfrågor i dessa sammanhang.

Se definitioner för genetiskt modifierad organism längst ner på denna sida.

Vilka handlingar behöver skickas in till Läkemedelsverket respektive Arbetsmiljöverket

Läkemedelsverket

För att starta en klinisk prövning av läkemedel som innehåller GMO krävs tillstånd från Läkemedelsverket. Tillståndet omfattar prövningens medicinska godkännande samt prövningens miljömässiga konsekvenser.

Oavsett om prövningen genomförs i enlighet med direktiv 2001/20/EG eller förordning (EU) 2014/536 så ska en GMO-ansökan sändas in till Läkemedelsverket. GMO-ansökan skickas in till Läkemedelsverket parallellt med att ansökan om klinisk prövning lämnas in och ska innehålla följande:

  • Miljöriskbedömning i enlighet med EU-direktiv 2001/18/EG, bilaga II A

  • Summary Notification Information Format (SNIF) i enlighet med rådets beslut 2002/813/EG

  • Kort sammanfattning (0,5–1 A4) av prövningen på svenska med fokus på GMO-delen (publiceras på Läkemedelsverkets webbplats och i EU-kommissionens GMO-register).

GMO-ansökan ska skickas till Läkemedelsverket även vid klinisk prövning av GMO-innehållande läkemedel som är godkänt inom EU. I de fall produkten är godkänd och GMO-bedömning utförts tidigare, ska sökanden upplysa om detta och meddela om man identifierat några nya risker. Mer information om GMO-ansökan i samband med klinisk prövning finns på:

Ansöka om klinisk läkemedelsprövning enligt förordning 536/2014 på Läkemedelsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

 

EU-gemensam prövningsförordning

En ny EU-gemensam prövningsförordning

En ny EU-gemensam prövningsförordning, förordning (EU) 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG, blir tillämplig från 31 januari 2022. Denna förordning kommer på sikt att ersätta nationell lagstiftning och prövningsdirektiv 2001/20/EG. Från och med 31 januari 2022 gäller tre års övergångsregler för att överföra alla aktiva kliniska läkemedelsprövningar till att genomföras enligt förordning (EU) 536/2014. Fram till och med 31 januari 2023 kan sponsor välja att skicka in ansökan om klinisk läkemedelsprövning antingen enligt den nationella lagstiftning som baseras på direktiv 2001/20/EG, eller enligt förordning (EU) 536/2014.

Arbetsmiljöverket

Verksamhet som innebär innesluten användning av GMM får inte påbörjas förrän anmälan om så kallad F- eller L-verksamhet gjorts till Arbetsmiljöverket. En sådan anmälan ska göras 45 dagar innan aktivitet påbörjas. Anmälan är inte begränsad i tid.

För R-verksamhet krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. En ansökan ska då göras 90 dagar innan verksamhet påbörjas. Tillstånd ges för högst 5 år i taget.

Godkända läkemedel som innehåller GMM är undantagna från anmälan till Arbetsmiljöverket, då de redan har godkänts för utsättande på EU-marknaden. Således behöves ingen anmälan till Arbetsmiljöverket om prövningen sker med redan godkänt GMM- läkemedel.

För mer information, se länkar till Läkemedelsverkets webbplats.

Anmälan och tillstånd för GMM-verksamhet

Innesluten användning av GMM samt skillnaden mellan GMO och GMM

Definitioner

Med genetiskt modifierad organism avses enligt 13 kap. 4 § miljöbalken en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Exempel på detta är virusvektorer, celler som genetiskt modifierats med virala vektorer (CAR-T-celler med flera), genetiskt modifierade bakterier och celler som modifierats med CRISPR-tekniken. Plasmider som inte är integrerande eller replikerande liksom celler som genetiskt modifierats med en icke-integrerande eller icke-replikerande plasmid räknas inte som GMO. Nukleinsyrasekvenser (RNA och DNA) som förs in i celler med hjälp av lipidpartiklar anses ej vara GMO.

Med genetiskt modifierad mikroorganism avses enligt förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer en mikroorganism (varje mikrobiologisk enhet, cellulär eller icke- cellulär, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, inbegripet virus, viroider samt cellkulturer av djur och växter) vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2004:10) om avsiktlig utsättning vid kliniska läkemedelsprövningar och vissa studier på djur av läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer.
Med avsiktlig utsättning avses enligt 13 kap. 6 § miljöbalken ett avsiktligt införande av genetiskt modifierade organismer i miljön utan användning av sådana inneslutningsåtgärder som avses i 5 § samma författning. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Med innesluten användning avses enligt 13 kap. 5 § miljöbalken en verksamhet där någon 1) modifierar organismer genetiskt eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och 2) använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten och miljön och åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2022-03-23