Graviditet och amning

På de här sidorna har vi samlat viktig information om arbete som utförs av arbetstagare som är gravida, nyss har fött barn eller ammar.

Bild på en gravid mage med hand på.

Huvudsakliga risker för gravida och ammande arbetstagare

Det kan finnas särskilda risker i arbetsmiljön för den som är gravid eller ammar. Kända eller misstänkta riskfaktorer finns angivna i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5).

Föreskrifterna gäller så snart en arbetstagare har berättat för arbetsgivaren om sin graviditet.

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Förekomsten av en riskfaktor i arbetsmiljön betyder inte att den alltid medför risk. Det är den faktiska exponeringen som är avgörande. Det kan vara nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, arbets- och miljömedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen. Det är viktigt att den individuella utredningen inte drar ut på tiden.

Faktorer som kan innebära risker i arbetsmiljön för gravida och ammande

På våra ämnessidor kan du läsa om faktorer som kan innebära risker för gravida och ammande arbetstagare:

Buller

Vibrationer

Temperatur och klimat

Arbetsställning och belastning

Biologiska ämnen kan medföra risker. Också andra smittor än rubella och toxoplasma behöver beaktas.

Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker

Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört psykisk uttröttning, starka psykiska påfrestningar, våld, hot eller kränkande särbehandling kan innebära särskilda risker för gravida arbetstagare. Läs mer på våra sidor om dessa ämnen.

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Ytterligare faktorer som kan innebära risker är:

  • joniserande och icke joniserande strålning
  • kemiska ämnen, särskilt cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande eller organtoxiska ämnen, kvicksilver och kvicksilverföreningar, cytostatika, kolmonoxid och kemiska ämnen som tas upp genom huden
  • vissa processer där det uppkommer cancerframkallande ämnen
  • gruvarbete under jord.

För de arbetsmiljöfaktorer som nämns ovan finns regler i våra föreskrifter. Gravida och ammande arbetstagare kan i de flesta fall få en riskfri arbetsmiljö genom att dessa arbetsmiljöregler följs nog­grant. Syftet med våra regler är att arbets­miljön ska vara så bra att alla ska kunna arbeta utan risk för att bli skadad eller sjuk: kvinnor och män, äldre och yngre – och gravida.

Förbjudna arbeten

Vissa kemiska ämnen och andra faktorer kan vara mer skadliga för fostret än för modern. Därför är vissa arbeten med riskfylld exponering förbjudna för gravida enligt särskilda föreskrifter.

Förbjudna arbeten finns i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Läs mer under blyarbete (8 §). Bly kan lagras i skelettet så exponering före graviditet kan ha betydelse för risken.

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Andra föreskrifter som tar upp riskfyllda arbeten för gravida

Det finns flera andra föreskrifter som är relevanta för gravida och ammande arbetstagare som arbetar med särskilda uppgifter.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Dykeriarbete (AFS 2010:16), föreskrifter

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Rök- och kemdykning (AFS 2007:7), föreskrifter

För verksamhet med joniserande strålning finns det särskilda regler som gäller för gravida arbetstagare och arbetstagare som ammar.

Se kapitel 4, paragraf 7-11, strålskyddslagen (2018:396). Gravida arbetstagare har rätt att omplaceras så att stråldosen blir så liten som möjligt.

Strålskyddslag (2018:396), Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Nattarbete

Nattarbete anses normalt inte innebära någon ökad risk under en graviditet. Men vid sammanhängande perioder av nattarbete med samtidig och påtaglig fysisk och/eller psykisk belastning, där arbetstagaren inte har tillräckliga möjligheter till vilopauser, kan viss risk för graviditets­störningar inte uteslutas. Om läkarintyg visar att arbetet är skadligt får den gravida inte utföra nattarbete. Omplacering till dagtid ska ske om det är möjligt.

Arbetsgivaren ansvarar för att en individuell riskbedömning görs

Du som är arbetsgivare har ansvar för att en individuell risk­bedömning av arbets­miljön görs om det på arbets­platsen finns någon eller några av de kända eller misstänkta risk­faktorer som anges i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Risk­bedömningen ska göras så snart arbets­tagaren har berättat för dig om sin graviditet.

Riskbedömningar är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1) som du ansvarar för. När du sedan står inför uppgiften att utföra en individuell riskbedömning har ni redan kunskap om hur arbetsmiljön ser ut när det gäller risker vid graviditeter.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Om ni behöver kan ni anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, yrkesmedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen.

De förebyggande insatserna ska göras i tre steg. Läs mer på sidan Förebyggande. Om du kommer fram till att det inte går att ta bort risker i arbetsmiljön eller att låta kvinnan utföra andra arbetsuppgifter får den gravida arbetstagaren inte arbeta kvar. Du måste då dokumentera skälen till varför ni inte kunnat ta bort risker i arbetsmiljön eller givit kvinnan andra arbetsuppgifter.

Frågan om ersättning till kvinnan vid denna form av nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Den lokala försäkringskassan avgör om graviditetspenning kan beviljas. Även om kvinnan är utredd av sakkunnig hjälp från företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinsk klinik ska du fylla i dokumentationen.

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om vilka risker i arbetsmiljön som ska utredas och bedömas under huvudsakliga risker ovan. Där står också om arbeten som är förbjudna för gravida arbetstagare.

Förebyggande insatser för att gravida kan vara kvar i arbete

Många studier visar att förvärvsarbete under graviditeten är positivt för hälsan. Därför är det viktigt att kvinnan kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt under graviditeten. Det förebyggande arbetet genomförs i tre steg.

Steg 1: Förändringar i arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska i första hand göra förändringar i arbetsmiljön, så att den skadliga exponeringen upphör. Det kan till exempel vara åtgärder mot buller och andra stressfaktorer, installation av lyfthjälpmedel, utbyte av ett farligt ämne mot ett mindre farligt, åtgärder mot luftföroreningar, förändring av eller uteslutning av vissa arbetsmoment för den som är gravid. På varje arbetsplats måste man hitta egna lösningar anpassade till den aktuella situationen för att skapa en arbetsmiljö utan risker.

Steg 2: Omplacering

Om det inte är möjligt att göra förändringar så att den skadliga exponeringen upphör ska arbetsgivaren erbjuda omplacering till riskfria arbetsuppgifter.

Steg 3: Ledighet

Om arbetsgivaren inte kan göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter, så får kvinnan inte vara kvar i arbetet så länge risken finns kvar.

Läs mer hos Försäkringskassan vilken ersättning den gravida kvinnan kan få:

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivaren måste dokumentera skälen till varför man inte kunnat göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska också kontinuerligt pröva möjligheterna att göra förbättringar i arbetsmiljön, och även ta vara på alla tillfällen till omplacering. Detta för att kvinnan ska kunna återgå till arbetet.

Information till dig som väntar barn

Informationsblad från Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket, pdf, öppnas i nytt fönster

Egenföretagare har också rätt till graviditetspenning

Även egenföretagare som inte kan åtgärda arbetsmiljörisker omfattas av rätten till graviditetspenning. Det är Försäkringskassan som avgör om graviditetspenning kan beviljas. Eftersom det inte finns någon arbetsgivare ska det finnas ett intyg från sakkunnig på arbets- och miljömedicinsk klinik om att arbetet medför en oacceptabel risk för att beslut om graviditetspenning ska kunna tas.

Frågor och svar om graviditet och amning

Det kan vara nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, arbets- och miljömedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen. Det är viktigt att den individuella riskbedömningen inte drar ut på tiden.

Det är den faktiska exponeringen som är avgörande för en risk. Förekomsten av en riskfaktor betyder inte alltid att den medför risk.

Den lokala försäkringskassan beviljar rätt till graviditetspenning. Arbetsgivaren måste intyga att de prövat möjligheten att göra förändringar i arbetsmiljön eller hitta nya arbetsuppgifter först.

Det är arbetsgivaren.

Tidigare har det rapporterats om en ökad risk för missfall, och möjligen även för missbildningar, hos sjukvårdspersonal som exponerats för anestesigaser. Exponeringsnivåerna är idag avsevärt lägre och nyare studier har inte visat samma risker. Kunskapen om effekter av nyare anestesimedel är ofullständig. Eftersom negativa graviditetseffekter inte helt kan uteslutas bör exponeringen av gravida minimeras.

Din arbetsgivare ska göra en individuell riskbedömning när du berättar att du är gravid. Om bedömningen visar att exponeringen är av sådan omfattning så att det innebär en risk för dig så ska du omplaceras till ett annat arbete.

I våra föreskrifter om anestesigaser, AFS 2001:7 kan du se vilka förebyggande åtgärder som ska göras för att exponeringen ska vara så låg som möjligt.

Anestesigaser (AFS 2001:7), föreskrifter

Mer information finns i våra föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5. 

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Cytostatika är en sådan arbetsmiljöfaktor som ska leda till en särskild, individuell riskbedömning när någon berättar för sin arbetsgivare att hon är gravid. Om bedömningen visar att exponeringen är av sådan omfattning att den kan innebära risk ska en omplacering ske till arbete utan risker.

I våra föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5) finns regler om hur cytostatika ska hanteras för att exponeringen ska bli så låg som möjligt, till exempel hur man ska göra vid tillredning och administrering, men också vad man måste tänka på när man tar hand om utsöndringar, avfall och tvätt. Innan arbetet påbörjas ska de risker som är förenade med arbetet bedömas och dokumenteras skriftligt. Arbetstagare, både kvinnor och män, ska också upplysas om de risker som exponering kan innebära om läkemedlen som hanteras är reproduktionsstörande eller kan ha skadlig inverkan på graviditet eller amning, detta oavsett om man är gravid eller inte.

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5), föreskrifter

Vid flygningar på hög höjd har personalen en ökad exponering för joniserande strålning. Det är viktigt att denna exponering hålls så låg som möjligt. Det gäller särskilt för gravida kvinnor.

Flygpersonal i lufttrafikföretag har rätt till kostnadsfria hälsoundersökningar innan arbetet påbörjas första gången och därefter med regelbundna intervall.

Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget (AFS 2005:20), föreskrifter

Du som arbetsgivare har ansvar för att riskbedöma dina medarbetares arbetssituation. Om du själv inte har kompetens behöver du anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, arbets- och miljömedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen. 

Senast uppdaterad 2022-10-26